Pressmeddelande 5/2020
Social- och hälsovårdssektorn i Finland genomgår en stor omvandling och det har redan fått många negativa effekter på de anställdas välbefinnande. Detta framgår av undersökningsmaterialen till de nyligen publicerade enkätstudierna Sjukhuspersonalens välbefinnande och arbetshälsoundersökningen Mitä kuuluu?. Den försvagning av den demografiska försörjningskvoten som beror på förändringar i åldersstrukturen kommer under de närmaste åren att göra situationen ännu svårare. Den kommunala ekonomin är i kris, vilket har lett till bl.a. samarbetsförhandlingar i ett flertal kommuner.
De material som samlades in år 2019 täcker en population på sammanlagt över 30 000 vårdanställda. Med hjälp av undersökningarna samlar man in uppföljningsmaterial om de anställda i social- och hälsovårdssektorn.
Vårdanställdas arbetsvälbefinnande minskar på grund av bristande påverkansmöjligheter, förändringar och osäkerhet
Bland svarspersonerna i bägge undersökningarna var det fler än två av fem som upplevde sina påverkansmöjligheter i arbetsförändringar som ringa. En granskning av materialet efter yrkesgrupp visar att de grupper som upplever sina påverkansmöjligheter som särskilt dåliga är sjukskötare, barnmorskor, hälsovårdare, närvårdare, primärskötare samt sjukhus- och anstaltsbiträden, redskapsvårdare och städare.
När man ber personalen gå igenom alla förändringar som har skett i deras arbete under det gångna året, blir den andel som rapporterar förändringarna som övervägande negativa ständigt större (år 2008 utgjorde den 13 % av sjukhuspersonalen, år 2019 hela 20 %). Enligt materialet till undersökningen Sjukhuspersonalens välbefinnande upplever bara en av fem anställda förändringarna i arbetet som övervägande positiva och enligt arbetshälsoundersökningen Mitä kuuluu? upplever en av fyra otrygghet på grund av hot om indragning av deras arbetsuppgifter.
– Förändringar av denna typ kan påverka attraktionskraften för hela vårdsektorn. Materialet till undersökningen Sjukhuspersonalens välbefinnande visar t.ex. att personalens beredskap att rekommendera sin arbetsgivare till sina vänner sedan år 2015 har sjunkit stadigt i samtliga ålders- och yrkesgrupper, säger forskarprofessor Mika Kivimäki vid Arbetshälsoinstitutet.
Klientelet är mer svårhanterligt – många anställda har upplevt våld och etisk belastning
Enligt arbetshälsoundersökningen Mitä kuuluu? har hela femtio procent av svarspersonerna upplevt våld eller hot om våld i klientsituationer. En klar ökning i upplevelserna av hot och våld syns också i undersökningen Sjukhuspersonalens välbefinnande.
I Arbetshälsoinstitutets Kommun 10-undersökning har man noterat att etisk belastning i arbetet upplevs särskilt ofta av primärskötare, närvårdare, sjuk- och barnskötare, barnträdgårdslärare samt socialarbetare.
Till exempel inom äldreomsorgen är etisk belastning omkring två gånger vanligare än i kommunsektorn som helhet. Faktorer som kan orsaka etisk belastning är t.ex. bristande resurser i arbetet, motstridiga åsikter om patientvården eller det att klienterna inte blir hörda i vårdbeslut som gäller dem själva.
I arbetshälsoundersökningen Mitä kuuluu? uppgav 54 % av de anställda i de medverkande samkommunerna att de upplever etiskt belastande situationer minst en gång i veckan. 13 % av svarspersonerna uppgav att de måste utföra handlingar som strider mot reglerna och 22 % att de måste handla i strid med sina egna värderingar. Vårdanställda som ofta är tvungna att bryta mot reglerna och sina egna värderingar är närvårdare och primärskötare. Det är skäl att notera att andelen anställda som upplever etisk belastning har ökat en aning under åren 2018 och 2019.
Beslut baserade på kunskap och samarbete bidrar till att minska problemen
– Arbetshälsoproblem i vårdsektorn bör lösas med gemensamma krafter, understryker Arbetshälsoinstitutets generaldirektör Antti Koivula.
Problem med arbetsförmågan och hälsan är vanliga problem. Forskningen visar dock att när personalen trivs och mår bra, syns det både i kvaliteten på servicen och i reda pengar. I denna fråga är samarbetet mellan arbetstagarna och arbetsgivarna samt politiskt stöd för utveckling av personalens välbefinnande mycket viktiga förutsättningar. Men det är också viktigt att förstå att det behövs åtgärder på arbetsgemenskapsnivå. Det räcker inte med individcentrerade åtgärder.
– De organisationer som har skaffat sig arbetshälsotjänsten Mitä kuuluu? och de organisationer som medverkar i undersökningen Sjukhuspersonalens välbefinnande har ett verktyg med vars hjälp de får forskningsbaserad kunskap om problem som påverkar arbetsförmågan och hälsan hos den egna organisationens anställda. Organisationerna har svarat fint på utmaningarna. De har utvecklat sitt kunnande målmedvetet och delat med sig av goda rutiner och arbetssätt, säger ledande experten Jaana Laitinen vid Arbetshälsoinstitutet.
Den enkät om Sjukhuspersonalens välbefinnande som genomfördes av Arbetshälsoinstitutet hösten 2019 besvarades av 9018 anställda i Birkalands, Päijänne-Tavastlands och Vasa sjukvårdsdistrikt, i Forssaregionens samkommun för välfärdstjänster och vid Social- och hälsovårdsverket i Jakobstad. Av de personer som fick frågeformuläret besvarade 68 % frågorna. Enkäten om kundrelaterat våld genomfördes i de medverkande organisationerna senast 2015. Då besvarades den av 8306 personer (svarsprocent: 69 %). Undersökningen utgör en del av Arbetshälsoinstitutets uppföljningsstudie om anställda i kommunsektorn. Uppföljningsstudien inleddes år 1997 och omfattar även Kommun10-undersökningen. Enkätundersökningen Sjukhuspersonalens välbefinnande inleddes år 1998 och har sedan 2015 genomförts med två års intervall (2015, 2017, 2019).
Arbetshälsoenkäten Mitä kuuluu? besvarades hösten 2019 av totalt 20 864 vårdanställda från sammanlagt tio sjukvårdsdistrikt i olika delar av landet (svarsprocent: 70 %). År 2018 besvarades den av 23 959 personer (svarsprocent: 71 %). De sjukvårdsdistrikt som medverkade i undersökningen var Samkommunerna för social-, hälso- och sjukvård i Norra Karelen – Siun sote, Södra Karelen – Eksote och Södra Savolax – Essote, Kajanalands samkommun för social- och hälsovård Kainuun sote, Birkalands sjukvårdsdistrikt, Samkommunen för välfärd i Päijänne-Tavastland, NordLab, Mellersta Satakunta samkommun för hälso- och sjukvård, Samkommunen för social- och hälsovården i mellersta Nyland och Samkommunen Kaksineuvoinen i Södra Österbotten.
Mer information:
Professor Mika Kivimäki, Arbetshälsoinstitutet och Helsingfors universitet, tfn 050 448 9300 /undersökningen Sjukhuspersonalens välbefinnande, mika.kivimaki [at] helsinki.fi (mika[dot]kivimaki[at]helsinki[dot]fi)
Ledande expert Jaana Laitinen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 046 851 4426 /Arbetshälsoundersökningen Mitä kuuluu?, jaana.laitinen [at] ttl.fi (jaana[dot]laitinen[at]ttl[dot]fi)
Generaldirektör Antti Koivula, Arbetshälsoinstitutet, tfn 030 474 2340
