Programmet för psykisk hälsa i arbetslivet: det behövs bestående förändringar i förfarandena och attityderna på arbetsplatserna

Det förebyggande stödet för psykisk hälsa på arbetsplatserna får en allt större roll för främjandet av en positiv sysselsättningsutveckling. Det viktigaste är att skapa välfungerande rutiner på arbetsplatserna och att beakta den psykiska hälsan i strategiska beslut. Arbetsplatserna måste handla innan arbetsresurserna tar slut och de anställda blir överbelastade. För detta kan arbetsplatserna använda programmet för psykisk hälsa i arbetslivet, som innehåller information, exempel, digitala verktyg och en modell för samarbetet med företagshälsovården.
-
Henkilökuva Pauliina Mattila-​Holappa
Pauliina Mattila-Holappa

Social- och hälsovårdsministeriet och Institutet för hälsa och välfärd informerar 1.6.2022

De finländska arbetsplatserna behöver arbetsför och kompetent arbetskraft. De experter som utarbetat programmet betonar att det också finns många sätt för arbetsplatserna att själva påverka utvecklingen. 

– Det måste ske en större förändring i verksamheten och attityderna för att sjukfrånvaron ska minska och för att människor inte ska behöva sluta arbeta för tidigt på grund av psykiska problem, säger Jaana Vastamäki, specialsakkunnig vid social- och hälsovårdsministeriet. 

– Att utveckla arbetssätt som stärker det psykiska välbefinnandet är inte dyrt. Det lönar sig att investera i detta, och det minsta chefen kan göra är att ge av sin tid, säger Vastamäki. 

Psykisk hälsa är ett viktigt kapital i framtidens arbetsliv, och betydelsen av livslångt lärande och de krav som hjärnarbetet ställer på människan är stor. 

Förändringen måste ske på arbetsplatserna. 

De arbetsplatser som visar gott exempel förstår att det är bättre att stödja psykisk hälsa för tidigt än för sent. De har ändrat både sina strategier och sina arbetsrutiner.

I programföretaget Visma Real Estate i fastighetsbranschen har man satsat på att förbättra diskussionskulturen, ledarskapet och hela personalens möjligheter att påverka. På det sättet kan man förhindra att problemen i arbetsuppgifterna och arbetet hopar sig. 

I Kempele kommun har man utvecklat en verksamhetsmodell som bygger på ändringar i arbetet och tanken om att arbetet i sig kan vara rehabiliterande. Vid behov kan arbetsdagen förkortas och arbetstiden justeras så att sjukfrånvaro inte behövs. 

Att stödja arbetsgemenskaperna genom förebyggande arbete lönar sig.  

Ofta koncentreras stödet för psykisk hälsa i arbetslivet till individen, och i det skedet när problemen uppstått.   

– Det skulle vara viktigt att upptäcka och lösa de små problemen på arbetsplatsen redan innan de börjar påverka den psykiska hälsan och motivationen. En arbetskultur som stärker välbefinnandet skapas i de konkreta arbetsförhållandena, de vardagliga rutinerna och tankesätten, säger Pauliina Mattila-Holappa, ledande sakkunnig vid Arbetshälsoinstitutet.  

I den verktygslåda för psykisk hälsa som publicerades hösten 2021 konkretiseras vad det förebyggande stödet för psykisk hälsa handlar om. Verktygen är till hjälp till exempel vid utvecklandet av chefsarbetet, organisationsförändringar, bedömning av anställdas välbefinnande på arbetsplatsen och bedömning av organisationens förfaranden för återhämtning.  

– Arbetsförmågan och resurserna varierar under tiden i arbetslivet, och den psykiska hälsan är en del av arbetslivet. Ett gott ledarskap betyder att cheferna förutsägbart beaktar hur besluten och de vardagliga rutinerna påverkar personalens välbefinnande, säger Mattila-Holappa.  

Exempel från arbetslivet finns att läsa på den nya webbplatsen för programmet för psykisk hälsa i arbetslivet ennenkuin.fi. Webbplatsen är en del av en kommunikationskampanj som genomförs i år via olika medier. Syftet med kampanjen är att förändra attityderna och diskussionsklimatet så att arbetsplatsernas verksamhetskultur i fråga om främjandet av psykisk hälsa utvecklas. På webbsidan finns information, tips och digitala verktyg som kan användas på arbetsplatsen för att stödja psykisk hälsa. 

 

Mer information

  • Jaana Vastamäki, projektchef, social- och hälsovårdsministeriet, jaana.vastamaki [at] gov.fi (jaana[dot]vastamaki[at]gov[dot]fi), tfn 0295 516 3468. 
  • Pauliina Mattila-Holappa, ledande sakkunnig, Arbetshälsoinstitutet, pauliina.mattila-holappa [at] ttl.fi (pauliina[dot]mattila-holappa[at]ttl[dot]fi), tfn 043 824 4041.  
  • Päivi Lehtomurto, specialsakkunnig, Arbetshälsoinstitutet, paivi.lehtomurto [at] ttl.fi (paivi[dot]lehtomurto[at]ttl[dot]fi), tfn 050 415 6309 (intervjuer)

Vad är programmet för psykisk hälsa i arbetslivet?

  • Programmet för psykisk hälsa i arbetslivet är en del av den nationella strategin för psykisk hälsa, där ett av målen är att stödja psykisk hälsa i arbetslivet.
  • Genom programmet förbättras arbetsplatsernas förmåga att stödja de anställdas psykiska hälsa och hantera risker för psykisk ohälsa. Genom att se till att de som arbetar kan fortsätta arbeta kan man hålla sysselsättningsgraden på den nuvarande nivån och bidra till att regeringens sysselsättningsmål kan uppnås.
  • Den avgiftsfria verktygslådan för psykisk hälsa publicerades hösten 2021.
  • Modellen för att utveckla verksamhetssätt där arbetsplatsen tillsammans med företagshälsovården stöder det psykiska välbefinnandet genom förebyggande används redan på över 20 arbetsplatser. Verksamhetsmodellen för samarbetet med företagshälsovården publiceras i november 2022.
  • Social- och hälsovårdsministeriet genomför programmet i samarbete med Arbetshälsoinstitutet, organisationer inom området psykisk hälsa och andra partner samt ett omfattande nätverk av intressegrupper.
  • Läs mera om programmet för psykisk hälsa i arbetslivet Linkki toiselle sivustolleAvautuu uudessa välilehdessä
  • På webbplatsen ennenkuin.fi finns exempel från arbetslivet och digitala verktyg som stöd för psykisk hälsa (på finska) 

 

Dela innehåll på sociala medier!