– Hittills har företagshälsovården inte haft tillräckligt med verktyg eller etablerade samarbetsmetoder för att stödja sysselsättningsförmågan i situationer där en persons anställningsförhållande är på väg att upphöra, sägerspecialistläkare i företagshälsovård Tuulia Varanka-Ruuska från Arbetshälsoinstitutet.
När arbetslöshet hotar bör fokus flyttas från att bedöma arbetsförmågan till att stödja återsysselsättningen. Mot detta styr också statsrådets förordning (708/2013), enligt vilken hälsoundersökningar vid behov också ska utföras när anställningsförhållandet upphör.
Enligt AvoHilmo-statistiken från Institutet för hälsa och välfärd gör man dock ganska sällan sådana hälsoundersökningar.
– Bristen på hälsoundersökningar påverkas av många saker. Det kan hända att företagshälsovården inte får information om avslutade anställningsförhållanden och uppsägningar i tid. Dessutom finns det variation i hur besök statistikförs, berättar Varanka-Ruuska.
Förflyttningsblanketter för stöd av arbetsförmågan underlättar identifiering, stödjande och samarbete
Företagshälsovårdens kompetens och multiprofessionalism erbjuder goda möjligheter att stödja sysselsättningsförmågan. Utmaningen är hur människorna styrs till tjänsterna och hur man identifierar behovet av sysselsättningsstöd.
Som hjälp för yrkespersonerna inom företagshälsovården har Arbetshälsoinstitutet publicerat förflyttningsblanketter för stöd av arbetsförmågan som underlättar identifiering och stödjande av personer som riskerar att bli arbetslösa. Syftet är också att effektivisera samarbetet med övrigsocial- och hälsovård och arbetskraftstjänsterna.
Blanketterna kan användas för att beskriva kompetensen och arbets- och funktionsförmågan hos en person som blir arbetslös utan att förmedla hälsouppgifter till aktörer utanför hälso- och sjukvården, såsom till arbetskraftstjänsterna.
– Utslagning från arbetsmarknaden orsakas ofta av hälsoproblem och brister i arbetsförmågan. Utmaningarna med arbetsförmågan och att få ny anställning bör hanteras så tidigt som möjligt så att arbetslösheten inte förlängs på grund av dem, säger Varanka-Ruuska.
– De arbetslösas hälsa är svagare än de som är i arbetslivet och sysselsättning förbättrar hälsan. Att främja ny anställning är sålunda också att främja hälsan, fortsätter hon.
Företagshälsovårdens verksamhetsplan och registreringspraxis ska också uppmärksammas
I företagshälsovårdssamarbetet är det viktigt att komma överens med arbetsplatsen om praxis som möjliggör företagshälsovårdens stödåtgärder då arbetslöshet hotar.
Till exempel kan det noteras i verksamhetsplanen att hälsoundersökningar för att främja sysselsättningsförmågan utförs när arbetstagaren har sagts upp och vid behov då anställningsförhållandet upphör av annan orsak. Dessutom kommer man överens om hur företagshälsovården får information om dessa personer.
– Vid förhandlingar om verksamhetsplanen går man igenom företagets eventuella kommande förändringsutsikter och personalsituationen. Då kan det vara naturligt att påminna om att göra hälsoundersökningar även då anställningsförhållandet upphör och i uppsägningssituationer, säger Varanka-Ruuska.
Verksamhetsplanen kan också uppdateras under avtalsperioden.
Det rekommenderas att AvoHilmo-koden OAA82 Hälsoundersökning används för att registrera hälsoundersökningar förknippade med uppsägningar och annat upphörande av anställningsförhållandet för att f utreda sysselsättningsförmågan.
Läs mer
Ytterligare information
- Tuulia Varanka-Ruuska, specialistläkare i företagshälsovård, Arbetshälsoinstitutet, tuulia.varanka-ruuska [at] ttl.fi, +358304746090
- Pirjo Juvonen-Posti, ledande expert, Arbetshälsoinstitutet, pirjo.juvonen-posti [at] ttl.fi, +358304742041
