Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 16.11.2023
Arbetslivet kan både stärka och försvaga individens psykiska hälsa. I och med förändringen i arbete och samhälle har psykisk hälsa blivit en central förutsättning för arbetsförmågan. Psykiska sjukdomar orsakar allt fler sjukfrånvaroperioder och sjukpensioneringar.
Främjandet av psykisk hälsa på arbetsplatsen fokuserar på att stärka medarbetarnas och arbetets resurser. Att minska kostnaderna som arbetsoförmåga medför förutsätter både information om utmaningar med den psykiska hälsan och metoder för att stödja medarbetarnas psykiska hälsa.
– Det är viktigt att identifiera inom vilka branscher sinnets välbefinnande behöver särskilt stöd och att få forskningsbaserad kunskap för val av åtgärder. När kompetensen gällande psykisk hälsa stärks på arbetsplatserna kan personalens överdrivna belastning och risk för utbrändhet identifieras i tid, säger direktör Salla Toppinen-Tanner från Arbetshälsoinstitutet och fortsätter:
– Utöver en rimlig arbetsmängd och tydliga mål ligger fokus på att öka de åtgärder som stärker känslan av gemenskap på arbetsplatsen, ökar arbetets meningsfullhet och minskar upplevelsen av orättvisa.
Mångsidig information om psykisk hälsa från Arbetslivskunskap-tjänsten
Arbetshälsoinstitutets tjänst Arbetslivskunskap erbjuder flera vyer över psykisk hälsa som grundar sig på olika slags material och betraktelsesätt. Varje enskild publikation ger sin egen särskilda synvinkel och antalet publikationer ökar med tiden. I Arbetslivskunskap finns det information om såväl förekomsten av psykisk ohälsa, riskfaktorer för den psykiska hälsan som mentala resursfaktorer.
– Innehållet i Arbetslivskunskap som gäller psykisk hälsa samlar ihop indikatorer som kan användas för att granska uppnåendet av målen i strategin Nationell strategi för psykisk hälsa och nationellt program för suicidprevention 2020–2030 ur arbetslivets synvinkel, säger Salla Toppinen-Tanner.
Det omfattande materialet visar en allmän trend för utmaningar med psykisk hälsa
I Arbetslivskunskap kan man till exempel granska en exceptionellt omfattande översikt över utvecklingen av sjukdagpenningsperioder baserade på psykisk ohälsa. De data som är tillgängliga gäller från 1960-talet fram till i dag.
– Antalet sjukfrånvaroperioder med anknytning till psykisk hälsa speglar det allmänna sysselsättningsläget. Utmaningarna med psykiskt välbefinnande ökade kraftigt från och med mitten av 1990-talet. Samtidigt som arbetslösheten ökade under finanskrisen skedde det också en tillfällig minskning av sjukfrånvaroperioder, men från och med 2016 började antalet åter öka kraftigt, säger forskningschef Pekka Varje från Arbetshälsoinstitutet och fortsätter:
– Trots att sjukfrånvaro med anknytning till psykisk hälsa och sjukpensioner inte täcker hela området för psykiskt välbefinnande, är de en central indikator när det gäller kostnaderna som problem med den psykiska hälsan orsakar.
Information om psykisk hälsa i tjänsten Arbetslivskunskap: Psykisk hälsa är en flerdimensionell arbetslivsfråga | tyoelamatieto.fi
Ytterligare information
- Tjänsten Arbetslivskunskap: Pekka Varje, forskningschef, Arbetshälsoinstitutet, 050 576 8236, pekka.varje [at] ttl.fi (pekka[dot]varje[at]ttl[dot]fi)
- Salla Toppinen-Tanner, direktör för enheten för arbetsförmåga och arbetskarriärer, Arbetshälsoinstitutet, 046 851 2517, salla.toppinen-tanner [at] ttl.fi (salla[dot]toppinen-tanner[at]ttl[dot]fi)
Se också
- Verktygslådan för psykisk hälsa erbjuder arbetsplatserna sätt att främja den psykiska hälsan och ta itu med utmaningar kring arbetsförmågan: Verktygslåda för psykisk hälsa
