Pressmeddelande 3/2020
Sjukpensioneringar utgör en betydande samhällsekonomisk kostnadspost. För arbetsgivaren kan ett enskilt sjukpensionsfall innebära en större utgift än årslönen för den som förlorat arbetsförmågan. Varje sjukpensionering som kan förebyggas kan ge en kostnadsbesparing på tiotusentals euro.
Det nya verktyget baserar sig på vetenskapliga uppföljningsstudier av arbetet och arbetstagarnas hälsa. Utvecklingen av prognosmodellen baserar sig på uppföljning av 80 000 arbetstagare under 10 års tid. Risken för att bli sjukpensionerad under de närmaste tio åren påverkas av svarspersonens ålder, självskattade hälsa, antalet mer än nio dagar långa sjukskrivningsperioder året innan, ställning i yrket, antal kroniska sjukdomar, sömnstörningar, viktindex och rökning.
Det nya prognosverktyget är lätt att använda och har en tydlig och lättfattlig layout. Det ger en bedömning av hur stor risk arbetstagare med samma profil som svarspersonen har att drabbas av arbetsoförmåga. Verktyget kan också användas för att identifiera vilka persongrupper som har förhöjd risk, och som därför skulle ha den största nyttan av förebyggande åtgärder. Risken anges som en sannolikhet uttryckt i procentenheter.
Utöver information om sjukpensioneringsrisken ger modellen även information om olika faktorers samband med risken att bli sjukpensionerad. Till exempel för icke-rökare är risken lägre än för rökare. Den faktor som uppvisade det starkaste sambandet var självskattat hälsotillstånd.
Prognosmodellen och verktyget bygger på omfattande vetenskaplig forskning. Modellen baserar sig på material från två finländska uppföljningsstudier av anställda i kommunsektorn: Kommun10-undersökningen och undersökningen av välbefinnandet hos sjukhusanställda. Vid valideringen av modellen användes också uppföljningsstudien Hälsa, välbefinnande och människorelationer (HeSSup, Health and Social Support). Tack vare det stora antalet undersökningspersoner och den långa uppföljningstiden kan man på ett tillförlitligt sätt bestämma sambandet mellan hälsan och faktorer som beskriver individens livsstil och arbetsförhållanden.
Verktyget har utvecklats med stöd från Arbetarskyddsfonden. Arbetslivskunskap är en av Arbetshälsoinstitutet tillhandahållen tjänst, där arbetslivsinformation från olika källor sammanställs och görs öppet tillgänglig. Tjänsten är avsedd för sakkunniga, medier, arbetslivsutvecklare och andra instanser som har användning för kunskap om arbetslivet. Arbetslivskunskapstjänsten lanserades i mars 2019 och uppdateras fortlöpande.
Verkttyget (på finska)
https://tyoelamatieto.fi/#/fi/dashboards/work-disability-risk
Mer information:
Mika Kivimäki, professor, Arbetshälsoinstitutet och Helsingfors universitet,
mika.kivimaki [at] helsinki.fi (mika[dot]kivimaki[at]helsinki[dot]fi), tfn: 050 448 9300
