Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 28.2.2022
Arbetshälsoinstitutets undersökning ”Digitaliseringen som allas vän” ger oss ny information om de digitala klyftorna i arbetslivet. I undersökningens slutrapport ”Över de digitala klyftorna i arbetslivet” beskrivs bland annat hur stor grupp som berörs av de digitala klyftorna, vilka har hamnat i dem samt varför och på vilket sätt man kan minska dem och förhindra att de uppstår.
De digitala klyftorna bland löntagare i Finland har undersökts utgående från Statistikcentralens undersökning om arbetsförhållanden år 2018 samt individuella intervjuer, fallstudier på organisationsnivå och aktiverande utvecklingsverkstäder under åren 2020–2021. Med hjälp av en statistikanalys utreddes vilka som hade fallit ner i klyftorna och med en kvalitetsanalys utreddes orsakerna till detta och förutsättningarna för att överskrida dem.
Digital kompetens kräver en bred kompetenspalett
Man bör inte fästa uppmärksamhet vid att minska de digitala klyftorna i arbetslivet utan på de anställdas kunnande vad gäller teknisk utrustning och applikationer. I ett digitaliserat arbetsliv behövs utöver detta även förmågan att hitta information samt utvärdera, utnyttja, dela och skapa sådan.
– Först en sådan bredare kompetenspalett skapar genuina möjligheter att klara sig i ett digitaliserat arbetsliv, där samarbete, interaktion och nätverkande a och o. Det är viktigt att vi inte i diskussioner om digital kompetens begränsar den till enbart förmågan att använda utrustning och applikationer, betonar forskningsprofessor Tuomo Alasoini från Arbetshälsoinstitutet.
En bredare kompetenspalett främjar även arbetstagarnas förutsättningar till aktivt agerande när arbetet förändras, till exempel genom att delta i utvecklingen av digitala verktyg och därmed också utvecklingen av det egna arbetet.
Digital kompetens behövs för alla
Bland löntagare använder var sjätte och inom arbetaryrken var fjärde digitala verktyg rutinmässigt eller inte alls. Genom att stödja användningen av digitala verktyg utanför arbetet och att lära sig detta, till exempel via lättillgängliga onlinekurser, digitala stödtjänster riktade till alla medborgare och spelifiering i anslutning till lärande kan man hjälpa dem hållas med i den digitala omvälvningen. Dessutom skulle arbetsgivarna kunna motivera de anställda till förutseende utveckling av den digitala kompetensen och arbetet skulle kunna omformas så, att det skulle inkludera mer användning av digitala verktyg än tidigare.
Med hjälp av skicklig förändringsstyrning med tillräckliga resurser kan man också förhindra att det uppstår digitala klyftor på arbetsplatsen. Det är särskilt viktigt att stödja de anställdas aktörskap och breda kompetens i de olika skedena av förändringen samt skapa fungerande tillvägagångssätt för lärande, inlämnande av respons och digitalt stöd.
Det krävs också åtgärder för att förebygga belastning
Arbetslivets digitalisering har också för många lett till ett okontrollerbart informationsflöde och informationsöverbelastning. Den belastning och de störningar som orsakas av en ökad användning av digitala verktyg kan på ett effektivt och förebyggande sätt bekämpas genom att ta bättre hänsyn till användarna och lyssna på dem redan när man planerar nya lösningar. Man bör också följa upp belastningsfaktorerna på arbetsplatserna, diskutera och skapa spelregler för att minska informationsöverbelastningen samt utveckla tillvägagångssätt inom digitalt stöd för att utreda problemsituationer.
I de fall där användningen av ny teknik har orsakat ett informationsflöde kan man även med ny smart teknik skapa nya lösningar för att kunna hantera informationsflödet.
När man ordnar digitalt stöd på arbetsplatsen är det viktigt att det är flexibelt och skräddarsytt. Med flexibilitet avses att stödet på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt ska vara tillgängligt i olika skeden när systemen införs och används och särskilt i problemsituationer. Med skräddarsytt avses att den som behöver stöd ska få det i en forma som passar just honom eller henne. Kamratstöd från arbetskamraterna är ofta viktigt.
Utvecklingens huvudfokus på användningssättsklyftan
I undersökningen Digital vän har de digitala klyftorna indelats i användningsklyfta, användningssättsklyfta och utnyttjandeklyfta. Utvecklingsförslagen riktas huvudsakligen mot användningssättsklyftan, det vill säga klyftan mellan de som kan använda digitala verktyg i sitt arbete på ett skickligt och mångsidigt sätt och de som inte kan detta.
– Hälften av arbetstagarna klarar sig bra i arbetslivet med digitala verktyg. Andra upplever antingen bristen på digital kompetens, intensiv eller rutinmässig användning som en utmaning, som knappt ökar den digitala kompetensen. De flesta klarar sig i sina nuvarande uppgifter med den kunskap de har, men när tekniken utvecklas på arbetsplatserna måste det också finnas effektiva metoder att kontinuerligt utveckla den digitala kompetensen, påminner Alasoini.
Läs slutrapporten (på finska)
Työelämän digikuilujen yli : digitalisaatio kaikkien kaveriksi (julkari.fi)
Mer information
Tuomo Alasoini, forskningsprofessor, Arbetshälsoinstitutet, tfn 050 564 6140, tuomo.alasoini [at] ttl.fi (tuomo[dot]alasoini[at]ttl[dot]fi)
