Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 16.8.2024
Arbetshälsoinstitutets forskningsprojekt undersökte hur kön, ålder, socioekonomisk ställning och utbildningsnivå påverkar användningen av företagshälsovårdstjänster.
Största delen (62 %) av de servicehändelser som registrerades av läkare, hälsovårdare och fysioterapeuter gällde personer med lägre utbildningsnivå. Under granskningsåren 2021 och 2022 använde män och kvinnor nästan lika mycket företagshälsovårdstjänster, men skillnader syntes till exempel i orsakerna till besöken.
Även olika åldersgrupper använde företagshälsovårdens multiprofessionella tjänster på olika sätt: hos läkare och sjukskötare var kunderna oftast 40–49 år, hos hälsovårdare och fysioterapeuter 50–59 år och hos psykologer 30–39 år.
Resultaten framkommer i en utredning om företagshälsovårdens tjänster, kunder och yrkespersoner som publicerats av Arbetshälsoinstitutet.
Materialet omfattar närmare 12 miljoner servicehändelser, närmare 800 000 kunder och över 7 000 yrkespersoner, och de har samlats in från två serviceproducenters patientregister under perioden 2019–2022. Dessutom utnyttjades Statistikcentralens sociodemografiska uppgifter om kunderna för åren 2021 och 2022 i undersökningen. Åtgärder som riktas mot arbetsplatsen och arbetsgemenskapen omfattades inte av utredningen.
Psykologernas kunder skiljer sig från andra yrkespersoners kunder
Kundgruppen hos företagshälsovårdens psykologer skiljer sig från kunderna hos andra yrkesgrupper. Psykologernas servicehändelser var klart fler bland kvinnor (66 %) än bland män (34 %), och över hälften av dem gällde högutbildade. Dessutom var kunderna i genomsnitt yngre än hos andra yrkesgrupper.
Psykologernas andel av alla företagshälsovårdens servicehändelser var tre procent, och andelen förblev densamma under granskningsåren. Största delen (77 %) av besöken var rådgivnings- och handledningsbesök.
– Det verkar som om psykologernas tjänster främst används i förebyggande syfte, till exempel för att stödja arbetsförmågan och välbefinnandet i olika belastnings- eller konfliktsituationer, säger Sari Nissinen, ledande expert på Arbetshälsoinstitutet.
Muskuloskeletala sjukdomar och andningssjukdomar är de två vanligaste orsakerna till besök
De vanligaste orsakerna till besök inom företagshälsovården åren 2019–2022 var sjukdomar i stöd- och rörelseorganen och bindväven samt sjukdomar i andningsorganen.
– Coronapandemin och nya diagnoskoder bidrog sannolikt till att andningssjukdomarna steg till toppen förbi sjukdomarna i stöd- och rörelseorganen år 2022, förklarar Sari Nissinen.
De näst vanligaste besöksorsakerna var psykiska störningar och beteendestörningar, ögon- och öronsjukdomar samt skador och förgiftningar.
Bortsett från andningssjukdomar skedde inga avsevärda förändringar i diagnoserna av besöksorsaker. Till exempel var den relativa andelen psykiska störningar konstant.
Trenden med distanstjänster ser ut att öka
I utredningen granskades också frekvensen av distans- och närtjänster under åren 2019–2022. Med distanstjänster avses olika digitala tjänster, telefon-, e-post-, video- och chattjänster.
Enligt resultaten ökade andelen distanstjänster under granskningsperioden. År 2022 genomfördes redan lika mycket distanstjänster och närtjänster. Under veckoslut var ökningen i distanstjänster större än på vardagar, men antalet servicehändelser under veckosluten är litet.
– Vi tittade särskilt på distanstjänster på ett nytt sätt som trender och utvecklingsförlopp, vilket ger ett nytt perspektiv på forskning och utveckling av tjänster inom hälsovården, säger Sari Nissinen.
Läs mer
- Rapport i Julkari (på finska): Selvitys työterveyshuollon palveluista, asiakkaista ja ammattilaisista vuosina 2019-2022 (julkari.fi)
- Mer information om projektet (på finska och engelska)
Ytterligare information
- Sari Nissinen, ledande expert, 043 825 2435, sari.nissinen [at] ttl.fi
