Arbetshälsoinstitutets och Helsingfors universitets pressmeddelande 16.6.2023
Att sitta uppe sent på natten har liten inverkan på hur länge kvällsmänniskor lever, enligt en referentgranskad artikel i tidskriften Chronobiology International.
Materialet bestående av data om närmare 23 000 tvillingar baserar sig på en studie som följde dem i över 37 års tid i Finland.
Studien visar att kvällsmänniskor har en något förhöjd risk för dödsfall än morgonmänniskor, men att detta till stor del är kopplat till rökning och alkohol.
Baserat på resultaten vore det bra att fästa vikt vid livsstilen vid en bedömning av kronotypens hälsoeffekter. Kronotyp avser kroppens naturliga benägenhet till sömn vid en viss tidpunkt.
– Våra resultat tyder på att kronotyp har en liten eller ingen enskild inverkan på dödligheten, säger överläkare Christer Hublin på Arbetshälsoinstitutet.
– Dessutom tycks den ökade risken för dödlighet som är förknippad med att vara en utpräglad kvällsmänniska främst förklaras av en större tobaks- och alkoholkonsumtion. Detta i jämförelse med personer som är utpräglade morgonmänniskor, fortsätter Hublin.
Det finns allt mer evidens för att sömnens längd, kvalitet och när sömnen infaller samt skiftarbete påverkar hälsan. I tidigare studier har den högre sjukdomsrisken hos kvällsmänniskor särskilt varit förknippad med hjärtproblem.
År 2018 publicerade UK Biobankin material, där forskningspersonerna hade följts i sex och ett halvt år. I detta material konstaterades kvällsmänniskor ha en något förhöjd risk att dö i vilken sjukdom som helst, inklusive hjärtsjukdomar.
Det var denna tidigare forskning som inspirerade den studie som publiceras nu, eftersom forskarna ville analysera faktorer som inte hade mätts tidigare. Nu uppmärksammades alkoholkonsumtion och hur mycket personerna rökte.
Studiens andra ledare är forskningsdirektör Jaakko Kaprio vid Helsingfors universitet. I studien följdes sammanlagt 22 976 vuxna män 22 976 och kvinnor inom tvillingkohorten från år 1981 till 2018.
I början av studien ombads tvillingarna att välja bland fyra möjliga påståenden: ”Jag är en utpräglad morgonmänniska”, ”Jag är i viss utsträckning en morgonmänniska”, ”Jag är en utpräglad kvällsmänniska”, ”Jag är i viss utsträckning en kvällsmänniska”.
År 2018 utredde forskarna hur många av forskningspersonerna som hade dött. Uppgifterna om dödsorsak baserades på Statistikcentralens register.
I studien beaktades utbildning, daglig alkoholkonsumtion, eventuell rökning och dess mängd, BMI samt sömnlängd.
I materialet upplevde 7 591 tvillingar sig som kvällsmänniskor ”i viss utsträckning” och 2 262 som ”utpräglade” kvällsmänniskor. Motsvarande siffror för morgonmänniskor var 6 354 respektive 6 769.
I jämförelse med morgonmänniskor var kvällsmänniskorna yngre och drack/rökte mer. Det var även mindre sannolikt att utpräglade kvällsmänniskor fick minst åtta timmars sömn.
Sammanlagt hade 8 278 av tvillingarna dött fram till år 2018. Sannolikheten att dö av vilken orsak som helst var 9 % högre bland de personer som upplevde sig vara utpräglade kvällsmänniskor jämfört med morgonmänniskor.
I studien konstaterades dock att orsaken till dödligheten till stor del var rökning och alkohol snarare än kronotypen. Detta fynd stöds också av att icke-rökande kvällsmänniskor inte heller löpte någon förhöjd risk att dö.
Orsakerna till alkoholrelaterade dödsfall inkluderade alkoholrelaterade sjukdomar och oavsiktlig alkoholförgiftning.
Kaprio påpekar att resultaten från den aktuella studien kan generaliseras bättre än resultaten från tidigare studier. Hälsotillståndet hos forskningspersonerna skilde sig inte från hela befolkningen, till skillnad från UK Biobanks studie, där forskningspersonerna var friskare än genomsnittet.
Forskarna menar att styrkan i studien är att de använt ett omfattande material om livsstilar och en lång uppföljningsperiod. Fynden baseras dock på självrapporterade uppgifter som ett svar på en enskild fråga.
Ytterligare information
- Christer Hublin, Arbetshälsoinstitutet, Christer.hublin [at] ttl.fi (Christer[dot]hublin[at]ttl[dot]fi)
- Jaakko Kaprio, Helsingfors universitet, Jaakko.kaprio [at] helsinki.fi (Jaakko[dot]kaprio[at]helsinki[dot]fi)
