Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 13.6.2024
Enligt arbetarskyddslagen ska arbetet vara hälsosamt och säkert. Denna skyldighet ändras inte i en krissituation. Den snarare betonas när arbetsförhållandena blir mer belastande än tidigare. Ackumulerad belastning och otillräcklig återhämtning försämrar arbetshälsan och funktionsförmågan. Detta har en betydande inverkan på arbetsplatsens resiliens, det vill säga kristålighet.
– Vidallvarliga externa kriser, som pandemier, måste det finnas konkreta sätt att hantera arbetsbelastningen på arbetsplatsen. De har sällan inkluderats i arbetsplatsernas nuvarande beredskaps- eller kontinuitetsplaner, påminner forskningschef Mikael Sallinen från Arbetshälsoinstitutet.
Fokus på att anpassa arbetet och stärka resurserna
– Det finns två sätt att hantera arbetsbelastningen i en krissituation: att anpassa arbetet och att stärka arbetstagarens resurser. En framgångsrik användning av båda metoderna på arbetsplatsen förebygger en överbelastning av arbetstagarna, säger Sallinen.
Ledarskap och informationsflöde blir centrala metoder för att anpassa arbetet.
– I beredskapsplanen beskrivs vanligtvis hur saker och ting leds. Men hur leder man människor? Personalledning som stödjer arbetstagarnas välbefinnande är uppmuntrande och interaktivt. I informationsflödet betonas i sin tur öppenhet, skräddarsydd information som är användbar för målgruppen samt aktualitet och regelbundenhet, listar Mikael Sallinen.
För att stärka arbetstagarens resurser är det särskilt viktigt med tillräcklig övning inför krissituationer samt stöd från arbetsplatsen och arbetsgemenskapen.
– Arbetsplatsens stöd omfattar allt från att erbjuda skyddsutrustning till att organisera tjänster som stödjer psykiskt välbefinnande. Arbetsgemenskapens stöd innebär möjlighet att diskutera och dela med sig av sina bekymmer på arbetsplatsen. Det kan också vara att på praktisk nivå be om råd eller hjälp från kollegor, säger Kati Karhula, specialforskare på Arbetshälsoinstitutet.
Arbetsplatsspecifika planer för hantering av arbetsbelastning i händelse av kris
Utöver befintliga beredskaps- och kontinuitetsplaner ska säkerhetskritiska arbetsplatser ha en separat plan för hantering av arbetsbelastning i krissituationer. Det hjälper arbetsplatsen att förbereda sig på att hantera arbetsbelastningen inför en krissituation.
– Planer för hantering av arbetsbelastningen ska omedelbart tas upp på ledningens agenda. För att planerna ska vara användbara och effektiva i en krissituation måste olika aktörer på arbetsplatsen i stor omfattning delta i utarbetandet av dem, påpekar Sallinen.
En detaljerad och praktisk handbok hjälper att upprätta planen.
Hantera arbetsbelastningen i en extern kris – en handbok för arbetsplatser inom säkerhetskritiska branscher (på finska) ger instruktioner och modeller. Handboken har tagits fram i forskningsprojektet Hantering av arbetsbelastning vid säkerhetskritiskt arbete i en extern kris.
Ännu mer detaljerade branschspecifika rekommendationer har tagits fram för de säkerhetskritiska branscher som är viktiga för försörjningsberedskapen, dvs. hälsovården, räddningstjänsten och akutvården samt kärnkraftsbranschen.
Läs materialen
- Hantera arbetsbelastningen i en extern kris – en handbok för arbetsplatser inom säkerhetskritiska branscher (på finska)
- Branschspecifika rekommendationer för hantering av arbetsbelastningen vid säkerhetskritiskt arbete för vårdpersonal, räddningspersonal och förstavårdare samt för kärnkraftsbranschens kontrollrumsoperatörer och beredskapsorganisationens personal
- Hantering av arbetsbelastning vid säkerhetskritiskt arbete i en extern kris forskningsprojekt (på finska)
- I projektet deltog Industrins Krafts kraftverk i Olkiluoto, Fortums kraftverk i Lovisa, Strålsäkerhetscentralen, Helsingfors stads räddningsverk, Räddningsverket i Egentliga Finland, Inrikesministeriets räddningsavdelning och Egentliga Tavastlands välfärdsområde. Projektet finansierades av Arbetarskyddsfonden.
- Slutrapport från forskningsprojektet Hantering av arbetsbelastning vid säkerhetskritiskt arbete i en extern kris (på finska, julkari.fi)
Mer information
- Mikael Sallinen, forskningschef, Arbetshälsoinstitutet, tfn 040 768 6956, mikael.sallinen [at] ttl.fi
- Kati Karhula, specialforskare, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 824 2267, kati.karhula [at] ttl.fi (kati[dot]karhula[at]ttl[dot]fi)
