Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 26.8.2024
Arbetshälsoinstitutets forskningsprojekt Coronapandemins konsekvenser och faktorer som stödjer resiliensen inom kommunsektorn visar att en fungerande arbetsgemenskap och rättvisa i ledarskapet är viktiga faktorer för arbetstagarnas välbefinnande, oavsett kriser. Samtidigt konstaterades att hanteringen av arbetsbelastningen är en särskilt viktig faktor som stödjer arbetsförmågan och återhämtningen under en kris.
I forskningsprojektet som finansierades av Arbetarskyddsfonden följdes kommunarbetarnas välbefinnande upp från tiden före pandemin fram till hösten 2022. I Kommun10-enkäten hösten 2022 lade man till frågor om coronapandemins konsekvenser i det egna arbetet och för den egna arbetshälsan.
Coronapandemin medförde betydande förändringar i olika arbeten inom kommunsektorn. Arbetet omorganiserades: delvis övergick man till distansarbete och till exempel inom hälso- och sjukvården flyttades personal till coronatestning samt till frontlinjen för infektionsbekämpning och vård.
När en pandemi slår till inverkar även tidigare riskfaktorer
I undersökningen konstaterades att psykosociala riskfaktorer före pandemin, såsom orättvisa i ledarskapet eller en arbetsgemenskap som inte fungerar, hörde samman med utvecklingen av nedsatt och försämrad arbetsförmåga under pandemin. Å andra sidan konstaterades att en fungerande arbetsgemenskap och rättvisa var viktiga för välbefinnandet vid alla tidpunkter. Arbetsstressen hade ett starkare samband med arbetsförmågan och återhämtningen under pandemin än efter den.
– Även om en fungerande arbetsgemenskap och rättvisa är viktiga under alla tider, förutspår dessa faktorers svaga nivå när en kris inleds att den redan nedsatta arbetsförmågan försämras under krisen, bedömer Jenni Ervasti, ledande forskare vid Arbetshälsoinstitutet.
– Våra resultat ger arbetsgivarna information om vad de bör vara uppmärksamma på om arbetsplatsen står inför en extern kris. Det är viktigt att identifiera stressfaktorer och på förhand skapa handlingsmodeller som kan användas för att påverka stresshanteringen under en pandemi eller i andra krissituationer, betonar Ervasti.
Inom hälso- och sjukvården upplevde man att uppskattningen för det egna yrket ökade, men också störst belastning
Enligt undersökningen upplevde 58 procent av respondenterna inom kommunsektorn att pandemin påverkade det egna arbetet ganska mycket eller mycket, och konsekvenserna var mestadels negativa. Negativa erfarenheter förekom särskilt bland lärare, räddningsmanskap och yrkespersoner inom social- och hälsovården. I kontors- och kundservicearbete samt arbetaryrken upplevdes förändringarna oftare som antingen neutrala eller positiva.
Pandemin ökade den psykiska belastningen som framför allt hälsovårdssektorn och undervisningspersonalen upplevde. Hälso- och sjukvårdspersonalen upplevde dock oftast också att pandemin ökade uppskattningen för det egna yrket.
År 2020 uppgav 47 procent av respondenterna att de helt eller delvis övergått till distansarbete. Distansarbete verkade för sin del ha skyddat mot pandemins negativa konsekvenser. Arbetsförmågan försämrades mest bland dem som överfördes till andra uppgifter.
Coronavirusinfektion ökade sjukfrånvaron även senare
I undersökningen utreddes också konsekvenserna av att insjukna i corona på sjukledigheterna i framtiden. Coronavirusinfektion som rapporterades år 2020 ökade risken för sjukfrånvaro åren 2021–2022, trots att respondenternas individuella riskfaktorer och sjukfrånvaro före pandemitiden beaktades.
Inom service- och vårdyrkena var risken för framtida sjukledigheter som förknippades med coronainfektion störst.
– En infektion som rapporterats i början av coronapandemin verkar ha ökat risken för sjukfrånvaro i uppföljningen i upp till två år. Detta kan i viss mån anses som överraskande. Möjliga förklaringar kan vara förknippade med long covid, dvs. långvarig coronasjukdom, ökad känslighet att insjukna i andra sjukdomar, effekter på den psykiska hälsan eller förändringar i sjukfrånvarobeteendet, bedömer ledande forskare Matti Joensuu från Arbetshälsoinstitutet.
Läs mer om undersökningen
Ytterligare information
- Ledande forskare Jenni Ervasti, Arbetshälsoinstitutet, tfn 030 474 2806, jenni.ervasti [at] ttl.fi
- Specialforskare Johanna Kausto, Arbetshälsoinstitutet, tfn 0304742509, johanna.kausto [at] ttl.fi
- Ledande forskare Matti Joensuu, Arbetshälsoinstitutet, tfn 0304742636, matti.joensuu [at] ttl.fi
