I vilken utsträckning kan arbetsförmåga och utträde från arbetet förebyggas?
Målsättningar
Att upprätthålla ett högt deltagande i arbetskraften hos en åldrande befolkning blir allt viktigare för att säkra den ekonomiska grunden för en välfärdsstat och säkerställa en hållbar utveckling av ett land. Dålig hälsa är en av drivkrafterna till utträde ur arbetskraften. Arbetsmiljön kan ha en stor betydelse för utveckling av hälsoproblem vilket i sin tur leder till minskat arbetsdeltagande och för tidigt utträde ur arbetskraften.
Det övergripande syftet med projektet är att syntetisera kunskap från publicerade studier med nya resultat om effekterna av den fysiska och psykosociala arbetsmiljön på förflyttningar mellan arbete, sjukfrånvaro, och tillfälligt och permanent utträde ur arbetskraften (arbetslöshet, sjukpension och tidig ålderspension). Dessutom kommer arbetslivslängd och hälsosam arbetslivslängd att beräknas för olika yrkesgrupper. Resultaten baseras på rikstäckande register- och enkätdata från de fyra nordiska länderna Finland, Norge, Danmark och Sverige.
Material och tekniker
De nordiska länderna har en lång tradition i att sammanställa omfattande administrativa registerdatabaser, som erbjuder en unik möjlighet att studera byten mellan de ovan nämnda ”statusarna” för arbetsdeltagande under hela arbetslivet. Detta gör det möjligt att bedöma hur olika hälsorelaterade och icke-hälsorelaterade vägar ut från arbetet påverkar arbetslivslängd.
Vi harmoniserar uppgifterna i den nordiska databasen för arbetsoförmåga för att få jämförbara resultat från olika nordiska länder. I synnerhet strävar vi efter att ta fram jämförbara beräkningar av arbetslivslängd.
Resultat och effektivitet
Fördelningen av arbetsrelaterade riskfaktorer bland yrkesgrupper tillsammans med trender i yrkesspecifik förekomst av sjukdomar och deras konsekvenser för arbetsdeltagande utgör en viktig grund för systematisk riskbedömning. Den utgör också en grund för att studera effektiviteten av interventioner på både arbetsplatser och befolkningsnivå. Dessa uppgifter kan också användas för att beskriva arbetsmiljön för olika yrken och identifiera yrkesgrupper som kan ha störst nytta av arbetsplatsinsatser och definiera framtida forskningsfrågor.
(Frisk) förväntad arbetslivslängd är ett mått på befolkningens hälsa som kan användas för att bedöma de långsiktiga effekterna av belastningar i arbetet. Jämförbara uppskattningar av arbetstidslängd i flera nordiska länder kan vara mer generaliserbara än enskilda länders uppskattningar, och de kan mer pålitligt identifiera de lämpligaste åtgärderna och metoderna för att öka deltagandet och förlänga karriären.
Den information som genereras under projektet kommer att utgöra den nordiska databasen för arbetsoförmåga (NWDD), som kan ses som en kunskapsresurs för beslutsfattare, yrkesverksamma och experter som arbetar inom företagshälsovård. Den kan också fungera som ett verktyg för att studera trender i yrkesmässig exponering, arbetsdeltagande och hälsosam arbetslivslängd.
Våra experter
Svetlana Solovieva
Forskningsgrupp
Svetlana Solovieva, Taina Leinonen ja Eira Viikari-Juntura
Finansierare och genomförande
Projektet finansieras av Nordiska ministerrådet, Nordiska arbetsmiljökommittén. Detta är ett samarbetsprojekt mellan Finland, Norge, Danmark och Sverige.
Organisationer som deltar i projektet
