Coronapandemin har satt sina spår – och gör det fortsättningsvis – på arbetslivet. Pandemin kom att tvinga fram nya och olika sätt att både arbeta och samarbeta på men gav samtidigt också till viss del kreativiteten en möjlighet. Samtidigt visade den på snabbt genomtänkta, påtvungna alternativa lösningar i de lägen i arbetslivet och branscher där nyskapande möjligheter är mer begränsade. För vissa innebar pandemin också obefintliga arbetsmöjligheter, vilket inte får förglömmas.
Pandemin visade också på arbeten och funktioner som kräver konstant arbetskraft och mänsklig närvaro, där distans- och hybridlösningar inte fungerar och närvaron på en (i traditionell mening) arbetsplats är nödvändig. Inom viss områden är den oumbärlig och livsavgörande. Pandemins styrka och genomslagskraft på arbetslivet har inte varit och är inte jämlik till sin karaktär.
Förändringarna har också visat på konsekvenser ur arbetshälso- och arbetsförmågesynpunkt. Arbetsplatsernas och -gemenskapernas förändrade arbetssätt och -metoder både förutsätter och föranleder uppföljning av konsekvenserna. Forskningsresultat visar både på varierande effekter på och konsekvenser för den psykiska hälsan. Ytterligare och fortsatt forskning behövs på området.
Du och jag är arbetskulturen
Vi behöver och kan ta lärdom av den kunskap och de erfarenheter som finns till förfogande, både goda och mindre bra, och ur arbetshälsosynpunkt använda oss av dem i förebyggande och i ett föregripande syfte. Att ljuset fallit på frågor som berör den mentala hälsan och arbetslivet och bidragit till en större samhällsdiskussion kan ses som en god början samt som en god fortsättning på att ytterligare minska på stigma relaterat till temat.
Att granska den egna arbetskulturen, nuvarande arbetssätt och -metoder, agera och diskutera samt att verka för arbetssätt som stöder den mentala hälsan – i alla skeden av arbetskarriären – är ett led i att nyttiggöra sig av de uppdagade erfarenheterna. Det kan också innebära samarbete med företagshälsovårdens expertis när behov föreligger att tillsammans identifiera belastningsfaktorer, men lika viktigt är att identifiera och att ta till vara stödjande faktorer på individ- och gemenskapsnivå.
Programmet för psykisk hälsa i arbetslivet är en del av den nationella strategin för psykisk hälsa, där ett av målen är att stödja psykisk hälsa i arbetslivet. Genom programmet vill man förbättra arbetsplatsernas beredskap att stödja arbetstagarnas psykiska hälsa och förmåga att hantera risker för psykisk ohälsa. Utvecklingsarbete för att stärka beredskapen sker på ett praktiskt plan som en del av programmet, genom konkret samarbete med arbetsplatser och företagshälsovården.
– Vi har kommit bra igång i utvecklingssamarbetet med de pilotarbetsplatser som är med i projektet. En gemensam nämnare är att vi skall få det psykiska stödet tidigare med i själva vardagen på arbetsplatserna. Genom att arbeta med frågor som berör psykiskt illamående, minskar vi på stigmatiseringen”, säger specialistläkare inom företagshälsovård Lisbeth Forsman-Grönholm.
Nu börjar det skramla i verktygslådan
Olika typer av verktyg och metoder behövs, både för inlärning och som praktisk hjälp för att leda utvecklingen i en konstruktiv riktning eller kanhända för att vidareutveckla riktlinjer och konkreta förfaringssätt på arbetsplatsen. Nu börjar dessa ramla in i den utlovade verktygslådan, som utgör ett delprojekt i programmet.
– Lämpligt till Svenska veckan börjar de första hjälpmedlen på svenska lanseras.
Prova på att göra testet ”Hur mår du?” och bekanta dig med det digitala läromedlet om
anpassning av arbetet som ett hjälpmedel och metod för att leda arbetsförmåga på arbetsplatsen. Vi hoppas de är till hjälp för arbetsplatserna och företagshälsovårdssamarbetet, säger produktchef Kaisa Mikkola. Hon uppmanar att följa upp sidan där samtliga hjälpmedel lanseras på svenska under år 2021.
Bekanta dig med
Hur mår du? –arbetsvälbefinnandetestet
Webbkurs i anpassning av arbetet
Verktygslåda för att stödja psykisk hälsa
Ytterligare information
Lisbeth Forsman-Grönholm, specialistläkare inom företagshälsovård, Arbetshälsoinstitutet, lisbeth.forsman-gronholm [at] ttl.fi (lisbeth[dot]forsman-gronholm[at]ttl[dot]fi), 050 516 0686
Kaisa Mikkola, produktchef, Arbetshälsoinstitutet, kaisa.mikkola [at] ttl.fi (kaisa[dot]mikkola[at]ttl[dot]fi), 0400 200 825
