Människan exponeras för SVOC-föreningar via flera olika vägar och källor. Kosten är vanligtvis den största källan för exponering. Exponering via inomhusdamm och inomhusluft bedöms vara betydligt mindre. De olika källornas andel av den totala exponeringen varierar emellertid enligt den exponerade befolkningsgruppen. Till exempel för små barn, rökare och personer som exponeras i sitt yrke kan exponering för vissa SVOC-föreningar via damm och luftvägarna utgöra en stor andel av den totala exponeringen.
I inomhusmiljö är produkter och material som innehåller SVOC-föreningar bl.a. elektriska och elektroniska apparater, olika plastprodukter, möbler, inredningstextilier, rengöringsmedel, kosmetika och hygienprodukter samt byggnadsmaterial. I denna översikt bedömde man särskilt forskningsdata som gällde inomhusmiljöer.
Till översikten valdes vanliga SVOC-ämnesgrupper som är kopplade till hälsofrågor
För granskning valdes sex breda ämnesgrupper som räknas till SVOC-ämnena och som ofta används i vanliga konsumentprodukter och material eller som för närvarande också är föremål för stort intresse på grund av relaterade hälsofrågor. Ämnesgrupperna som har granskats är bromerade flamskyddsmedel (BFR), fosforerade flamskyddsmedel (OPFR), per- och polyfluorerade alkylföreningar (PFAS), klorerade paraffiner (CP), ftalater samt polyaromatiska kolväten (PAH).
Finländarnas exponering för SVOC-föreningar i regel på en acceptabel nivå, men regelbunden befolkningsuppföljning vore nödvändigt
Utgående från översikten är finländarnas exponering för SVOC-föreningar i regel på en acceptabel nivå. Enligt bästa uppskattning utgör exponering för ftalater, BFR-, OPFR-, CP- och PAH-föreningar ingen betydande hälsorisk för Finlands befolkning. Mer data krävs emellertid särskilt om barns och ungas exponering samt om föreningarnas kombinationseffekter. Det vore också viktigt att regelbundet följa upp hela befolkningens exponering.
Exponering för PFAS-föreningar kan utgöra en hälsorisk för en del finländare
PFAS-föreningarna är en bred ämnesgrupp, vars ämnen används till exempel i inredningstextilier, tekniska kläder, nonstick-ytor i kokkärl, målarfärg och elektriska apparater. För en del finländare överstiger PFAS-exponeringen hälsobaserade gränsvärden. Exponeringen är emellertid svår att bedöma närmare, eftersom det senaste PFAS-undersökningsmaterialet för Finlands befolkning redan är närmare tio år gammalt.
– I Europa forskar man just nu mycket i PFAS-ämnen, och även i Finland får vi snart nya forskningsrön om barns exponering från THL, berättar specialforskare Merja Korkalainen från THL.
Enligt de nyaste bedömningarna överstiger exponeringen för 14 procent av europeiska ungdomar det hälsobaserade gränsvärdet, som har fastställts för den sammanlagda koncentrationen av de fyra centrala PFAS-föreningarna.
– Man måste emellertid ta i beaktande att överskridna hälsobaserade gränsvärden inte direkt betyder att sanitära olägenheter uppstår, utan sannolikheten för att olägenheter uppstår börjar så småningom öka när gränsvärdet överskrids. Gränsvärdena inkluderar dessutom en säkerhetsmarginal, som beaktar riskbedömningens osäkerhetsfaktorer och ger ytterligare säkerhet, fortsätter Korkalainen.
Fler begränsningar för användningen av skadliga föreningar på kommande i Europa
– Forskning och riskbedömning av kemikalier och deras kombinationseffekter görs aktivt i Europa, berättar äldre sakkunnig Kaisa Wallenius från Arbetshälsoinstitutet.
– Användningen av många föreningar som konstaterats vara skadliga har begränsats i EU. Till följd av begränsningsåtgärderna har halterna av vissa ftalater, PFAS- och BFR-föreningar börjat sjunka gällande uppföljningsundersökningar av befolkningen. Nya begränsningar förbereds också delvis redan i förebyggande syfte, trots att det inte är helt klart vilka hälso- eller miljöriskerna är.
Arbetshälsoinstitutet och THL ordnar ett webbseminarium i september där SVOC-översikten behandlas närmare för alla som är intresserade av ämnet.
Arbetshälsoinstitutet och Institutet för hälsa och välfärd (THL) har utarbetat en översikt över mindre flyktiga organiska föreningar (SVOC) som en del av Det nationella programmet för inomhusluft och hälsa. En motsvarande översikt har aldrig tidigare gjorts i Finland. Målet med det nationella programmet för inomhusluft och hälsa är att främja hälsa och välbefinnande genom att minska på olägenheterna kopplade till inomhusmiljön i Finland. Programmet koordineras av Institutet för hälsa och välfärd och i arbetet deltar aktivt Arbetshälsoinstitutet, Filha ry, Andningsförbundet, Allergi-, Hud- och Astmaförbundet samt Föreningen för inomhusluft Sisäilmayhdistys ry. Programmet verkställer de hälso- och välbefinnandeåtgärder som skrivits in i statsrådets Sunda lokaler 2028-program.
Ytterligare information
Kaisa Wallenius, äldre sakkunnig, Arbetshälsoinstitutet, tfn 050 514 5993, kaisa.wallenius[at]ttl.fi
Merja Korkalainen, specialforskare, THL, tfn 029 524 6318, merja.korkalainen[at]thl.fi
Panu Rantakokko, forskningschef, THL, tfn 029 524 6395, panu.rantakokko[at]thl.fi
