Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 13.6.2023
Det småbarnspedagogiska arbetet håller på att förändras. Arbetet har utvidgats och omfattar att stödja familjer vid allt mer komplicerade problem. Dessutom kräver arbetet mer kognitiva och digitala färdigheter än tidigare och planeringsarbete utförs även på fritiden. Arbetets verklighet motsvarar inte alltid de nyutexaminerades förväntningar, vilket för sin del förklarar de ungas belastning.
Personer som deltog i projektet beskrev problem med den psykiska hälsan som inkompatibilitet mellan det småbarnspedagogiska arbetet och personliga egenskaper. Arbetstagarna måste svara på krav som är mångsidigare än tidigare.
Det är viktigt men svårt att prata om problem – chefsarbetet i nyckelroll
Chefer bedömer att stödet för psykisk hälsa kräver att de i synnerhet har social kompetens. Inom chefsarbete som stöder psykisk hälsa konstaterades chefernas ömsesidiga kommunikation och möjlighet att konsultera företagshälsovården på ett flexibelt sätt spela en central roll. Arbetstagarna å sin sida önskade att cheferna är empatiska och tillgängliga.
I och med projektet blev diskussioner om den psykiska hälsan en del av vardagen vid arbetsplatser inom småbarnspedagogiken.
– Inom arbetsgemenskapen är det väsentligt att hitta sådana sätt att prata där den psykiska hälsan och arbetet kan behandlas i arbetsgemenskapen utan att enskilda arbetstagare som upplevt problem med den psykiska hälsan behöver identifiera sig, säger projektledare Pauliina Mattila-Holappa från Arbetshälsoinstitutet.
Med anpassning av arbetet kan man ingripa i alltför stor belastning
Genom anpassning av arbetet strävade man efter att reagera på överdriven belastning vid ett tidigt skede, redan vid de första tecknen på att arbetstagarens arbetsförmåga börjat försämras. Inom det småbarnspedagogiska arbetets vardag visade sig tröskeln för när anpassning av arbetet är nödvändigt vara utmanande att känna igen.
– Faktorer som beror på arbetsmängden och det mer omfattande arbetet, fysiska och psykosociala belastningsfaktorer och till exempel livssituationen bildar enkelt en helhet som kan vara svår att reagera på och prata om, berättar Mattila-Holappa.
Anpassning av arbetet visade sig dock vara nyttigt vid återgång till arbetet efter sjukfrånvaro.
– Centralt för framgången var att anställa en vikarie för den tid som arbetet var anpassat. På så sätt förebyggde man belastning bland de övriga arbetstagarna, säger ledande expert Pirjo Juvonen-Posti från Arbetshälsoinstitutet.
Sjukfrånvaroperioder kopplade till den psykiska hälsan minskade under projektåret 2020 i staden som aktivt genomförde anpassning av arbetet. Motsvarande utveckling observerades dock då under det första coronaåret även på andra ställen. Utifrån statistiska analyser ser bättre meningsfullhet ut att spela en central roll vid minskningen av unga arbetstagares långa sjukledigheter, medan färre krav i arbetet och kontroll över arbetet betonas bland äldre arbetstagare.
I projektet utarbetades en bildserie för genomförande av chefsträning som stöder psykisk hälsa på arbetsplatsen. Materialet kan sparas för användning inom den egna arbetsgemenskapen från webbplatsen Verktygslådan för psykisk hälsa (på finska).
Bedömning av verksamhetsmodellen för tidig identifiering och aktivt agerande
- Inom projektet utredde man bakgrunden till och utvecklingen av unga arbetstagares ökande mängd sjukfrånvaroperioder i anslutning till psykisk hälsa i kvinnodominerade yrken inom kommunsektorn.
- Målet var också att bedöma verksamhetsmodellen för tidig identifiering och aktivt agerande och faktorer som främjar och förhindrar dess funktion.
- Som material utnyttjades chefs- och arbetsgemenskapsworkshoppar, intervjuer, Kommun10-enkätmaterial från arbetstagare inom småbarnspedagogiken från åren 2018–2021 och sjukfrånvarouppgifter som kopplats till detta material.
- Projektet finansierades av Arbetarskyddsfonden och Arbetshälsoinstitutet.
Ytterligare information
- Pauliina Mattila-Holappa, projektledare, ledande expert, Arbetshälsoinstitutet, 043 824 4041, pauliina.mattila-holappa [at] ttl.fi
- Pirjo Juvonen-Posti, ledande expert, Arbetshälsoinstitutet, 043 824 3568, pirjo.juvonen-posti [at] ttl.fi
