Uppgifterna härstammar från det enkätmaterial för anställda inom social- och hälsovården som samlades in hösten 2020. I enkäten strävade man efter att beskriva hurdana förändringar i arbetet som coronapandemin har medfört för social- och hälsovårdspersonalen. I enkäten deltog drygt 22 500 yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården från olika yrkesgrupper, svarsprocenten var 67. Även om det tidigare har varit känt att coronabelastningen koncentreras till vissa grupper av arbetstagare, anser forskarna nu att stödjandet av ork i arbetet och arbetshälsa är viktigare än tidigare. – Coronan har orsakat extra belastning inom den redan tidigare belastade social- och hälsovården, och orken hos många arbetstagare håller på att ta slut, betonar forskningsprofessor Jaana Laitinen från Arbetshälsoinstitutet. – Nu när social- och hälsovårdsreformen äntligen framskrider, måste dess framgång stödjas genom en målmedveten ledning av arbetshälsan. Annars finns det en stor risk för att arbetstagarnas problem med orken omintetgör förnyelsen av verksamheten, bedömer Laitinen. Enligt specialforskare Kirsikka Selander är det mest alarmerande resultatet att coronabelastningen drabbar särskilt de unga. – Oberoende av yrke berättar de yngsta, dvs. de som är yngre än trettio år, att de har drabbats av extra belastning oftare än äldre åldersgrupper. När man kombinerar detta med de andra oroväckande uppgifterna i resultaten från Mitä kuuluu, att de yngsta yrkespersonerna inom social- och hälsovården återhämtar sig sämst, måste man fråga hur vi kan få de som är yngre än trettio år att stanna kvar i branschen? Att de yngsta arbetstagargrupperna orkar och återhämtar sig sämre ökar oron för hur social- och hälsovårdssektorn kan locka och behålla anställda.
För korrigeringsåtgärder behövs kompetent ledarskap
Forskarna är eniga om att med den nuvarande ledningsstilen kan den ackumulerade belastningen inom social- och hälsovården inte åtgärdas. – Nu måste man målmedvetet satsa på ledningen av arbetshälsan. Resultaten av den årliga enkäten om arbetshälsa ger en fingervisning om vart åtgärderna ska riktas och hurdana åtgärder som ska vidtas. Vi ser av de följande resultaten hur man har lyckats med dessa åtgärder, säger Laitinen.
Det finns många faktorer bakom belastningen
Den ökning av belastningen som yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården upplever handlar inte bara om känslor. Olika mätare visar i Mitä kuuluu-resultaten konkreta exempel på faktorer som ökat belastningen. Det finns många faktorer. – Coronan har krävt flexibilitet av arbetstagarna. Inte ens vid liten snuva har anställda fått komma till arbetet och därför har andra varit tvungna att vara flexibla och kompensera bristen på arbetskraft. Samtidigt har semestrar inte tagits ut för att man ska kunna tillgodose vårdbehovet, förklarar Selander resultaten. Forskarna betonar resultatens betydelse i en situation där social- och hälsovårdsreformen också kräver att många yrkesgrupper ska vara flexibla. – Mest har coronan ansträngt dem som på något sätt har att göra med sjukdomen. Sjukskötare, närvårdare och primärvårdare som sköter patienter samt laboratorie- och röntgenskötare som fotograferar och undersöker prover. Dessa är yrkesgrupper vars ork sjukvårdsdistriktens chefer bör vara särskilt oroade över, påpekar Selander.
Enkäten Mitä kuuluu:
Selander, K., Nikunlaakso, R., Sipponen, J., Niemi, M., Olin, N., Laitinen, J. (2021) Sosiaali- ja terveysalan kasautuva koronakuorma: kyselytutkimus Suomen tilanteesta syksyllä 2020. Tutkiva Hoitotyö 19(2), 30–37.
Mer information:
Jaana Laitinen, forskningsprofessor, Arbetshälsoinstitutet, tfn 046 851 4426, jaana.laitinen [at] ttl.fi (jaana[dot]laitinen[at]ttl[dot]fi) Kirsikka Selander, specialforskare, Arbetshälsoinstitutet, tfn 050 461 6486, kirsikka.selander [at] ttl.fi (kirsikka[dot]selander[at]ttl[dot]fi)
