Resultaten framgår av Arbetshälsoinstitutets undersökning Miten Suomi voi? (Hur mår Finland?), som följer upp utvecklingen av arbetshälsan under coronatiden. Mellan slutet av 2019 och 2020 deltog 757 sysselsatta svarspersoner i undersökningen. Av dem var 125 unga vuxna (under 36 år). Den tydliga försämringen av unga vuxnas arbetshälsa som framgår av resultaten är oroväckande. Resultaten kan dock inte generaliseras, på grund av det låga antalet svarspersoner i undersökningen. Å andra sidan har ungas minskade välbefinnande rapporterats även i flera andra undersökningar och utredningar.
Fler upplevde minskad arbetsförmåga och symtom på arbetsutmattning
Ungas arbetshälsa försämrades på alla skalor som mäter arbetshälsa. En särskild exceptionell observation gjordes av ungas arbetsförmåga.
– Ungas upplevelse av sin egen arbetsförmåga skiljde sig inte längre från medelvärdet i de övriga åldersgrupperna i slutet av 2020. Denna upptäckt är särskilt oroväckande eftersom ungas bedömningar av arbetsförmågan i undersökningar vanligtvis är mer positiva än äldre arbetstagares, konstaterar specialforskare Janne Kaltiainen.
Unga upplever även mindre arbetsengagemang än före coronan. Samtidigt ökade symtomen på arbetsutmattning och likgiltigheten inför arbetet hos unga mellan sommaren och slutet av 2020. Motsvarande förändringar i den upplevda arbetshälsan syntes inte i de övriga åldersgrupperna.
– Undersökningen tyder även på att arbetshälsan försämrades i synnerhet hos unga kvinnor, ensamboende och enligt vissa mätare även mer hos dem som utför närarbete än distansarbete, berättar forskningsprofessor Jari Hakanen.
Arbetsplatserna kan stödja rättvis behandling och nya lärdomar
Nästan var femte ung upplevde att de inte blev rättvist behandlade på arbetsplatsen. Lika många av de unga upplevde att de satsade betydligt mer på arbetet än vad de fick ut av det. I de övriga åldersgrupperna berättade cirka var tionde om motsvarande erfarenheter.
– Rättvis behandling bygger på uppskattande interaktion, konsultation och konsekvens. Dessa upplevelser kan även främja arbetsgemenskapen. Förmedlande kommunikation och värnande om positiv återkoppling är mycket viktigt i svåra tider och eventuellt även för dem som befinner sig i början av arbetskarriären, säger Kaltiainen.
Ungas upplevelse av att arbetet stör det övriga livet hade också tydligt ökat från sommaren till slutet av 2020. Samtidigt svarade nästan hälften (40 %) av de unga att de inte hade lärt sig nya och bättre arbetsmetoder i arbetet.
– Arbetets roll i livet kan ha ökat när livet i övrigt har krympt under coronatiden. Denna förändring i dynamiken ökar betydelsen av upplevelserna i arbetet, konstaterar Hakanen.
– Nu, och även efter coronan, är det särskilt viktigt att värna om möjligheterna att lära sig nya metoder och färdigheter i arbetet även hos unga arbetstagare som just kommit ut på arbetsmarknaden. På arbetsplatserna kan man främja detta genom att uppmuntra till att modigt prova på nytt och till exempel genom att stärka möjligheterna till ömsesidigt lärande, föreslår Kaltiainen.
Uppföljningsundersökningen Miten Suomi voi? utreder förändringar i välbefinnandet hos personer i arbetsför ålder som orsakats av coronan. Taloustutkimus genomförde på uppdrag av Arbetshälsoinstitutet en första enkätundersökning i årsskiftet 2019–2020 som en del av ett annat forskningsprojekt (Kimmoisat työntekijät muuttuvassa työelämässä), en första uppföljningsenkät i maj–juni 2020 och en andra uppföljningsenkät i november–december 2020.Resultaten som presenterats här utgår från erfarenheterna hos de 757 sysselsatta finländare som besvarat alla tre enkäter.
Undersökningens resultat publiceras (på finska) på projektets webbplats Miten Suomi voi? – Arbetshälsoinstitutet (ttl.fi)
#coronavirus #hurmårFinland #arbetshälsa #arbetsförtFinland
Ytterligare information:
specialforskare Janne Kaltiainen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 030 474 2668, janne.kaltiainen[at]ttl.fi
forskningsprofessor Jari Hakanen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 040 562 5433, jari.hakanen[at]ttl.fi
direktör Salla Toppinen-Tanner, Arbetshälsoinstitutet, tfn 046 851 2517, salla.toppinen-tanner[at]ttl.fi
