Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 8.12.2021
Arbete inom den offentliga sektorn, ett fysiskt tungt arbete och lägre arbetskontroll ökar sannolikheten för långvarig sjukfrånvaro som ersätts av FPA i mindre mån än vad man tidigare trott.
I Arbetshälsoinstitutets färska studie undersöks individuella variationer i användningen av sjukdagpenning. En jämförelse mellan samma persons sjukfrånvaro vid olika tidpunkter, inom olika arbetsgivarsektorer eller i yrken med olika belastningsfaktorer gjordes.
– Full utbetalning av sjukdagpenning var bara en aning vanligare vid de tidpunkter då en person arbetade inom den offentliga sektorn eller i yrken där arbetet var fysiskt tungt och arbetskontrollen lägre, säger forskare Elli Hartikainen på Arbetshälsoinstitutet.
Tidigare har studier utformats utifrån hur sjukdagpenningen används mellan olika arbetstagargrupper, exempelvis jämförelser mellan den offentliga och privata sektorn eller fysiskt tungt arbete och fysiskt lätt arbete. Då har arbetsgivarsektorerna och belastningsfaktorerna visat sig ha avsevärt större betydelse. De individuella variationerna har förblivit dolda.
– Man känner till att många egenskaper, såsom personlighet, motivation och attityder påverkar branschbyten och sjukfrånvaro. På så sätt kan personer som med liten eller stor sannolikhet kommer att vara sjukskrivna komma att arbeta på vissa arbetsmarknadens delområden, påpekar Hartikainen.
Arbetsrelaterade faktorer har till och med en omvänd inverkan på användningen av partiell sjukdagpenning.
Enligt studien är användningen av partiell sjukdagpenning mer sannolik när en person arbetar inom den privata sektorn än på den offentliga. Speciellt bland kvinnor är partiell sjukdagpenning vanligare när en kvinna arbetar inom ett yrke som består av lätta fysiska sysslor eller där den egna kontrollen av arbetet är lägre.
Det som således ökar användning av partiell sjukdagpenning är delvis motsatta faktorer till de som ökar full sjukdagpenning, konstaterar Taina Leinonen, äldre forskare på Arbetshälsoinstitutet.
Partiell sjukdagpenning är ett frivilligt alternativ till full sjukdagpenning i de fall då läkaren gör en bedömning om att personen kan utföra partiellt arbete med förkortad arbetstid, utan att äventyra hälsan. Frivilligheten kan för sin del förklara det att arbetsförhållandena påverkar på olika sätt det allmänna behovet av sjukfrånvaro än huruvida man beaktar möjligheten att återvända till ett deltidsarbete under sjukdomen.
– Det som kan påverka användningen av partiell sjukdagpenning är exempelvis arbetsgivarens beredskap på att erbjuda deltidsarbete, hur lämpliga arbetsuppgifterna för deltidsarbete är eller arbetsgivarens och arbetstagarens förväntningar på nyttan av arbetet.
Är det möjligt att påverka sjukfrånvaro genom att göra förändringar i arbetet?
Arbetsgivarsektorn och arbetets belastningsfaktorer påverkar sjukfrånvaron, även om effekten är mindre eller till och med motsatt till vad man ansett utifrån tidigare bevis. Även en omställning av en persons aktuella arbete kan påverka sjukfrånvaron, vilket denna studie dock inte tar fasta på.
– Förkortad arbetstid i samband med partiell sjukdagpenning är i sig självt en omställning av arbetet och som minskar behovet av frånvaro. Arbetsgivaren och arbetets natur ser ut att spela en stor roll för att detta ska kunna genomföras, påpekar Leinonen.
Användningen av partiell sjukdagpenning är en viktig metod för att förlänga arbetskarriären och kunde utnyttjas i större utsträckning än vad som gäller i dag. Fortsatt forskning behövs för att klarlägga vad orsakerna till sjukfrånvaro inom arbetsgivarsektorn och i fråga om arbetes belastningsfaktorer beror på.
– Det är till exempel viktigt att förstå varför det i vissa arbeten är enklare att utnyttja partiell sjukdagpenning för att åtgärder som främjar partiell arbetsförmåga kan vidtas mer exakt, summerar Hartikainen.
Forskningsartikel (på engelska): Hartikainen E, Solovieva S, Viikari-Juntura E, Leinonen T. Associations of employment sector and occupational exposures with full and part-time sickness absence: random and fixed effects analyses on panel data. - Scandinavian Journal of Work, Environment & Health (sjweh.fi)
Ytterligare information
- Taina Leinonen, äldre forskare, Arbetshälsoinstitutet, tfn 050 3271723, taina.leinonen[at]ttl.fi
- Elli Hartikainen, forskare, Arbetshälsoinstitutet, tfn 050 4679783, elli.hartikainen[at]ttl.fi
Forskningsprojekt om partiell arbetsoförmåga och arbetskarriärernas längd
- Projektet undersöker faktorer som påverkar hur förmåner vid partiell arbetsoförmåga utnyttjas och sambandet mellan utnyttjandet av dessa förmåner och längden på arbetskarriärerna, med fokus på den privata och offentliga sektorn.
- I denna delstudie undersöks arbetsgivarsektorns och arbetets belastningsfaktorers samband med inledandet av en period med full sjukdagpenning och en period med partiell sjukdagpenning. Dessutom görs en bedömning om individuella, oobserverade faktorers eventuella inverkan på dessa samband.
- Studien använde sig av material från ett panelregister på individnivå från perioden 2005–2016. Materialet består av ett slumpmässigt urval på 70 procent som representerar personer i arbetsför ålder i Finland och som sammanförs med uppgifter från Folkpensionsanstalten, Pensionsskyddscentralen och Statistikcentralen.
- För att bedöma arbetets fysiska belastning och arbetskontrollen användes tidigare utvecklade jobb-exponeringsmatriser (JEM) som ger information om mäns och kvinnors exponering för dessa belastningsfaktorer i olika yrken.
- Projektet finansieras av Arbetarskyddsfonden och Keva.
- Se också forskningsprojektet (på finska): Osatyökyvyttömyys ja työurien pituus (2020-2023) - Työterveyslaitos (ttl.fi)
Bekanta dig även med (på finska)
-
- Leinonen T, Solovieva S, Blomgren J, Laaksonen M, Viikari-Juntura E. Osatyökyvyttömyysetuuksien käyttö yksityisen ja julkisen sektorin palkansaajilla vuosina 2007–2017. Työpoliittinen aikakauskirja 4/2020:38–55. - Valto (valtioneuvosto.fi)
- Leinonen T, Solovieva S, Husgafvel-Pursiainen K, Virta LJ, Laaksonen M, Autti-Rämö I, Viikari-Juntura E. Julkisen ja yksityisen sektorin välinen ero sairauspoissaoloissa on säilynyt väestötasolla mutta pienentynyt sote-alalla. Aikakauskirja Duodecim 2018;134:1738–48. (duodecimlehti.fi)
