Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 18.1.2024
Arbetshälsoinstitutets lägesbedömning av välfärdsområdenas första år sammanfattar de centrala resultaten i Mitä kuuluu? och Välfärdsområdenas arbetsvälmåendeundersökning från sammanlagt 11 välfärdsområden år 2023. Den snabba organiseringen i början av år 2023 skapade mer press i arbetet och försvagade välbefinnandet i särskilt de splittrade områdena, i vilka ett nytt välfärdsområde bildades av många olika organisationer.
Lägesbedömningen presenterar också de långsiktiga trenderna från och med år 2000 vad gäller arbete, arbetsgemenskaper samt ledarskap inom social- och hälsovårdsbranschen. År 2023 deltog nästan 68 400 arbetstagare i enkätundersökningarna (svarsprocent 55).
Verksamhetsmiljöns snabba förändring ökade belastningen
Övergången till välfärdsområden genomfördes verkligt snabbt och i en tid av stora utmaningar, vilket har ökat belastningen.
– Den ökade belastningen har uppstått inom arbeten och arbetsuppgifter som redan tidigare är betungande på grund av skiftarbete och mycket arbete, både vad gäller arbetsmängd och tidspress. Allt detta naggar på välbefinnandet, påminner forskningsprofessor Jaana Laitinen från Arbetshälsoinstitutet.
Varannan arbetstagare har inte kunnat påverka förändringarna i sitt arbete. Endast 16 procent upplever förändringarna som positiva. En stor del av arbetstagarna återhämtar sig dåligt och upplever att arbetsförmågan har försvagats.
Arbetstagarna med i planeringen av förändringarna
Upplevelsen av försvagad arbetsförmåga är oroväckande allmän inom branscher med allt större brist på arbetskraft. Enligt forskningschefen krävs även metoder på gemenskapsnivån för att upprätthålla arbetsförmågan och främja återhämtningen redan under arbetsskiftet.
– Inom välfärdsområdenas ledarskap och i alla lösningar bör man beakta på vilket sätt arbetet förändras och utvecklas till att bli smidigare, så att detta samtidigt stödjer arbetsförmågan och främjar återhämtningen från arbetet. Arbetstagarna bör få delta redan i planeringen av förändringarna. Det lönar sig att få med utvecklingen av arbetsenheterna i arbetstidsplaneringen och upprepad mötespraxis, betonar Laitinen.
Social- och hälsovårdsbranschen och räddningsväsendet kan också lära sig av varandra. Ett fungerande samarbete inom arbetsgemenskapen verkar utgöra en särskild resurs inom social- och hälsovårdsbranschen. Inom räddningsväsendet återhämtar sig allt fler av de anställda bättre från arbetet.
– För att kunna öka dragnings- och hållkraften i dessa branscher bör man kunna identifiera skillnaderna och likheterna i lägesbilden av välbefinnandet i arbetet. Det lönar sig att utnyttja de bästa lösningarna, uppmanar Laitinen.
Resursfaktorerna stöd i arbetet inom social- och hälsovårdsbranschen
I de kontrollmätningar som Arbetshälsoinstitutet har genomfört sedan år 2000 syns även positiva utvecklingsbanor. Belastningen har minskat något sedan de tunga åren under coronapandemin. Resursfaktorerna, såsom ett belönande och meningsfullt arbete och engagemang i arbetet, har förblivit desamma.
– Samarbete och arbetsgemenskaper är betydande resurser inom social- och hälsovårdsbranschen, och den tidigare uppnådda höga nivån har bevarats inom välfärdsområdena år 2023. Enligt personalens bedömning har rättvisan inom den närmaste ledningen i viss mån förbättrats och utvärderingen av den närmaste chefens verksamhet är mycket positiv, listar forskningsprofessor Mika Kivimäki.
Dragnings- och hållkraften har inte märkbart försvagats, men har inte heller setts korrigeras.
– Viljan att rekommendera arbetsgivaren till vänner har fortsatt att minska. Över hälften av personalen övervägde att byta arbetsgivare, å andra sidan har detta varit fallet redan under de senaste åren, påminner Kivimäki.
De ungas bedömning av sin arbetsförmåga har minskat drastiskt
Kontrollmätningarna visar att en försvagad arbetsförmåga har blivit allt allmännare inom social- och hälsovårdsbranschen. I alla åldersgrupper under 50 år har en försvagad arbetsförmåga blivit vanligare och särskilt situationen i åldersgruppen under 30 år har försämrats under det senaste årtiondet.
– År 2000 upplevde sex procent av alla under 30 år inte att deras arbetsförmåga var den bästa möjliga. År 2023 var motsvarande siffra 30 procent, säger Kivimäki.
Det finns ingen tydlig orsak till detta, men det finns fingervisningar. En försvagad arbetsförmåga bland unga anställda inom social- och hälsovårdsbranschen förklaras inte av ändrad arbetsbelastning, möjlighet till arbetskontroll, rökning eller motionsvanor. Däremot har övervikt och fetma bland unga samtidigt blivit vanligt och deras bedömning av upplevd hälsa har försvagats.
Mer information
- Forskningsprofessor Jaana Laitinen, Arbetshälsoinstitutet, jaana.laitinen [at] ttl.fi (jaana[dot]laitinen[at]ttl[dot]fi), tfn 046 851 4426
- Forskningsprofessor Mika Kivimäki, Arbetshälsoinstitutet, mika.kivimaki [at] helsinki.fi (mika[dot]kivimaki[at]helsinki[dot]fi), tfn 050 448 9300
Läs mer om undersökningarna
- Forskningsöversikt av (på finska) Mitä kuuluu hyvinvointialueiden työhyvinvoinnille 2023 (Julkari)
- Presentation av medietillfället (på finska):
- Välfärdsområdenas personalundersökning (på finska)
