Fyra olika grupper identifierades bland partiellt arbetsföra personer utanför arbetslivet

Arbetslösa med partiell arbetsförmåga utgör en mångsidig befolkningsgrupp. Arbetshälsoinstitutets forskargrupp identifierade fyra grupper vars arbetshistoria, hälsa, arbetsförmåga och funktionsförmåga avvek från varandra. Att identifiera kännetecken är riktgivande med tanke på vilken typ av åtgärder som kan vara till nytta för respektive grupp. Dessutom erhölls mer bevis på tillförlitligheten av självbedömningsverktyget Förmågaren i bedömningen av arbets- och funktionsförmåga.
kuvituskuva: mies kotona koiran kanssa
Joonas Poutanen
Joonas Poutanen
Matti Joensuu
Matti Joensuu

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 27.11.2023

Lösningar på problem förknippade med sysselsättningen av partiellt arbetsföra arbetslösa söktes i programmet för arbetsförmåga 2019–2023. Dessutom utvecklades tjänster för att stödja arbetsförmågan, och nya forskningsdata har nu publicerats om åtgärderna. 

Bland de personer som deltog i programmets tjänster identifierades fyra grupper av partiellt arbetsföra: personer som pensionerats tidigt, personer som har övergått från studier till arbetslöshet, personer som har övergått från sysselsättning till arbetslöshet och långtidsarbetslösa. 

Gruppernas arbetshistoria, hälsa och arbets- och funktionsförmåga avvek från varandra. Att identifiera kännetecken och behov kan hjälpa med mer effektiv planering av stödåtgärder för arbetsförmågan. 

– De publicerade resultaten illustrerar mångfalden av partiellt arbetsföra personer. Grupperingen erbjuder ett nytt perspektiv på inriktning och utveckling av tjänster på ett sådant sätt att kundernas särskilda behov genuint beaktas, konstaterar forskare Joonas Poutanen från Arbetshälsoinstitutet.

Forskningsresultaten ger ny information om befolkningsgrupper där deltagandet i arbetet i princip är lågt, såsom partiellt arbetsföra och personer med funktionsnedsättning. Inom dessa grupper är potentialen att höja sysselsättningsgraden stor. 

Identifiering kan hjälpa med att rikta in tjänster

Flera anmärkningsvärda skillnader observerades i grupperna. Till exempel i gruppen från studier till arbetslöshet betonades utmaningar förknippade med den psykiska hälsan.

Personer som pensionerats tidigt hade det minsta antalet sjukdomar i stöd- och rörelseorganen och det minsta antalet psykiska problem. Dessutom upplevde de att deras arbets- och funktionsförmåga var bäst i förhållande till andra grupper. 

– Gruppen inkluderar till exempel personer med utvecklingsstörning. Deras situation kan vara mer stabil jämfört med personer vars hälsotillstånd plötsligt har förändrats, funderar Poutanen.

Tjänsterna för stödd sysselsättning som testades i programmet för arbetsförmåga lämpar sig särskilt bra för denna grupp. Målet med tjänsterna är en snabb övergång till arbetsmarknaden. 

Mest utmaningar relaterade till hälsan samt arbets- och funktionsförmågan framkom det bland långtidsarbetslösa och personer som har övergått från sysselsättning till arbetslöshet. För dessa grupper är en snabb övergång till arbetsmarknaden nödvändigtvis inte möjlig, utan först ska man kartlägga de faktorer som hindrar och främjar sysselsättningen.

– I rehabiliteringsprocessen för en arbetslös person är det viktigt att ha arbetslivsmål som åtgärderna kan knytas till. På så sätt bibehålls kopplingen till arbetslivet, fortsätter Poutanen.

Det exceptionella forskningsförslaget gav information om till exempel i vilka livsområden deltagarna själva önskade en ändring. 

– I undersökningar är det sällan möjligt att utnyttja både långsiktiga registeruppgifter och information som personen själv lyft fram. Vi lyckades skapa en exakt beskrivning av målgruppens situation och deras utmaningar, berättar ledande forskare Matti Joensuu från Arbetshälsoinstitutet.

Viktigt att i tjänster använda information som kunderna producerat

En annan undersökning inom programmet för arbetsförmåga utredde hur väl självbedömningen av personers egen situation överensstämmer med registeruppgifterna. Resultatet var en tydlig koppling mellan dessa.

Genom att undersöka Förmågaren-självbedömningsverktyget konstaterade man att till exempel lägre resultat som beskriver psykiskt välbefinnande och fysisk funktionsförmåga var förknippade med diagnoser gällande psykisk hälsa och stöd- och rörelseorganen. 

Slutsatsen är att användningen av självbedömningsmetoder som grundar sig på forskningsbaserad kunskap i stödtjänster för arbetsförmåga är ett användbart sätt att samla in nyttig information.

– I tjänster och i planeringen av åtgärder är det viktigt att utnyttja den information som producerats av kunderna. Förmågaren-informationen befanns överensstämma väl med registeruppgifter, vilket bekräftar metodens tillförlitlighet bland målgruppen i fråga, konstaterar Joensuu.

Forskningsresultaten kompletterar tidigare Förmågaren-undersökningar i vilka man utrett indikatorns validitet och tillförlitlighet som ett självbedömningsverktyg för arbets- och funktionsförmåga.

Forskningsprojekt

Ytterligare information

  • Joonas Poutanen, forskare, Arbetshälsoinstitutet, joonas.poutanen [at] ttl.fi, +358304743203
  • Matti Joensuu, ledande forskare, Arbetshälsoinstitutet, Matti.Joensuu [at] ttl.fi, +358304742636

     

Dela innehåll på sociala medier!