Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 9.3.2022
Förra året var det andra året med coronapandemin, vilket syns i en liten ökning av symtomen på utbrändhet. När de fyra huvudsymtomen för utbrändhet granskades separat framkom det att cynism och kognitiva störningar hade ökat, vilket tyder på kognitiv stress och mer negativa attityder till arbete.
Under senare hälften av förra året blev utbrändhet vanligare bland arbetstagare i alla åldrar. Osäkerhet och behov av återhämtning hos de yngsta, under 36 år gamla arbetstagare, har ökat och unga vuxna mår fortfarande sämre i arbetet än äldre människor.
– När man är så trött efter arbetsdagen att man inte riktigt orkar göra något mer, förebådar det en ökad risk för utbrändhet. Därför borde man nu fästa mer uppmärksamhet vid återhämtning, säger specialforskare Jaana-Piia Mäkiniemi.
Vikten av arbetshälsa betonas i undantagstider
Respondenternas arbetshälsa har som helhet blivit sämre. Under det senaste halvåret har arbetsengagemanget och arbetsförmågan minskat. Arbetstillfredsställelse och arbetsförmåga har för sin del minskat hos finländare som följts upp ända sedan innan coronan. Tristess i arbetet förblev någorlunda oförändrad. Arbetsengagemanget är även viktigt för arbetsgivarna.
– Under coronatiden vittnar arbetsengagemanget på att man inte tänker säga upp sig från sitt nuvarande arbete och att man i allmänhet är nöjd med livet. Beaktansvärt är också att arbetsengagemanget och arbetsplatsens sociala resurser följer varandra, betonar forskningsprofessor Jari Hakanen.
De ovannämnda förändringarna framgick av svaren från respondentgruppen i Arbetshälsoinstitutets undersökning Miten Suomi voi? som började följas upp i juni 2021. Respondentgruppen svarade på frågorna i juni och i december 2021. Respondenterna är yrkesverksamma 18–65 år gamla finländare, och 875 av dem svarade båda gångerna.
Resultaten är liknande även för de respondenter i uppföljningsundersökningen som har följts ända sedan innan coronapandemin. Enligt forskaren behöver man stärka arbetshälsan speciellt nu när kriget i Ukraina påverkar humöret på arbetsplatser som återhämtar sig från pandemin.
– Det är viktigt att inse att bra arbetsförhållanden, människoorienterat ledarskap och arbetsengagemang även har verkningar på det allmänna välbefinnandet i livet. Arbetet kan alltså främja vår mentala hälsa även i undantagstider, säger Jari Hakanen.
Fördelar med hybridarbete har konstaterats
Upplevelserna av arbetshälsan bland arbetstagare som utför när-, hybrid- och distansarbete avvek till viss del från varandra. Hybridarbete, som utförs dels på arbetsplatsen och dels på distans, upplevdes ge det bästa arbetsengagemanget, arbetstillfredsställelsen och arbetsförmågan. Även kronisk arbetsutmattning minskade vid hybridarbete.
– Arbetsengagemanget har minskat både vid när- och distansarbete och utbrändhetssymtomen har ökat vid närarbete. Inga positiva förändringar förekom inom arbetshälsan, förutom att kronisk arbetsutmattning minskade något hos arbetstagare som utför hybridarbete, säger Jaana-Piia Mäkiniemi.
– Oavsett arbetsform är det viktigt att satsa på att det finns tillräcklig gemenskapskänsla och omsorg i arbetet samt möjligheter och resurser att utforma det egna arbetet så att det upprätthåller välbefinnandet i undantagstider.
Bekanta dig med undersökningen
Resultaten av uppföljningsundersökningen finns på projektets webbplats (på finska)
Tips och verktyg för arbetsgemenskaper
Verktygslåda för att stödja psykisk hälsa (ttl.fi)
Hur mår du?-arbetsvälbefinnandetestet (ttl.fi)
Ytterligare information
Forskningsprofessor Jari Hakanen, Arbetshälsoinstitutet, jari.hakanen [at] ttl.fi (jari[dot]hakanen[at]ttl[dot]fi), 040 562 5433
Specialforskare Jaana-Piia Mäkiniemi, Arbetshälsoinstitutet, jaana-piia.makiniemi [at] ttl.fi (jaana-piia[dot]makiniemi[at]ttl[dot]fi), 050 473 6062
