Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 14.12.2022
Arbetsförmågan av unga arbetstagare inom kommunsektorn granskades i undersökningen med tanke på förändringar i arbetslivet och kulturen. Utifrån ett omfattande intervjumaterial bildades sju så kallade aktörfigurer, såsom skör expert på människoarbete, autonom självutvecklare och expert med traditionell arbetsmoral.
När unga arbetstagare söker hjälp från företagshälsovården på grund av olika slags utmaningar i livet ramas deras symtom ofta in som depression eller ångest. I undersökningen visade sig knappa resurser på arbetsplatsen och i den vardagliga verksamheten vara centrala faktorer som lyfter fram utmaningar förknippade med psykisk hälsa. Å andra sidan tyder resultaten på att lösnings- och förklaringsmodeller söks inom psykisk hälsa.
– Även om grunden för problemen ligger annanstans, såsom i arbetets knappa resurser eller i att de egna förväntningarna inte realiseras, upplevs problemen inom den psykiska hälsan, berättar forskare Kristiina Lehmuskoski från Arbetshälsoinstitutet.
Psykisk hälsa bland unga vuxna är förknippad med förändringar i kulturen och arbetslivet. Figurerna illustrerar också yrkes- och socialgruppsbaserade skillnader i hur utmaningar relaterade till psykisk hälsa uppkommer och framkommer.
– Aktörfigurerna hjälper med att identifiera olika slags stigar för sinnets sårbarhet som återspeglas i arbetsförmågan, säger forskningsprofessor Ari Väänänen från Arbetshälsoinstitutet.
Aktörfigurer för psykisk hälsa bland unga arbetstagare
Utifrån intervjuer med chefer, representanter för företagshälsovården och unga arbetstagare identifierade man sju aktörfigurer som illustrerar den psykiska hälsan av arbetande unga vuxna som en del av vardagens verksamhet och dess möjligheter.
En expert som tappar bort sitt ideal arbetar inom social- och hälsovårdsbranschen eller inom fostran och utbildning. Arbetet präglas av knappa resurser, brådska, låg uppskattning, kontinuerligt knogande och ständig trötthet. Belastning orsakas av att arbetets etiska ideal, såsom omsorg eller stöd av tillväxten, inte förverkligas i figurens vardag. Den sköra experten på människoarbete har ett liknande arbete, men utöver dåliga resurser i arbetet begränsas hens möjligheter att agera av generationsövergripande utslagning och hopade svårigheter i det personliga livet. Figuren blir ofta utanför arbetsgemenskapen.
Den riskmedvetna reflekteraren och den autonoma självutvecklaren som båda arbetar i expertyrken stöter på utmaningar som är förknippade med den större mängden konkurrens i arbetslivet som individer upplever: självstyrning och aktiv kartläggning av verksamhetsalternativ blir förutsättningar för att man ska klara sig. Den riskmedvetna reflekterarens vardag är full av kontinuerliga studier vid sidan om arbetet och satsningar på framtiden. Detta är ofta belastande. Den autonoma självutvecklaren å sin sida letar efter platser i arbetslivet där hen kan förverkliga och utveckla sig själv, vilket dock kan leda till att livet överhettas både i arbetet och på fritiden.
För experten med traditionell arbetsmoral som har rutinartade arbetsuppgifter och ofta utför fysiskt arbete är arbetet å andra sidan ett nödvändigt sätt att försörja sig, dvs. en arena där hen förverkligar sig själv. Arbetets dåliga uppskattning och ekonomiska bekymmer är ibland på tankarna. Trots detta gör figuren sitt arbete väl, även när hen egentligen inte vill. Figurens psykiska hälsa hålls uppe av arbetet och den närmaste kretsen. Av undersökningsmaterialet framgick det också att bristen på arbetsmotivation och svagt engagemang i arbetslivets normer ansågs medföra utmaningar inom den psykiska hälsan.
Arbetslivets skärpta krav och mer komplicerade verksamhetsmiljö orsakar å sin sida problem för den underpresterande aktörfiguren. Figuren kan stämplas som lat eller dum på grund av sina utmaningar. I bakgrunden kan dock ligga inlärningssvårigheter och uppmärksamhetsstörningar som inte har diagnostiserats och som figuren anstränger sig med medan hen försöker hitta ett arbete som passar hens styrkor och stödbehov.
Som en klassisk ”risktyp” för psykisk hälsa lyftes fram mannen som inte talar, för vem det är tungt att säga saker på det sätt som man numera ska säga dem. Aktörfiguren lättar på sinnet genom verksamhet. Problem uppstår ofta vid det skedet när narkotika börjar kännas som en lösning.
Aktörfigurer illustrerar typiska verksamhetsmodeller, inte individer
Aktörfigurerna som identifierades i undersökningen beskriver inte enskilda personer och typologin är inte avsedd för klassificering av individer. Aktörfigurerna illustrerar verksamhetsmodeller som är typiska för vår tid och de kan användas för att identifiera olika problem med arbetsförmågan som är förknippade med den psykiska hälsan.
Forskningsresultatet lyfter fram behovet för samhälleliga förändringar för att lösa krisen kring psykisk hälsa.
– Det är tydligt att många av de smärtpunkter som är relaterade till aktörfigurerna ligger så djupt i samhällets strukturer att deras korrigering kräver åtgärder även utanför enbart arbetsgemenskapen och hälsovårdstjänsterna, säger Ari Väänänen.
Forskningsprojekt: Mitä jos mielen hyvinvointia rakennettaisiin uudestaan?
- Undersökningen har genomförts som en del av projektet Mitä jos mielen hyvinvointia rakennettaisiin uudestaan? (Tänk om man skulle bygga upp psykiskt välbefinnande på nytt?) som finansieras av Arbetshälsoinstitutet.
- I forskningsintervjuerna deltog 70 personer från huvudstadsregionen.
- I undersökningen hördes tre olika grupper: företagshälsovårdens experter, under 35 år gamla arbetstagare inom kommunsektorn och deras chefer inom olika kommunsektorer.
- Undersökningens samarbetspartner är Företagshälsan Helsingfors och Esbo stads företagshälsovårdstjänster.
Läs mer
- Vetenskaplig artikel: Lehmuskoski, K., Väänänen, A., Juvonen-Posti, P. & Mattila-Holappa, P. Mielenterveyden toimijahahmot. Laadullinen tutkimus nuorista työntekijöistä kuntasektorilla. Kuntoutus-tidskriftens temanummer för unga 4/2022.
- Projektets webbplats (på finska): Mitä jos mielen hyvinvointia rakennettaisiin uudestaan? Toimintamalleja kehittävä laadullinen tutkimus nuorista työssäkäyvistä aikuisista | Arbetshälsoinstitutet (ttl.fi)
Ytterligare information
- Forskare Kristiina Lehmuskoski, Arbetshälsoinstitutet, kristiina.lehmuskoski [at] ttl.fi, +358304743170
- Forskningsprofessor Ari Väänänen, Arbetshälsoinstitutet, ari.vaananen [at] ttl.fi, +358304742435
- Ledande expert Pauliina Mattila-Holappa, Arbetshälsoinstitutet, pauliina.mattila-holappa [at] ttl.fi +358304742743
