Guiden till hybridarbetsmodellen utmanar till att prova nya sätt att leda och organisera arbetet

När man talar om hybridarbete begränsar sig diskussionen ofta till huruvida medarbetarna arbetar hemma eller på kontoret. Hybridarbete handlar dock om nya sätt att leda och organisera arbetet. Organisationer är olika och det finns inte en enda hybridarbetsmodell som passar alla. Den nya guiden Hybridarbetsmodell som framgångsfaktor (Hybridityömalli menestystekijänä) breddar perspektivet till nya arbetsmetoder, arbetstidsmodeller, interaktionsformer samt lösningar för arbetslokaler och teknik.
-

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 13.11.2024

Enligt den nya guiden Hybridarbetsmodell som framgångsfaktor är hybridarbetsmodellen en betydande arbetslivsinnovation som möjliggörs av digitalisering och som, om den leds bra, kan bli en framgångsfaktor för många olika organisationer och gemenskaper.

– Hybridarbetet tvingar oss att utveckla vår ledarskapspraxis, våra verksamhetssätt och nya innovativa sätt att utnyttja teknik. Det kan kännas utmanande, men vi behöver ett nytt tänkande i det finländska arbetslivet för att lyckas i den internationella konkurrensen, säger forskningsprofessor Tuomo Alasoini vid Arbetshälsoinstitutet.

– Ingen organisation finner nycklarna till framgång genom att blicka bakåt. Genom hybridarbete kan vi skapa perspektiv på nya innovationer och utvecklingen av arbetslivet, tillägger Tuomo Alasoini.

En egen strategi för ledarskap i hybridarbete

Organisationer är olika och det finns inte en enda hybridarbetsmodell som passar alla. Varje organisation bör dock ha en egen strategi för att leda hybridarbetet. De viktigaste frågorna är:

  • Mängden arbete på plats: Behövs arbete på plats åtminstone i viss omfattning eller har det någon betydelse?
  • Nya arbetssätt: Skapas arbetssätten under vägledning av ledningen eller självstyrt?

– Det lönar sig att granska arbetet med tanke på olika arbetsuppgifter. Ibland kan det vara lämpligast att utföra uppgiften på distans. Hybridarbete kan också vara den arbetsform som medarbetaren föredrar, även om det kräver självstyrning och ett nytt ansvarstagande, säger specialforskare Marja Känsälä vid Arbetshälsoinstitutet.

– Hybridarbete har skapat helt nya möjligheter för medarbetaren att inte bara balansera arbetet utan även det egna livet. Detta syns också i undersökningar som ett ökat välbefinnande i arbetet. När konkurrensen om kunnig arbetskraft blir allt hårdare i framtiden är hybridarbete en attraktionsfaktor, fortsätter Marja Känsälä.

Kontoret ska erbjuda en bra upplevelse

När arbetsgivarens lokaler möjliggör smidigt arbete och interaktion kan de stärka arbetsprestationerna och välbefinnandet samt locka till arbete på kontoret.

– Kontoret ska stödja olika behov i arbetet och arbetet där ska vara smidigt.  Att arbeta på kontoret ska vara en positiv upplevelse för medarbetarna oavsett hur ofta de kommer dit. Smidigheten ger arbetet på plats mervärde och en bra upplevelse uppmuntrar medarbetaren att komma till kontoret igen, sammanfattar äldre sakkunnig Suvi Hirvonen.

Kontoret är inte bara ett fysiskt utrymme utan även en social och kulturell miljö. I hybridarbete bör dessa olika funktioner kombineras till en helhet som fungerar så bra som möjligt.

Bekanta dig med guiden (på finska)

  • Hybridityömalli menestystekijänä. Opas hybridityön mahdollisuuksiin ja haasteisiin (Hybridarbetsmodell som framgångsfaktor. En guide till möjligheterna och utmaningarna med hybridarbete) kan laddas ner från ttl.fi-sidan: Etätyö, hybridityö ja monipaikkainen työ (Distansarbete, hybridarbete och multilokalt arbete)
  • Guiden bygger på resultaten av projektet Miksi tulla toimistolle? (Varför komma till kontoret?) som genomfördes av Arbetshälsoinstitutet och finansierades av Arbetarskyddsfonden 2023–2024.
  • Projektet genomfördes i samarbete med arbetsmarknadsorganisationerna och fem företags- och stadsorganisationer som deltog i projektet. I projektet intervjuade man nästan hundra personer som utför hybridarbete, genomförde organisationsspecifika enkäter, analyserade organisationernas lokaler och ordnade gemensamma utvecklingsworkshoppar.

Mer information

  • Tuomo Alasoini, forskningsprofessor, Arbetshälsoinstitutet, tuomo.alasoini [at] ttl.fi (tuomo[dot]alasoini[at]ttl[dot]fi), tfn 050 564 6140
  • Marja Känsälä, specialforskare, Arbetshälsoinstitutet, marja.kansala [at] ttl.fi (marja[dot]kansala[at]ttl[dot]fi), tfn 043 824 9511
  • Suvi Hirvonen, äldre sakkunnig, Arbetshälsoinstitutet, suvi.hirvonen [at] ttl.fi (suvi[dot]hirvonen[at]ttl[dot]fi), tfn 050 535 3851

Dela innehåll på sociala medier!