Pressmeddelande 17.2.2023
I undersökningen utreddes hur arbetslösa kvinnor med gymnasial eller högre utbildning som flyttat till Finland och arbetslösa kvinnor med finländsk bakgrund och gymnasial eller högre utbildning placerade sig på olika sysselsättningsstigar. Sex olika sysselsättningsstigar identifierades: snabb sysselsättning, långtidsarbetslöshet, långsam sysselsättning, övergång till pension, övergång till utanför arbetslivet och arbete via studier.
Sysselsättningsstigarna för utbildade kvinnor med utländsk bakgrund skiljer sig från stigarna för kvinnor med finländsk bakgrund
Undersökningen visade att sysselsättningsstigarna för utbildade kvinnor med utländsk bakgrund ofta skiljer sig från stigarna för kvinnor med finländsk bakgrund med motsvarande utbildningsnivå. Kvinnor med finländsk bakgrund går oftare snabbt ut i arbetslivet från arbetslöshet (35 % vs 21 % med utländsk bakgrund). Arbetslösheten bland kvinnor från andra länder förlängs enkelt (34 % vs 25 % bland kvinnor med finländsk bakgrund) eller så övergår de från arbetslöshet till ett liv helt utanför arbetslivet (14 % vs 5,5 % bland kvinnor med finländsk bakgrund).
– Stigen som leder bort från arbetslivet kan innebära till exempel en övergång till familjeledighet eller utvandring, berättar äldre sakkunnig Minna Toivanen.
– Från tidigare undersökningar vet man att kvinnor med utländsk bakgrund blir på familjeledighet eller förblir hemmamammor oftare än kvinnor med finländsk bakgrund. Fenomenet har förklarats bland annat med en låg utbildningsnivå. Denna undersökning visar dock att även kvinnor med utländsk bakgrund som genomfört en högskoleexamen blir utanför arbetslivet tydligt oftare än högutbildade kvinnor med finländsk bakgrund, fortsätter Toivanen.
Kompetensen hos högutbildade kvinnor med utländsk bakgrund identifieras inte – nya skräddarsydda metoder krävs för att stödja sysselsättningen
När högutbildade kvinnors sysselsättningsstigar jämfördes med sysselsättningsstigarna för kvinnor med gymnasial utbildning blev det tydligt att en högskoleutbildning påskyndade övergången till arbetslivet bland kvinnor med finländsk bakgrund (51 % vs 34 %). Bland kvinnor med utländsk bakgrund fanns det ingen sådan skillnad. Oavsett utbildningsnivå sysselsattes endast 23 procent av kvinnor med utländsk bakgrund snabbt.
– Det är oroväckande att högutbildad arbetskraft blir utanför arbetslivet för en lång tid och att deras kompetens lätt varken identifieras eller utnyttjas, säger forskningsprofessor Ari Väänänen från Arbetshälsoinstitutet.
– Vi behöver nya, riktade sätt att stödja sysselsättningen av kvinnor med utländsk bakgrund och omsorgsansvar eller kvinnor med utländsk bakgrund som varit arbetslösa en längre tid. Eftersom de sociala relationerna kan förbli ringa och språkkunskapen dålig bland kvinnor som stannar hemma en lång tid behöver man sätt att stödja kvinnornas integration och språkkunskapens utveckling. På så sätt förbättras både kvinnornas verksamhetsmöjligheter i arbetslivet och deras möjligheter att förstå barnens livsmiljö och stödja barnens skolgång och levnadslopp, funderar Väänänen.
Arbetsplatserna bör kompromissa om sina krav på språkkunskap
Även på arbetsplatserna är det viktigt att kritiskt granska sin praxis och öppna sina dörrar för kompetenta kvinnor som flyttat till Finland.
Hinder förknippade med till exempel språk och språkkunskap kan avvecklas genom att ta i bruk principer om språkmedvetet arbete, vilket innebär att man granskar arbetsplatsens verksamhetssätt ur språkets synvinkel och försöker avlägsna språkrelaterade hinder för deltagande.
Sysselsättningen varierar enligt bakgrundsland
Bland kvinnor med utländsk bakgrund varierar förekomsten av olika stigar enligt bakgrundsland. Stigen för snabb sysselsättning är vanligast bland kvinnor som fötts i Västeuropa och andra västländer och mest sällsynt bland kvinnor som fötts i Afrika och Mellanöstern. Kvinnor som fötts i Afrika och Mellanöstern placeras oftare än andra på stigen som leder till långvarig arbetslöshet eller till ett liv utanför arbetslivet.
Förankring i arbetslivet granskas ofta via sysselsättningsgraden och då betonas den svaga sysselsättningssituationen särskilt bland kvinnor som fötts i Afrika och Mellanöstern. Kvinnor med rysk bakgrund hade dock största sannolikhet att förbli på stigen mot långvarig arbetslöshet om arbetslöshet var deras utgångsläge.
– I fortsättningen bör man också ägna uppmärksamhet åt situationen bland utbildade kvinnor med rysk bakgrund och reda ut varför deras arbetslöshet förlängs. Gruppen är också polariserad vad gäller arbetslivsstatus: sysselsättningen är på en ganska hög nivå men samtidigt är långvarig arbetslöshet vanligt, säger Toivanen.
- Undersökningen Koulutettujen työttömien ulkomaalais- ja suomalaistaustaisten naisten työllisyyspolut är en del av projekten Lifecon och Moninaisesti parempi. Lifecon är ett projekt inom programmet Demography och finansieras av Rådet för strategisk forskning. Projektet Moninaisesti parempi finansierades av ESF.
- Materialet utgjordes av det nationellt representativa befolkningsbaserade registermaterialet Psyykkinen haavoittuvuus Suomessa (urval på 33 % av personer i arbetsför ålder) från vilket registeruppföljning samlades för åren 2014–2019. Materialet avgränsades år 2013 till kvinnor i 18–60 års ålder med utländsk eller finländsk bakgrund med tillgängliga utbildningsuppgifter (gymnasial utbildning eller högskoleutbildning) som varit arbetslösa i slutet av 2013 (N=30 407).
- Sysselsättningsstigar analyserades utifrån ändringar i den huvudsakliga verksamheten med sekvens- och klusteranalys. Sambandet mellan härkomst samt bakgrundsland och olika sysselsättningsstigar undersöktes med hjälp av multinomial regressionsanalys.
Artikel
Koulutettujen työttömien ulkomaalais- ja suomalaistaustaisten naisten työllisyyspolut
Tidskriften Yhteiskuntapolitiikka 1/23.
Ytterligare information
- Äldre sakkunnig Minna Toivanen, Arbetshälsoinstitutet, minna.toivanen [at] ttl.fi (minna[dot]toivanen[at]ttl[dot]fi),
tfn 0438244506 - Forskningsprofessor Ari Väänänen, Arbetshälsoinstitutet, ari.vaananen [at] ttl.fi (ari[dot]vaananen[at]ttl[dot]fi), tfn 050 511 0530
