Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 23.9.2024.
Arbetshälsoinstitutets forskningsöversikt ger fördjupad information om hur metoderna för stödd sysselsättning fungerar. Metoderna för yrkesinriktad rehabilitering som granskades i undersökningen var stödd sysselsättning samt kvalitetsbaserad stödd sysselsättning (IPS-arbetscoachning), vars målgrupper är personer som har en svag ställning på arbetsmarknaden, såsom personer med inlärningssvårigheter, psykiska problem eller som av flera olika orsaker har nedsatt arbetsförmåga.
– Metoderna har undersökts omfattande över hela världen och har tidigare visat sig ha positiva effekter bland annat på möjligheten att få ett arbete, antalet arbetsdagar, anställningens längd och livskvaliteten, berättar forskaren Joonas Poutanen från Arbetshälsoinstitutet.
Det finns också bevis för att metoderna är kostnadseffektiva. Däremot finns det lite forskning om själva arbetet, arbetets kvalitet, hur man agerar på arbetsplatsen och hur arbetet fungerar ur arbetsgivarens perspektiv.
– Vår undersökning som nu har publicerats lyfter också fram utvecklings- och forskningsområden särskilt ur ett hållbart sysselsättningsperspektiv. Blir man kvar i arbetet och finns det möjligheter att gå vidare i karriären? fortsätter Poutanen.
Missnöje med uppgifter som inte motsvarar den egna kompetensen
Enligt forskningsöversikten sysselsätts man ofta med hjälp av metoderna i korttidsjobb, dvs. tillfälliga eller atypiska anställningar. Anställningarna var oftast deltids- och visstidsjobb, lågavlönat arbete på nybörjarnivå inom olika branscher.
Stödd sysselsättning strävar efter att passa ihop den anställdes önskemål och kompetens med arbetsgivarens arbetskraftsbehov. Enligt forskningsöversikten lyckas detta emellertid inte tillräckligt bra ur arbetstagarens perspektiv. Sysselsättningen var viktig för deltagarna, men missnöjdhet uppstod kring anställningens längd och möjligheterna att avancera. Dessutom upplevde en del av de anställda att de inte hade möjlighet att använda sin kompetens.
– Efter att ha fått ett jobb borde man ägna mer uppmärksamhet åt hållbar sysselsättning. Mest givande är att hitta ett arbete som motsvarar arbetstagarens yrke, färdigheter och yrkesmässiga önskemål. Naturligtvis är det inte alla som vill gå över till mer krävande uppgifter, och då kan den nuvarande modellen erbjuda ett lämpligt arbetsalternativ, säger Joonas Poutanen.
– De här metoderna är bra för att få människor in i arbetslivet med stöd av arbetscoacher, och de syftar till snabb sysselsättning. Ur ett hållbart sysselsättningsperspektiv blir problemet att det tar mer än en månad att söka arbetsuppgifter som bättre motsvarar kompetensen, säger ledande expert Pirjo Juvonen-Posti från Arbetshälsoinstitutet.
Tecken på att sociala färdigheter stärks
En av utmaningarna för hållbar sysselsättning har varit eventuella brister i de sociala färdigheterna hos målgrupperna som sysselsätts i metoderna.
Enligt forskningsöversikten finns det indikationer på att de sociala färdigheterna har stärkts under anställningstiden, men uppgifterna är knapphändiga.
– Arbetsplatsen spelar en central roll för hurudana möjligheter arbetstagarna har till inlärning i arbetet. Vi håller just nu på att undersöka hur metoderna för stödd sysselsättning ser ut ur ett arbetsplatsperspektiv, berättar Pirjo Juvonen-Posti. [Text Wrapping Break]
Information om undersökningen
- Forskningsartikel (på engelska): Sustainable employability in supported employment and Individual Placement and Support interventions in the context of the characteristics of work and perspectives of the employers: A scoping review - IOS Press
- Undersökningen har gjorts som en del av Utvärderings- och uppföljningsundersökningen av programmet för arbetsförmåga 2020–2024.
- Tidigare publicerat meddelande om Programmet för arbetsförmåga (suomeksi)
Ytterligare information
- Joonas Poutanen, forskare, joonas.poutanen [at] ttl.fi, 030 474 3203
- Pirjo Juvonen-Posti, ledande expert, pirjo.juvonen-posti [at] ttl.fi, 043 824 3568
