Press meddelande 28/2020
– Ökat distansarbete och närhet i familjerna verkar ha inverkat positivt på arbetet och gjort stämningen mer positiv, säger Jari Hakanen, forskningsprofessor på Arbetshälsoinstitutet.
– Förändringarna är emellertid rätt måttliga. Kanske något överraskande ökade arbetsengagemanget i synnerhet hos personer som har små barn och barn i skolåldern.
Däremot observerades inga förändringar i det allmänna välbefinnandet eller mental hälsa under våren enligt denna studie.
Varierande erfarenheter av distansarbete – utmaningar för chefer
Mängden arbete som utförs på distans ökade kraftigt på grund av coronaviruset. I Miten Suomi voi?-enkäten uppgav 42 procent att de distansarbetat mer än tidigare på grund av coronaviruset och 36 procent hade distansarbetat minst tre fjärdedelar av sin arbetstid under den senaste månaden.
Trots att en stor del av dem som distansarbetade upplevde att det ökade distansarbetet är positivt, fanns det också personer som upplevde att de var uttråkade och mer missnöjda med arbetet.
Distansarbete ställer nya krav på ledare, eftersom rutiner för att arbetsarrangemang, information och kontakter måste skapas på nytt. Cheferna ska se till att allas arbete förblir meningsfullt och att processerna är smidiga.
– Enligt vår studie ökade arbetsutmattningen något hos de närmaste cheferna och ledarna, säger specialforskare Janne Kaltiainen på Arbetshälsoinstitutet.
– Nu gäller det att se till att cheferna mår bra på arbetsplatserna. I undantagssituationer måste chefen ta hand om många saker utöver att se till att det vardagliga arbetet löper bra.
Inga förändringar i välmåendet hos dem som arbetat på arbetsplatsen
Trots att distansarbetet ökade i och med coronavirusepidemin, finns det fortfarande många sådana branscher där det inte är möjligt att distansarbeta, som fysiskt vårdarbete, industri-, transport- och byggbranschen samt lant- och skogsbruk. I en enkät som genomfördes av Taloustutkimus på uppdrag av Yle uppgav 36 procent av dem som svarade att de överhuvudtaget inte kan distansarbeta.
Enligt Miten Suomi voi?-studien iakttogs inga betydande förändringar i välmående på jobbet hos dem som enbart arbetar i närkontakt med andra människor. Dock upplevde även de en minskad kronisk arbetsutmattning och bättre hälsotillstånd.
– Enligt vår studie upprätthålls arbetsengagemanget av stöd från såväl chefer som arbetskamrater samt ett initiativrikt anammande av nya arbetssätt. Samtidigt minskar risken för arbetsutmattning, och följaktligen gör man klokt i att satsa på detta på arbetsplatserna även i framtiden, säger Jari Hakanen.
Uppföljningsstudien Miten Suomi voi? (Hur mår Finland?) utredde förändringar i arbetshälsan hos finländare i arbetsför ålder under coronavåren. Taloustutkimus genomförde på uppdrag av Arbetshälsoinstitutet en första enkät i årsskiftet 2019–2020 och en uppföljningsenkät i maj–juni 2020. Enkäten besvarades av 1 077 finländare.
Den första enkäten gjordes som en del av ett annat forskningsprojekt (Kimmoisat työntekijät muuttuvassa työelämässä), då coronaepidemin naturligtvis fortfarande var okänd. I maj kallades de som svarat på den första enkäten att delta på nytt i studien, eftersom Arbetshälsoinstitutet ville utreda förändringar som skett i finländarnas arbetsförmåga och arbetshälsa under den exceptionella våren.
Projektets webbplats https://www.ttl.fi/tutkimushanke/miten-suomi-voi/
#coronavirus #mitenSuomivoi #arbetshälsa
Mer information:
forskningsprofessor Jari Hakanen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 040 562 5433, jari.hakanen [at] ttl.fi (jari.hakanen[at]ttl.fi)
specialforskare Janne Kaltiainen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 030 474 2668, janne.kaltiainen [at] ttl.fi (janne.kaltiainen[at]ttl.fi)
direktör Salla Toppinen-Tanner, Arbetshälsoinstitutet, tfn 046 851 2517, salla.toppinen-tanner[at]ttl.fi
Läs också:
Överlevnadsberättelser från arbetslivet under coronavåren – dela med dig av dina erfarenheter
