Pressmeddelande
13.11.2020

Undersökning: Goda påverkningsmöjligheter på arbetstiden minskar sjukfrånvaron och psykiska hälsoproblem

Färska nordiska undersökningar visar att goda påverkningsmöjligheter över arbetstiden minskar risken för sjukfrånvaro, olyckor och problem med psykisk hälsa samt värk i muskler och leder. Det blir också lättare att kombinera arbetet och det övriga livet.

Meddelande 43/2020, Esbo, Finland

Arbete som är oberoende av tid och plats har blivit vanligare de senaste åren, och coronapandemin har satt ytterligare fart på denna utveckling. I Finland har andelen anställda som regelbundet arbetar på distans ökat från 16 till 28 procent under de senaste fem åren – redan före COVID-19-pandemin.

Goda påverkningsmöjligheter på arbetstiden gör arbetstiderna flexiblare. Flexibiliteten kan anknyta till arbetsdagens längd eller arbetsskiftets start- och sluttidpunkter. Det är möjligt att självständigare välja när man har sina pauser, lediga dagar och semestrar. Det blir enklare att sköta privata ärenden vid sidan av arbetet.

Samspelet mellan arbetet och det övriga livet blir lättare särskilt för kvinnor 

– Ökade påverkningsmöjligheter på arbetstiden är ett bra sätt att förbättra arbetsförhållandena, förutsatt att det i de flesta yrken finns möjlighet att öka på påverkningsmöjligheterna i någon mån. Särskilt kvinnor, äldre anställda samt anställda med nedsatt arbetsförmåga har fördelar av detta, säger Constanze Leineweber, docent vid Stockholms universitet.

I en svensk undersökning förutspådde ständigt låga påverkningsmöjligheter på arbetstiden problem med sammanjämkning av arbetet och det övriga livet för kvinnor men inte för män. Också antalet olycksfall ökade om påverkningsmöjligheterna var dåliga.

Goda påverkningsmöjligheter på arbetstiden däremot minskade problem med både den psykiska hälsan och besvär som var relaterade till värk i muskler och leder.

Grupplanering av arbetsskift minskar på sjukfrånvaron och främjar välbefinnandet

Grupplanering av arbetsskift innebär att arbetstagarna får vara med i planeringen av sitt arbetstidsschema. Arbetsskiften diskuteras och de anpassas efter arbetstagarna. Lagstiftningen, arbetsplatsens verksamhet samt arbetstagarnas jämställdhet och rättvisa beaktas.

En undersökning (2014–2017) som baserar sig på kommunsektorns uppföljningsundersökning följde sjukhusavdelningar varav en del övergick till grupplanering av arbetsskift. Mängden korta sjukfrånvarotillfällen på 1–3 dagar minskade på avdelningarna som använde sig av grupplanering av arbetsskift.
På avdelningarna som fortsatte med traditionell planering av arbetsskift ökade mängden sjukfrånvaro något.

– Vi upptäckte också att ju längre man hållit på med grupplanering av arbetsskift, desto mer minskade sjukfrånvaron, berättar Jarno Turunen, specialsakkunnig vid Arbetshälsoinstitutet.

– Fastän ändringarna i de faktiska arbetstiderna var rätt så små, förbättrades arbetstagarnas upplevda påverkningsmöjligheter på arbetstiderna märkbart, konstaterar Kati Karhula, specialforskare vid Arbetshälsoinstitutet.

WOW-forskningskonsortiets rekommendationer för ökade påverkningsmöjligheter på arbetstiden:

  • Arbetstagarnas påverkningsmöjligheter på arbetstiden behöver förbättras. Bra påverkningsmöjligheter på arbetstiden och schemaläggningen är ett nyttigt och praktiskt sätt att förbättra arbetstagarnas hälsa, välbefinnande och deltagande i arbetet
  • Rekommendationerna om flexibelt arbete behöver skräddarsys enligt arbetstagarnas ålder, kön, arbetsförmåga och arbetsinnehåll
  • Åtgärder behöver riktas till arbetstagare med särskilt dåliga påverkningsmöjligheter på arbetstiden för att garantera dem minimipåverkningsmöjligheter.

Du kan se alla WOW-arbetstidsrekommendationer på projektets webbplats (13.11.2020).

Projektet Working hours, health, well-being and participation in working life (WOW) – creating new working time models and solutions for Nordic countries har utvecklat arbetstidsmodeller och lösningar som grundar sig på forskningsdata och som stöder arbetstagarnas hälsa, välbefinnande och deltagande i arbetet. Forskare från Finland, Sverige, Norge och Danmark har producerat över 100 vetenskapliga publikationer. NordForsk är WOW-projektets huvudsakliga finansiär. Arbetstidssymposiet som presenterar WOW-forskningsresultat och rekommendationer streamas 13 november kl. 12–15 och mediaevenemanget kl. 10–11. Rekommendationerna har också publicerats på engelska i Arbetshälsoinstitutets rapportserie.
 

Mer information:

Constanze Leineweber, Associate professor, Stress Research Institute, Department of Psychology, Stockholm University, tel. +46737078937, email: constanze.leineweber[at]su.se (svenska, engelska)

Kati Karhula, specialforskare, Arbetshälsoinstitutet, tfn 0438242267, email: kati.karhula[at]ttl.fi

WOW-projektets slutrapport (publiceras 13.11.2020)
WOW-projektets webbplats (rekommendationer, resultat, meddelanden, publiceras 13.11.2020)

Källor

  1. Albrecht SC, Kecklund G, Tucker P, Leineweber C. Investigating the factorial structure and availability of work time control in a representative sample of the Swedish working population. Scandinavian Journal of Public Health. 2016;44(3):320-8. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4819796/
  2. Anttila T, Oinas T, Tammelin M, Nätti J. Working-Time Regimes and Work-life Balance in Europe. European Sociological Review. 2015;31(6):713-24. https://academic.oup.com/esr/article/31/6/713/2404306
  3. Leineweber C, Kecklund G, Lindfors P, Magnusson Hanson LL. Change in Work-Time Control and Work-Home Interference Among Swedish Working Men and Women: Findings from the SLOSH Cohort Study. International Journal of Behavioral Medicine. 2016;23(6):670-8. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5118396/
  4. Albrecht SC, Kecklund G, Rajaleid K, Leineweber C. The longitudinal relationship between control over working hours and depressive symptoms: Results from SLOSH, a population-based cohort study. Journal of Affective Disorders. 2017;215:143-51. https://www.sjweh.fi/show_abstract.php?abstract_id=3887&fullText=1#box-fullText
  5. Tucker P, Albrecht S, Kecklund G, Beckers DG, Leineweber C. Work time control, sleep & accident risk: A prospective cohort study. Chronobiology International. 2016;33(6):619-29. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.3109/07420528.2016.1167723
  6. Turunen J, Karhula K, Ropponen A, Koskinen A, Hakola T, Puttonen S, Hämäläinen K, Pehkonen J, Härmä M. The effects of using participatory working time scheduling software on sickness absence: A difference-in-differences study. International Journal of Nursing Studies. 2020, Jul 14;103716. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2020.103716. [Online ahead of print.] https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0020748920302029?via%3Dihub
  7. Karhula K, Turunen J, Hakola T, Ojajärvi A, Puttonen S, Ropponen A, Kivimäki M, Härmä M. (2020). The effects of using participatory working time scheduling software on working hour characteristics and wellbeing: A quasi-experimental study of irregular shift work. International Journal of Nursing Studies. 2020, Jun 24;103696. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2020.103696. [Online ahead of print.] https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0020748920301802?via%3Dihub
  8. Härmä M and Karhula K (editors). Working hours, health, well-being and participation in working life. Current knowledge and recommendations for health and safety. Finnish Institute of Occupational Health, 2020. https://www.julkari.fi/handle/10024/140634
  9. Albrecht, S. C., Kecklund, G., & Leineweber, C. (2020). The mediating effect of work-life interference on the relationship between work-time control and depressive and musculoskeletal symptoms. Scand J Work Environ Health, 46(5), 469-479. doi:10.5271/sjweh.3887

See more publications on the WOW Project Web Site

Dela innehåll på sociala medier!