Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 30.11.2022
En ny, i Belgien utvecklad bedömningsmetod för utbrändhet har testats och validerats inom Arbetshälsoinstitutets forskningsprojekt Kimmoisat työntekijät muuttuvassa työelämässä. Metoden tar i beaktande de enligt nuvarande uppfattning fyra symptomen på utbrändhet: kronisk trötthet, psykisk distans från arbetet, störningar i kognitiva funktioner och störningar i hanteringen av känslor.
– Utbrändhet har varit ett ihållande problem inom det finska arbetslivet, och ofta berättar utbrända personer och deras chefer och arbetskamrater att de inte har identifierat symptomen i tid. Nu finns det en pålitlig och avgiftsfri metod som både företagshälsovården och arbetsplatserna kan använda för att identifiera en belastad arbetsgemenskap, berättar forskningsprofessor Jari Hakanen från Arbetshälsoinstitutet.
Gränsvärden påvisar större risk
Projektet gav gränsvärden för en höjd risk för utbrändhet och sannolik utbrändhet, dvs. en så kallad trafikljusmodell för utbrändhet. Gränsvärdena grundar sig på statistisk jämförelse av svar från slumpmässigt valda finländare i arbetsför ålder och Mehiläinen Oy:s klienter som lider av utbrändhet. På så sätt har det varit möjligt att fastställa gränsvärden för utbrändhet på ett mer pålitligt sätt än tidigare.
Enligt de nya gränsvärdena gällde den höjda risken för utbrändhet 16,5 procent av den arbetande befolkningen i Finland sommaren 2021. Vad gäller sannolik utbrändhet var talet 7,4 procent. Tre månader innan pandemin började i slutet av 2019 var de motsvarande siffrorna för höjd risk 14,9 procent och sannolik utbrändhet 6,7 procent, vilket betyder att utbrändhet ökade något under det första coronaåret.
Finland, Belgien och Nederländerna är de enda länderna där gränsvärden har fastställts för utbrändhet på motsvarande sätt. Dessutom visade det sig att gränsvärdena är överraskande enhetliga i alla tre länder, så gränsvärdena som nu presenteras är gemensamma för alla tre.
– Bedömningsmetoden och trafikljusmodellen hjälper företagshälsovården med bedömningen av både enskilda arbetstagares situation och arbetsgemenskapens välbefinnande. Att svara på en enkät är redan i sig en bra intervention som främjar övervägandet av effektiva sätt som åstadkommer ändringar, konstaterar Mehiläinens ledande företagspsykolog Suvi Suortamo.
Fritt tillgänglig handbok för bedömning av utbrändhet
I samband med publiceringen av trafikljusmodellen och den nya bedömningsmetoden för utbrändhet (Burnout Assessment Tool, dvs. BAT) publicerar Arbetshälsoinstitutet också en handbok som granskar metodens pålitlighet och innehåller anvisningar om metodens användning. Den är fritt tillgänglig utan avgift.
Definierat enligt de centrala symptomen är utbrändhet en oförmåga och därtill förknippad ovilja att satsa på arbetet. I handboken presenteras en så kallad trafikljusmodell för utbrändhet, dvs. gränsvärden för sannolik utbrändhet (rött område), höjd risk för utbrändhet (gult område) och inga symptom på utbrändhet (grönt område).
– När metoden granskades på olika sätt visade den sig vara pålitlig. I enlighet med förmodan hade den en tydlig koppling till arbetets belastningsfaktorer såsom alltför mycket arbete. Å andra sidan var kopplingen omvänd mellan den och olika resurser, såsom bra ledarskap och fungerande arbetsrelationer. Metoden skilde också åt utbrändhet från symptom på depression, så det är fråga om två olika fenomen eller saker, berättar specialforskare Janne Kaltiainen.
Samtidigt kom det fram att utbrändhetens koppling till belastning i privatlivet var i regel tydligt svagare än arbetsbelastning. Ålder, kön och utbildningsnivå var inte heller starkt kopplade till utbrändhet.
– I den offentliga diskussionen pratar man ofta till exempel om att unga och kvinnor har särskilt mycket symptom på utbrändhet. Trots att unga, kvinnor och personer med lägre utbildning upplevde symptom på utbrändhet lite oftare än genomsnittet var skillnaderna till andra mycket små. Utbrändhet kan gälla vem som helst i förhållanden som är belastande eller där arbetets resurser saknas, påpekar Jari Hakanen.
Mer information
Forskningsprofessor Jari Hakanen, jari.hakanen [at] ttl.fi (jari[dot]hakanen[at]ttl[dot]fi), tfn 040 562 5433
Specialforskare Janne Kaltiainen, janne.kaltiainen [at] ttl.fi (janne[dot]kaltiainen[at]ttl[dot]fi), tfn 050 476 5980
Kimmoisat työntekijät muuttuvassa työelämässä-forskningsprojekt 2019–2022
- Projektet syftade till att öka förståelsen för proaktiva metoder, gemenskapsbaserade metoder och ledningsmetoder som kan användas för att främja välbefinnandet i arbetet i ett föränderligt arbetsliv.
- Undersökningen definierade också utbrändhet på ett nytt sätt för att främja dess identifiering, förebyggande och uppföljning.
- I projektet genomfördes en undersökning som grundade sig på ett representativt stickprov av finländare i arbetsför ålder. I undersökningen utreddes läget och förekomsten av utbrändhet, arbetsengagemang och arbetsnarkomani i Finland. Dessutom deltog sju arbetsplatser i projektets longitudinella uppföljning: A-lehdet, Fujitsu, IBM, Ilmarinen, Kuopio stad, NCC och Snellman. De representerade mångsidigt olika branscher och yrkesgrupper.
Vad gäller trafikljusmodellen för utbrändhet var Mehiläinen Oy projektets samarbetspartner. - Projektet finansierades av Arbetarskyddsfonden, Arbetshälsoinstitutet och Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma.
- Projektets webbplats (på finska): Kimmoisat työntekijät muuttuvassa työelämässä | Arbetshälsoinstitutet (ttl.fi)
