Kontrollen av belastningsfaktorer bildar grunden för lokalplanering som stöder välbefinnandet och innebär till exempel bra ventilation, inomhusluft och akustik samt fungerande lokallösningar.
– Kontorsmiljöns belastningsfaktorer har undersökts i stor omfattning och deras kontroll är i regel i bra skick i Finland, säger äldre sakkunnig Kaisa Wallenius från Arbetshälsoinstitutet.
– Arbetslokalernas resursfaktorer har å sin sida tills vidare undersökts i liten grad och vad gäller lokalplanering som grundar sig på dem finns det ännu mycket oanvänd potential när man strävar efter arbetstagarnas bättre välbefinnande, betonar Wallenius.
Resursfaktorer förbättrar trivseln, arbetets smidighet och hälsan
Resursfaktorer är till exempel lösningar som ökar återhämtningen och trivseln, såsom gröna växter, dagsljus eller naturvyer. Även lösningar som främjar hälsosamt beteende, t.ex. möbler som ökar fysisk aktivitet eller incitament till att använda trappor och att äta hälsosamt, räknas som resursfaktorer. Mängden resurser kan också ökas genom att beakta arbetets funktionella behov såsom arbetets smidighet, samarbete, interaktion, integritet och behovet av utrymme.
Starta med smidiga försök
Det positiva med resursorienterad planering är att resursfaktorer ofta kan testas smidigt och med små resurser.
– Det är relativt lätt att prova på att till exempel hämta gröna växter till arbetsstationerna, bättre utnyttja utsikter från fönster eller hitta nya sätt att göra namnlösa arbetsstationer mer personliga, föreslår specialsakkunnig Sara Malve-Ahlroth från Arbetshälsoinstitutet.
– Försök och deras effekter ska förstås också följas upp så att man får veta hur ändringarna upplevdes och huruvida de var till nytta. Med hjälp av resursfaktorer kan man också möjligtvis minska belastningsfaktorernas skadliga effekter, såsom stress, påminner Malve-Ahlroth.
Mer forskning behövs
Mycket undersökning krävs fortfarande av hurdana effekter arbetslokalernas resursfaktorer har och av deras förhållande till belastningsfaktorer för att de ska kunna utnyttjas på bästa möjliga sätt i planeringen av arbetslokalerna.
- Arbetshälsoinstitutets experter har publicerat en kompakt och lättbegriplig översikt över belastnings- och resursfaktorer som påverkar välbefinnandet i kontorsmiljöer. Välbefinnande kan stödjas med lokalernas planeringslösningar och ändringar i arbetsmiljön som strävar efter att minska antalet belastningsfaktorer (patogena tillvägagångssätt) eller öka mängden resursfaktorer (salutogena tillvägagångssätt).
- Översikten granskar hur inomhusluftens kvalitet, temperaturförhållandena, ljudmiljön, den visuella miljön, naturelementen och lokal- och möbellösningarna anknyter till välbefinnande och arbetets smidighet.
- Översikten grundar sig huvudsakligen på översiktsartiklar som publicerats i internationella vetenskapliga tidskrifter på 2010- och 2020-talen.
- Finansieras av: Det nationella programmet för inomhusluft och hälsa, som verkställer de mål avsedda för främjande av välbefinnande och hälsa som anges i programmet Sunda lokaler 2028.
Ytterligare information
äldre sakkunnig Kaisa Wallenius, Arbetshälsoinstitutet, tfn 050 514 5993, kaisa.wallenius [at] ttl.fi
specialsakkunnig Sara Malve-Ahlroth, Arbetshälsoinstitutet, tfn 044 970 7292, sara.malve-ahlroth [at] ttl.fi
BILAGA
Bild: Centrala inomhusmiljöfaktor på kontoret som påverkar välbefinnandet och arbetets smidighet (PÅ FINSKA BARA)
Kuva: Keskeiset hyvinvointiin ja työn sujuvuuteen vaikuttavat sisäympäristötekijät toimistossa
