21.03.2022

Att sträva efter rättvisa i plattformsarbetet gynnar alla parter

Åsikterna skiljer sig åt i samhällsdebatten om hur rättvist plattformsarbetet är, och även plattformsarbetarnas uppfattningar om det är olika. Plattformsarbetet har snabb tillväxt, och såväl företagen och arbetsutförarna som kunderna bör sträva efter rättvisa för att utveckla branschen. Ersättningarna och framgångsrik kommunikation spelar nyckelroll för dem som utför arbetet.

Slutrapporten för Arbetshälsoinstitutets projekt Reiluuden mallit alustatyössä (Rättvisemodeller i plattformsarbete) inleder en bredare forskningshelhet som heter Reilu työ alustoilla (Rättvist arbete på plattformar). Forskningen kommer veterligen för första gången att behandla rättvisefrågor relaterade till plattformsarbetet i Finland. I Finland utförs plattformsarbete inom många branscher. 

Flexibilitet och frihet – men också risker för orättvisa

Digitala plattformar kan öka matchningen mellan utbud och efterfrågan på arbete. De kan också öka alternativen, flexibiliteten och friheten vad gäller sysselsättningen. Plattformarna ger också nya möjligheter till sysselsättning och innovationsskapande.

Plattformsarbetet medför dock också risker för orättvisa, särskilt för plattformsarbetare. Hit hör exempelvis osäkerheten kring framtida arbetstillfällen, låga inkomster i förhållande till mängden arbete eller avsaknaden av en arbetsgemenskap.

Att arbetet är rättvist är viktigt eftersom det påverkar arbetsutförarnas hälsa och välbefinnande och ökar plattformsarbetets sociala acceptans. Plattformsarbetet förväntas öka och få en allt större inverkan på arbetslivet.

De mest framträdande i den offentliga debatten har varit matkurirer och resten av transportbranschen. Fältet är dock mycket bredare: plattformsarbete kan utföras eller beställas inom många branscher, från städning och renoveringar till ett brett spektrum av expertuppgifter.

Algoritmiskt ledarskap, dvs. att handleda eller utvärdera arbetet eller att belöna någon för arbetet med hjälp av automatisering, medför både möjligheter och nackdelar när det gäller rättvisa i plattformsarbetet.

Rättvisa har eftersträvats genom nätverk

Kärnan i rättvisan är frågan om vilken slags verksamhet som betraktas som socialt acceptabel.  Det finns ett brett spektrum av uppfattningar om och erfarenheter av rättvisa i plattformsarbetet. Debatten i olika länder om när människor som arbetar på plattformar anses som företagare och när de anses ha ett arbetsförhållande till plattformsföretaget handlar i hög grad om olika uppfattningar om rättvisa.

Internationell forskning om hur rättvist plattformsarbetet är har avslöjat fler problem än lösningar. Som svar på dessa problem har det internationella Fairwork-nätverket sammanfattat fem principer för rättvisa i plattformsarbetet: rättvis lön, rättvisa arbetsvillkor, rättvisa avtal, rättvis förvaltning och rättvis representation.

Fairwork har också utvecklat en metod för att utvärdera och poängsätta arbetsplattformar per land. I Europa har utvärderingar genomförts på arbetsförmedlingsplattformar i Storbritannien och Tyskland.

Rättvisefrågorna har också tagits upp av plattformsföretagen. På initiativ av Världsekonomiskt forum har sex internationella plattformsföretag utvecklat en uppsättning principer för "bra plattformsarbete" som de har åtagit sig att följa. Dessa betonar, mer än Fairwork-nätverkets principer, ansvarsfördelningen mellan statsmakten, plattformarna och uppdragsgivarna, det vill säga kunderna.

De principer som utvecklats av Fairwork eller andra aktörer kan användas för att utveckla rättvisa.

Arbetsförmedlingsplattformarna strävar efter att utveckla sin verksamhet

Många plattformsföretag som är verksamma i Finland vill se till att deras verksamhet är rättvis och utveckla den. Studier har visat att frivillig rättvisa är en strategisk fördel: den kan bidra till produktivitet i arbetet, till företagets rykte och till kundernas och arbetsutförarnas lojalitet.

Plattformarna är marknadsplatser där arbetsutförarna eventuellt behöver konkurrera om arbetsuppgifterna. Plattformsföretag bidrar till rättvisa genom att balansera antalet utförare och antalet befintliga arbetsuppgifter. De kan också se till att ersättningarna på plattformen är jämförbara med resten av branschen. Däremot uppskattar många arbetsutförare just friheten och flexibiliteten som rättvisefaktor.

Oavsett hur arbetsförmedlingsplattformen bedriver sin verksamhet är tydlig och öppen kommunikation avgörande för rättvisa. Plattformsarbetarna måste förstå sina rättigheter och skyldigheter på plattformen. Det är också bra att vara öppen om varför plattformen fungerar som den gör.

Kommunikation, framför allt tvåvägskommunikation, kan bidra till att mildra eller lösa eventuella upplevelser av orättvisa. Detta är särskilt viktigt i plattformarnas algoritmiskt förvaltade miljöer. Kommunikation är också viktigt med tanke på allmänheten och den offentliga debatten.

Arbetsutförarna kan också bidra till rättvisa

Enligt undersökningen kan plattformsarbetarna också bidra till rättvisa. De kan ställa frågor, lyfta upp problem och inverka på plattformsapparna eller -policyerna. Det rykte som skapas med hjälp av plattformen kan också hjälpa utförarna att påverka sin konkurrensställning. De kan också hjälpa sig själva som gemenskap, till exempel genom att lämna förslag till plattformsföretag.

Europeiska unionens dataskyddsförordning (GDPR) och Europeiska kommissionens förslag till datalag (2022) kan ge plattformsarbetare eller deras gemenskaper nya möjligheter att agera. 

För att utveckla rättvisa är det nödvändigt att engagera många olika aktörer.

Bekanta dig med undersökningen

Slutrapport för projektet Reiluuden mallit alustatyössä (Julkari.fi, på finska)

Arbetslivskunskap-tjänstens förteckning över plattformsföretag som förmedlar arbete

Läs mer och delta i diskussionen på REITA-forumet

Presentation av forskningshelheten Reilu työ alustoilla (REITA) (på finska)

Mer information

Forskningschef Laura Seppänen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 030 474 2516, laura.seppanen [at] ttl.fi (laura[dot]seppanen[at]ttl[dot]fi)

Työterveyslaitoksen mediatiedote 21.3.2022

Työterveyslaitoksen Reiluuden mallit alustatyössä -hankkeen loppuraportti aloittaa laajemman Reilu työ alustoilla -tutkimuskokonaisuuden. Tutkimuksessa pureudutaan tiettävästi ensi kertaa Suomessa tehtävän alustatyön reiluuskysymyksiin. Suomessa alustatyötä tehdään monilla aloilla.   

Joustavuutta ja vapautta – mutta myös epäreiluuden riskejä 

Digitaalisilla alustoilla voidaan tehostaa työn tarjonnan ja kysynnän kohtaamista. Niillä voidaan myös lisätä toimeentulon vaihtoehtoja, joustavuutta ja vapautta. Alustat tuovat myös uusia työllistymisen ja innovoinnin mahdollisuuksia. 

Alustatyö sisältää kuitenkin myös epäreiluuden riskejä, varsinkin alustatyön suorittajille. Näitä ovat esimerkiksi epävarmuus tulevista keikoista, heikot tulot suhteessa työmäärään tai työyhteisön puute. 

Työn reiluus on tärkeää, koska se vaikuttaa työn suorittajien terveyteen ja hyvinvointiin ja lisää alustatyön yhteiskunnallista hyväksyttävyyttä. Alustatyön odotetaan lisääntyvän ja vaikuttavan yhä laajemmin työelämään. 

Julkisessa keskustelussa eniten ovat olleet esillä ruokalähetit ja muu kuljetusala. Kenttä on kuitenkin paljon laajempi: alustatyötä voi tehdä tai teettää monilla aloilla siivouksesta ja remonteista mitä erilaisimpiin asiantuntijatehtäviin. 

Algoritminen johtaminen, eli työn ohjaus, arviointi tai palkitseminen automaation avulla, tuo alustatyön reiluuteen sekä mahdollisuuksia että haittoja. 

Reiluutta on tavoiteltu verkostojen kautta 

Reiluuden ytimessä on kysymys siitä, millainen toiminta katsotaan sosiaalisesti hyväksyttäväksi.  Alustatyön reiluudesta on monenlaisia käsityksiä ja kokemuksia. Eri maissa käyty keskustelu siitä, milloin alustoilla työskentelevät ovat yrittäjiä ja milloin työsuhteessa alustayritykseen, liittyy paljolti reiluuskäsityksiin. 

Kansainväliset alustatyön tutkimukset alustatyön reiluudesta ovat tuoneet esille enemmän ongelmia kuin ratkaisuja. Niihin vastaamiseksi kansainvälinen Fairwork-verkosto on kiteyttänyt viisi alustatyön reiluuden periaatetta: reilu palkitseminen, reilut työolot, reilu sopiminen, reilu johtaminen ja reilu edustuksellisuus. 

Fairwork on myös kehittänyt menetelmän, jolla työtä välittäviä alustoja arvioidaan ja pisteytetään maittain. Euroopan maista arviointeja on tehty Isossa Britanniassa ja Saksassa toimivista työnvälitysalustoista. 

Myös alustayritykset ovat tarttuneet reiluuskysymyksiin. Maailman talousfoorumin aloitteessa kuusi kansainvälistä alustayritystä on laatinut joukon "hyvää alustatyötä" koskevia periaatteita, joita yritykset ovat sitoutuneet noudattamaan. Niissä nousee Fairwork-verkoston periaatteita enemmän esiin vastuun jakautuminen valtiovallan, alustojen sekä toimeksiantajien eli asiakkaiden kesken.  

Fairworkin tai muiden tahojen laatimia periaatteita voi hyödyntää reiluuden kehittämisessä. 

Työnvälitysalustat pyrkivät kehittämään toimintaansa 

Monet Suomessa toimivat työtä välittävät alustayritykset kiinnittävät huomiota toimintansa reiluuteen ja haluavat kehittää sitä. Tutkimusten mukaan vapaaehtoisesta reiluudesta on strategista hyötyä: se voi edistää työn tuottavuutta, yrityksen mainetta sekä asiakkaiden ja työn suorittajien uskollisuutta. 

Alustat ovat markkinapaikkoja, joilla suorittajat saattavat joutua kilpailemaan keskenään tehtävistä. Alustayritykset edistävät reiluutta tasapainottamalla suorittajien ja tarjolla olevien tehtävien määrää. Ne saattavat myös huolehtia, että palkkiot alustalla ovat vertailukelpoisia alan muihin palkkioihin. Toisaalta moni suorittaja arvostaa erityisesti vapautta ja joustavuutta reiluustekijänä. 

Oli työnvälitysalustan toimintamalli millainen vain, reiluuden kannalta oleellista on selkeä ja läpinäkyvä viestintä. Alustatyön suorittajien tulee ymmärtää oikeutensa ja velvollisuutensa alustalla. On myös hyödyllistä kertoa avoimesti syitä, miksi alusta toimii kuten toimii.  

Viestinnällä, varsinkin kaksipuolisella viestinnällä, voidaan lievittää tai ratkaista mahdollisia epäreiluuden kokemuksia. Tämä on erityisen tärkeää alustojen algoritmisesti johdetussa ympäristössä. Viestinnällä on merkitystä myös suuren yleisön ja julkisen keskustelun kannalta.  

Myös työn suorittajat voivat vaikuttaa reiluuteen 

Tutkimuksen mukaan myös alustatyön suorittajat voivat vaikuttaa reiluuteen. He voivat kysellä, nostaa ongelmia esiin ja vaikuttaa alustan sovelluksiin tai käytäntöihin. Alustan avulla luotu maine voi myös auttaa suorittajia vaikuttamaan omaan kilpailuasemaansa. He voivat myös auttaa itseään yhteisönä muun muassa tekemällä ehdotuksia alustayrityksille. 

Euroopan unionin tietosuoja-asetus (GDPR), kuten myös Euroopan komission datasäädösehdotus (2022) voivat tuoda uusia toimintamahdollisuuksia alustatyön suorittajille tai niiden muodostamille yhteisöille.   

Mukaan reiluuden kehittämiseen tarvitaan monia tahoja. 

 

Tutustu tutkimukseen 

Reiluuden mallit alustatyössä -hankkeen loppuraportti (Julkari.fi) 

Työtä välittävien alustayritysten listaus Työelämätiedossa 

Lue lisää ja osallistu keskusteluun REITA-foorumilla 

Reilu työ alustoilla (REITA) -tutkimuskokonaisuuden esittely  

Lisätietoja 

Tutkimuspäällikkö Laura Seppänen, Työterveyslaitos, puh. 030474 2516, laura.seppanen [at] ttl.fi (laura[dot]seppanen[at]ttl[dot]fi) 

Dela innehåll på sociala medier!