Inomhusklimatundersökningen, bedömningen av förhållandena och konditionsundersökningen har olika mål och användningsändamål. Därför skiljer sig innehållet åt på följande sätt:
En inomhusklimatundersökning är en undersökning av en byggnad eller en del av en byggnad, vars mål har fastställts i anvisningen Inomhusklimatundersökning och bedömning av förhållandena, för bedömning av förhållandena. Undersökningarna omfattar undersökningar, mätningar och provtagningar som omfattar byggnadens eller någon del av dess byggnads- och hustekniska skick och funktion till den del som faktorer i anslutning till dessa kan ha en inverkan på inomhusluftens kvalitet och förhållandena.
Undersökningarna utförs med lämpliga metoder för konditionsbedömning och konditionsundersökning för att nå de mål som anges i anvisningen. Till exempel beskriver guiden Rakennuksen kosteus- ja sisäilmatekninen kuntotutkimus (2016), som publicerats av miljöministeriet, inte minimiinnehållet i inomhusklimatundersökningen.
Vid bedömningen av förhållandena bedöms byggnadens och ventilationens effekter på inomhusluftens kvalitet och förhållandena med hjälp av den information som erhållits genom inomhusklimatundersökningen.
Vid bedömningen av förhållandena bedöms tätheten i konstruktionerna i det undersökta området, tekniska risker, ventilation samt exponeringsfaktorer och deras inverkan på inomhusluften. Inomhusluftens kvalitet och förhållandena bedöms övergripande med hjälp av anvisningens kriterier. Resultatet beskriver inomhusluftens kvalitet och förhållandena för lokalernas användare vid tidpunkten för bedömningen och åtgärdsrekommendationerna ger information om vilken typ av åtgärder som kan användas för att förbättra inomhusluftens kvalitet och förhållandena. Resultatet och åtgärdsrekommendationerna utgör inte i sig själva utgångsdata för reparationsplaneringen.
Konditionsundersökningar görs på enskilda byggnadsdelar, såsom fasader, eller vid behov på hela byggnaden. I konditionsundersökningen undersöks byggnadens, konstruktionens eller husteknikens skick i detalj för att precisera livscykelfasen, planeringen eller reparationsbehoven. Resultaten används som utgångspunkt vid reparationsplaneringen för att fastställa reparationens innehåll, omfattning och metod. Även utredningen av inomhusluftens kvalitet och förhållandena kan vara en del av konditionsundersökningen när undersökningen görs i större omfattning. Bedömning av förhållandena ingår inte i konditionsundersökningen utan separat beställning, och bedömningsmetoden beskrivs inte till exempel i guiden Rakennuksen kosteus- ja sisäilmatekninen kuntotutkimus (2016).
En konditionsundersökning rekommenderas inte eftersom den inte alltid är aktuell eller nödvändig. En omfattande konditionsundersökning görs till exempel för en renovering, men en inomhusklimatundersökning och bedömning av förhållandena kan också behöva göras för en byggnad i gott skick eller en ny byggnad, till exempel när man upplever dålig inomhusluft. Inomhusklimatundersökningen kan också vara en del av konditionsundersökningen när en bedömning av förhållandena behövs.
Beslut om mätningar i anslutning till byggnaden fattas objektspecifikt av en expert som utför undersökningar, såsom en byggnadshälsoexpert. Mätningar och prover som behövs för bedömning av förhållandena och eventuellt betydelsen för hälsan väljs utifrån resultaten av byggnads- och ventilationstekniska undersökningar. För en bedömning av betydelsen för hälsan behövs endast mätningar som har motiverats i inomhusklimatundersökningen.
Mätning av luftläckage är en metod som kan användas för att utreda byggnadsskalets lufttäthet när metoden lämpar sig för undersökningsområdet. Luftläckagetalet beskriver den totala lufttätheten i det område som ska mätas och jämförs med gällande föreskrifter. Resultatet talar inte om varifrån läckluft och eventuella föroreningar från konstruktionerna kommer ut i inomhusluften, utan läckorna ska utredas och utvärderas med andra metoder, såsom märkrök eller -medel. Enligt anvisningen kan lufttätheten även utredas och utvärderas med andra metoder än mätningar av luftläckagetal.
Dolda fukt- och mikrobiella skador beaktas vid undersökning och bedömning av byggnadsdelens riskfaktorer (tabell 2 och 6 i anvisningen Inomhusklimatundersökning och bedömning av förhållandena).
Syftet med bedömningen av förhållandena är att beskriva inomhusluftens kvalitet och förhållandena för de som använder lokalerna under undersökningen. Dolda fukt- och mikrobiella skador påverkar inte inomhusluftens kvalitet om de inte har kontakt med inomhusluften. Detta samband utreds först med olika metoder (t.ex. observation och mätning av lufttäthet) och först därefter öppnas konstruktioner för att verifiera eller utesluta misstänkta dolda skador. De konstaterade fuktskadorna påverkar konstruktionernas tekniska skick och de ska i vilket fall som helst repareras även utan bedömning av förhållandena.
Luftförbindelsen från konstruktionerna till arbetslokalerna möjliggör att föroreningar kan överföras från konstruktionerna till inomhusluften och därmed påverka människan. Genom att undersöka lufttätheten utreder man denna möjlighet till överföring.
En bedömning av förhållandena behövs bland annat när man vill ha en helhetsbild av byggnadens och ventilationens inverkan på inomhusluften. Bedömningen av förhållandena behövs dessutom för en bedömning av betydelsen för hälsan.
Resultatet av bedömningen av förhållandena används till exempel för att förebygga inomhusluftproblem och vid planering av åtgärder för att förbättra inomhusluftens kvalitet och förhållandena. Utifrån resultatet av bedömningen av förhållandena, lokalens användningsändamål och användning (till exempel exponeringens längd) kan läkaren bedöma föroreningarnas eller de skadliga faktorernas inverkan på hälsan. Av denna anledning behöver även läkaren en verbal helhetsbeskrivning av förhållandena och olägenheterna. Till exempel när det gäller fuktskador behöver läkaren veta om det är fråga om en omfattande eller lokal fuktskada och om skadan har luftförbindelse med arbetslokalerna. Läkaren beaktar dessutom andra delområden som påverkar inomhusluftsituationen samt arbetstagarnas hälsa och välbefinnande enligt anvisningen Bedömning av betydelsen för hälsan.
Arbetshälsoinstitutets anvisning Inomhusklimatundersökning och bedömning av förhållandena är inte förpliktande. I inomhusluftsituationer, bedömning av förhållandena och bedömning av betydelsen för hälsan bör inomhusluftsfaktorer och andra faktorer som påverkar situationen dock utvärderas mångsidigt och baserat på forskningsevidens. Om bedömningen av förhållandena inte görs i enlighet med Arbetshälsoinstitutets anvisningar, ska det i rapporten om bedömningen av förhållandena framgå grunderna för undersökningarna och utredningarnas delområden samt hur bedömningen av förhållandena har gjorts baserat på dessa.
Det är inte obligatoriskt att använda poängsättningen som stöd för bedömningen. Om poängsättning inte används bedöms alla delområden som beskrivs i anvisningen (täthet, tekniska risker, ventilation och exponeringar) per undersökningsområde. Utifrån bedömningen fastställs en klass som beskriver förhållandena i undersökningsområdet mellan A (bättre än vanligt) och D (avviker avsevärt från vanligt). Den bedömning av förhållanden som görs på detta sätt följer samma bedömningsprinciper som de som presenteras i anvisningen och harmoniserar sättet att presentera resultaten.
En byggnad i klass A har bättre kvalitet på inomhusluften och bättre förhållanden än vanligt, vilket är värt att försöka uppnå. Inte ens en lägre klass, som B, är nödvändigtvis dålig, eftersom nästan alla byggnader har behov av åtgärder för utveckling av inomhusluftens kvalitet och förhållandena. Det är möjligt att uppnå klass A genom att bygga och reparera med högre kvalitet än vad som krävs enligt miniminivån i byggbestämmelserna.
Ja. Syftet med bedömningen av förhållandena och tillhörande poängsättning är inte att bedöma hälsoeffekterna. Läkaren bedömer vid behov hälsoeffekterna först efter en bedömning av förhållandena.
Vid bedömningen av förhållandena bedöms byggnadens och ventilationens inverkan på inomhusluften samt behovet av åtgärder och hur brådskande de är för att förbättra inomhusluften. Till exempel bedöms mängden och omfattningen av agenser som överförs till inomhusluften från konstruktionerna i förhållande till undersökningsområdets storlek och vid behov mäts agensens mängd i inomhusluften. Kom ihåg att läkaren och den som undersöker byggnaden kan diskutera resultaten av bedömningen av förhållandena och annan information, såsom lokalernas användningsändamål och användargrupper. På så sätt kan läkaren utnyttja all information för att bedöma förhållandenas betydelse för användarnas hälsa.
Bedömningen av förhållandena baserar sig på de senaste forskningsrönen, de viktigaste kända faktorerna som påverkar inomhusluften och expertbedömningar av deras betydelse för inomhusluftens kvalitet och förhållandena. I anvisningen har man bland annat utnyttjat många översikter och de senaste forskningsrönen. Litteratur och översikter har sammanställts till exempel på Arbetshälsoinstitutets webbplats (Ohjeita ja työkaluja sisäilmaan | Arbetshälsoinstitutet (ttl.fi) ) och på webbplatsen för programmet ansallinen Sisäilma ja terveys (Programmets resultat – THL ).
