Utbrändhet drabbar oftast kvinnor och högutbildade

Utbrändhet är inte förknippad med ålder, men kön och utbildningsnivå förutsäger sannolikheten för utbrändhet. Av löntagarna upplever cirka åtta procent av kvinnorna och fem procent av männen utbrändhet. Högutbildade upplever utbrändhet oftare än lågutbildade. Det omfattande materialet finns nu tillgängligt i Arbetshälsoinstitutets tjänst Arbetslivskunskap.
-
Pekka Varje
Pekka Varje

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 8.6.2023

Löntagarnas syn på sina arbetsförhållanden undersöks årligen i arbets- och näringsministeriets arbetslivsbarometer. Undersökningen har genomförts årligen sedan 1992. Tidigare låg fokus på arbetets psykiska belastning och arbetsförmågan i förhållande till arbetets psykiska krav, men sedan 2019 har undersökningen även granskat upplevelser av stress och utbrändhet. Materialet finns nu tillgängligt i Arbetshälsoinstitutets Arbetslivskunskap.

– I Arbetslivskunskap kan användaren enkelt granska upplevelser av utbrändhet och stress bland den arbetande befolkningen enligt flera filtreringsalternativ. Materialet kan granskas ur olika synvinklar, kvantitativt eller kedjebaserat, berättar forskningschef Pekka Varje.

Upplevelser av utbrändhet och skadlig stress ökade under 2022 på samma sätt som under 2021. Mellan åren 2019 och 2020 skedde inga stora ändringar i motsvarande upplevelser.

Vanligare att uppleva skadlig stress än utbrändhet

Liksom utbrändhet är upplevelser av stress vanligare bland kvinnliga löntagare än manliga löntagare. Av de kvinnliga löntagarna upplever 15 procent mycket eller ganska mycket skadlig stress. Bland manliga löntagare är motsvarande siffra tio procent.

Precis som för utbrändhet är också upplevelser av skadlig stress vanligare bland högutbildade än bland lågutbildade. Skillnaderna mellan åldersgrupperna är mycket små.

Med stress avses i arbetslivsbarometern en situation där en person känner sig spänd, rastlös, nervös eller orolig, eller har svårt att sova när saker och ting ständigt besvärar sinnet. Det är fråga om allmänna upplevelser av skadlig stress, inte enbart i relation till arbetet.

De fyra centrala symptomen på utbrändhet är kronisk trötthet, psykisk distans från arbetet, störningar i kognitiva funktioner och störningar i hanteringen av känslor. Arbetslivsbarometern ställer frågan hur ofta respondenten upplever dessa känslor i sitt arbete. Frågorna som mäter utbrändhet grundar sig på vetenskaplig forskning.

Det finns behov av stöd för välbefinnande i arbetet

Utöver arbetslivsbarometern visar även andra undersökningar ökad psykisk belastning i arbetet under de senaste åren. Arbetshälsoinstitutets uppföljningsundersökning Miten Suomi voi? (Hur mår Finland?) visar en svag ökning av utbrändhet och nedsatt arbetsförmåga mellan sommaren 2021 och vintern 2022.

Enligt Statistikcentralens undersökning från 2021 ökade löntagarnas känslor av trötthet, likgiltighet och orkeslöshet under coronatiden jämfört med år 2018. Allt fler kände sig också likgiltiga och psykiskt utmattade när de gick till jobbet eller började arbeta på distans.

Det lönar sig att stödja välbefinnande i arbetet eftersom arbetets psykiska och sociala belastningsfaktorer är centrala i hanteringen av utbrändhet och skadlig stress. Belastningen kan till exempel vara kopplad till arbetets innehåll, arbetets organisering, arbetsarrangemangen eller arbetsgemenskapens sociala relationer och chefsarbetets funktion.

Arbets- och näringsministeriet mäter årligen förändringar i arbetslivet

Arbets- och näringsministeriet producerar varje år en arbetslivsbarometer som beskriver det finländska arbetslivets tillstånd på arbetsplatserna. I barometern följer man upp arbetstagarnas syn på sitt arbete. Undersökningsresultaten grundar sig på intervjuer med löntagare, som rapporteras varje vår.

I intervjuerna med löntagare ställs frågor om bland annat följande:

  • den egna ställningen på arbetsmarknaden
  • den digitala miljön
  • det kontinuerliga lärandet i arbetet
  • arbetstidsarrangemang, distansarbete och bedömning av arbetsprestationer
  • diskriminering, mobbning, trakasserier och våld i arbetet
  • arbetets belastning och arbetsförmåga
  • arbetsengagemang och välbefinnande i arbetet
  • yrkesinriktad organisering.

 

Läs mer

Arbetslivsbarometern i Arbetslivskunskap: Arbetslivsbarometern mäter löntagarnas utbrändhet | Arbetslivskunskap | www.tyoelamatieto.fi

 

Mer information

Forskningschef Pekka Varje, Arbetshälsoinstitutet, tfn 050 576 8236, pekka.varje(at)ttl.fi

Ledande expert Maija Lyly-Yrjänäinen, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7297, maija.lyly-yrjanainen(at)gov.fi

 

 

Dela innehåll på sociala medier!