Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 30.5.2022
Under coronaåren 2020–2021 ökade sjukfrånvaron hos unga under 30-åriga kommunalt anställda. De har redan mer sjukfrånvarodagar än över 50-åringarna.
År 2021 var kommunalt anställda i genomsnitt 16,7 dagar borta från arbetet på grund av egen sjukdom. Hos unga anställda var medeltalet 17,7.
– Resultaten ger skäl till oro över de unga arbetstagarna. Det är emellertid svårt att skilja på inverkan av ålder och yrke från varann. Unga arbetstagare arbetar ofta i närarbete och i yrken i vilka det är mycket sjukfrånvaron och även till exempel coronaexponering är mer sannolikt, säger äldre forskare Jenni Ervasti från Arbetshälsoinstitutet.
– Vi har inte tillgång till diagnosuppgifter av sjukfrånvaron, men allmänt betonas mentalhälsoskäl i stället för fysiska sjukdomar, fortsätter Ervasti.
I Arbetshälsoinstitutets Kommun10-undersökning har man följt arbetstagarnas sjukfrånvaron från och med 2000. Sjukfrånvaron var på sin toppnivå år 2008. Från och med år 2013 har antalet sjukfrånvaron varit i genomsnitt 16–17 dagar. År 2019 före coronapandemin var kommunalt anställda borta från arbete på grund av egen sjukdom i genomsnitt 16,5 dagar. Åren 2020 och 2021 var medeltalet exakt den samma: 16,7 dagar.
Även andelen av dem som har varit sjuka noll dagar ökade under coronatiden
Coronaåren har bemött olika yrkesgrupper på olika sätt. Inom flera yrkesgrupper inom vårdbranschen ökade sjukfrånvaron tydligt.
Positivt är att under åren 2020–2021 växte andelen av de anställda som inte hade varit borta en enda dag på grund av egen sjukdom. Andelen arbetstagare som hade varit sjuka noll dagar var 23,5 % år 2019, och år 2021 var andelen redan 29,4 %.
– Trots att statistiken inte berättar om utvecklingens skäl, är ökningen av distansarbete troligen bakom utvecklingen. Distansarbete har kanske gjorts när man är krasslig eller har lindriga symtom hemma i situationer då närarbete skulle ha krävt en sjukfrånvaro på heltid, funderar Ervasti.
Högst på listan vad gäller sjukfrånvaron år 2021 var yrken inom vårdbranschen och andra yrkesgrupper där man gör fysiskt arbete: skolgångsbiträden, andra biträdande- och servicepersonal, hemvårdare, vårdare och närvårdare, barnskötare, anstaltsvårdare, familjedagvårdare, tandskötare, barnträdgårdslärare, förare, köksarbetare, sjukskötare och hälsovårdare (borta i genomsnitt 20–28 dagar i året).
Minst var antalet frånvaron på grund av egen sjukdom hos chefer, specialsakkunniga, ekonomisekreterare och informatörer (borta i genomsnitt 5–7 dagar).
Kommun10-undersökningen
- Information om kommunsektorns sjukfrånvaron finns i Arbetshälsoinstitutets Arbetslivskunskap-tjänst på adressen: Sjukfrånvaron i kommuner i Finland | Arbetslivskunskap | www.tyoelamatieto.fi
- Arbetshälsoinstitutets Kommun10-undersökning är Finlands största uppföljningsundersökning av kommunsektorns personal. Mer information (på finska): Kunta- ja hyvinvointialan henkilöstön seurantatutkimus (FPS) | Arbetshälsoinstitutet (ttl.fi)
- I undersökningen deltar Helsingfors, Esbo, Vanda, Tammerfors, Åbo, Uleåborg, Nådendal, Reso, Nokia, Valkeakoski och Virdois.
- Sjukfrånvaron för över 90 000 kommunalt anställda följs från arbetsgivarnas personalregister med en enhetlig beräkningsmetod där de realiserade sjukfrånvarodagarna relateras till utförda årsverken.
- Denna statistik innehåller inte information om orsakerna till sjukfrånvaron.
- En kommuns statistik var man tvungen att lämna bort från helhetsresultatet år 2021.
- I sjukfrånvaron och ledning av arbetsförmåga genom information i kommuner fördjupar man sig närmare i ett kostnadsfritt webbseminarium som ordnas av Arbetshälsoinstitutet, Keva och FPA 15.6. (på finska): Johda työkykyä tiedolla – sairauspoissaolot kunnissa | Arbetshälsoinstitutet (ttl.fi)
Mer information
- Jenni Ervasti, äldre forskare, jenni.ervasti [at] ttl.fi (jenni[dot]ervasti[at]ttl[dot]fi), +358 30 474 2806
