Arbetslivskunskap-tjänstens förteckning erbjuder information om hur många arbetsförmedlande plattformsföretag det finns i Finland. På listan finns redan nu över 40 företag, och deras mångfald är brokig. – Det var överraskande att det finns så här många digitala plattformar som erbjuder ströjobb i Finland. Dessutom avviker en stor del av företagen från den uppfattning man har av plattformsarbete i den offentliga debatten. Utöver transporttjänster förmedlas mycket expertarbete inom plattformsekonomin, berättar forskare Jere Immonen vid Arbetshälsoinstitutet. Förteckningen kommer att uppdateras regelbundet i samarbete med företagen, något som är nödvändigt inom en bransch som befinner sig i ständig förändring. – Med finns många småskaliga uppstartsföretag, som uppstår och faller snabbt. Sammanfattningar över finländska plattformsföretag som gjordes för cirka två år sedan såg väldigt annorlunda ut än förteckningen som nu publicerats i Arbetslivskunskap-tjänsten, säger Jere Immonen.
Hurudant är ett plattformsföretag?
Fältet som förmedlar plattformsarbete är omfattande. I förteckningen i Arbetslivskunskap-tjänsten har man fastställt sex kriterier för plattformsföretag:
- Arbetsinsatsen är den tjänst som förmedlas.
- I arbetsförmedlingen deltar minst tre aktörer: plattformsföretaget, köparen och den som erbjuder arbete.
- Plattformsföretagen placerar sig mellan den som erbjuder och köper arbete.
- Förmedling och förvaltning av arbete är plattformsföretagets affärsverksamhet.
- Plattformsföretaget använder en digital plattform för förmedling och förvaltning av arbete.
- Företaget är registrerat i Finland eller företaget har Finlandsspecifik verksamhet.
– En del av företagen identifierar sig som företag som hyr ut arbetskraft, och andra är som marknadsplatser för företagare där de kan sälja sina tjänster. Sedan finns plattformsföretag i en mer traditionell bemärkelse, såsom transporttjänster, där en mobilapp styr arbetet starkare. Skillnader förekommer särskilt i hur mycket frihet personer som utför ströjobb har att bestämma över sina egna villkor, beskriver Jere Immonen.
Kriterier för rättvist plattformsarbete
Plattformsekonomin anses ändra sätten att utföra och organisera arbete. En anmärkningsvärd fråga är hur den finländska arbetslagstiftningen och socialskyddssystemet anpassar sig till denna nya typ av arbete. Mer information behövs om plattformsarbete såväl inom forskning, näringslivet som även inom samhälleligt beslutsfattande. Arbetshälsoinstitutets projekt Reilu työ alustoilla (REITA) tillgodoser detta behov. – Plattformsarbete har sina risker och svagheter, men däremot ger det flexibilitet och utvidgar marknaden både får de som utför och köper ströjobb. Vårt syfte inom REITA-projektet är att utreda hur man kan minska nackdelarna med plattformsarbete utan att mista fördelarna med plattformsekonomin, berättar forskningschef Laura Seppänen vid Arbetshälsoinstitutet.
Bekanta dig med förteckningen i Arbetslivskunskap-tjänsten
Förteckning över plattformsföretag som förmedlar arbete i Arbetslivskunskap-tjänsten
- Kartläggningen av finländska plattformsföretag är en del av Arbetshälsoinstitutets forskningsprojekt Reilu työ alustoilla – REITA, där rättvist plattformsarbete undersöks och främjas i Finland.
- Förteckningen kompletteras ungefär halvårsvis. Arbetslivskunskap-tjänstens användare önskas bidra till uppdateringen. Uppgifter över företag som saknas i förteckningen kan skickas per e-post till adressen jere.immonen [at] ttl.fi (jere[dot]immonen[at]ttl[dot]fi).
- Mer information om projektet: Reilu työ alustoilla – REITA (2020–2023) – Arbetshälsoinstitutet (ttl.fi)
Ytterligare information
- forskare Jere Immonen, Arbetshälsoinstitutet, jere.immonen [at] ttl.fi (jere[dot]immonen[at]ttl[dot]fi), tfn 046 921 8215 (förteckning över plattformsföretag)
- forskningschef Laura Seppänen, Arbetshälsoinstitutet, laura.seppanen [at] ttl.fi (laura[dot]seppanen[at]ttl[dot]fi), tfn 046 851 4752 (REITA-projektet)
