Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaro kan inte alltid förutses, men de kan påverkas genom åtgärder på arbetsplatsen. Behovet av sjukskrivning bedöms i första hand av arbetstagaren i samråd med den behandlande läkaren. Vid sjukledigheter som varar bara några dagar kan det räcka med arbetstagarens egen anmälan till chefen.

Det är bra att införa en modell för stöd för arbetsförmågan och sjukfrånvaropraxis, så att alla på arbetsplatsen vet vilka regler som gäller vid sjukdomsfall och hur chefen och arbetstagaren tillsammans kan kartlägga de faktorer som stödjer arbetsförmågan.

Kortvariga sjukskrivningar förekommer vid akuta sjukdomsfall och vid långvariga sjukdomar när symtomen förvärras. Sjukfrånvaro är nödvändigt, om arbetet försvårar återhämtningen eller äventyrar andras hälsa och säkerhet.

Chefen bör alltid underrättas om frånvaron, och vid behov bör man lämna in en av arbetsgivaren begärd tillförlitlig utredning där även skälet till frånvaron anges. För att man på arbetsplatsen ska kunna följa sjukfrånvaron bör alla sjukfrånvarofall noteras i personalförvaltningens register.

Varhaisen tuen mallissa sovitaan, milloin esimiehen on otettava puheeksi toistuvat lyhytaikaiset sairauspoissaolot. Nämä voivat olla merkki työkyvyn alentumisesta tai työhön liittyvistä muista ongelmista.

Forskningen visar att man vid kortare sjukskrivningar kan minska antalet onödiga läkarbesök och spara tid, möda och pengar genom att tillämpa ett system med egenanmälan, det vill säga frånvaro på egen anmälan utan läkarintyg.

Vid införandet av ett system med egenanmälan är det viktigt med bra planering, effektiv information och klara regler. Cheferna behöver utbildning och stöd av experter på personalförvaltning och företagshälsovård.

Vid långvarig sjukfrånvaro är det skäl att i samarbete med företagshälsovården utreda vilka möjligheter det finns att stödja återhämtningen och återställa arbetsförmågan. Företagshälsovårdens sakkunskap är bra att anlita också vid planeringen av återgången till arbetet efter sjukskrivningens slut. På arbetsplatsen är det bra att komma överens om en sådan modell för återgång till arbetet, där arbetstagaren, chefen och företagshälsovården tillsammans planerar de arrangemang som ska vidtas för att underlätta återgången till arbetet.

Om sjukfrånvaron riskerar att bli långvarig, kan man även använda sig av partiell sjukdagpenning, arbetsprövning och tillfälliga arbetsarrangemang för att underlätta en återgång till arbetet.

Vid återgång till arbetet efter en långvarig sjukfrånvaro kan arbetstagaren och chefen få stöd av företagshälsovården. Efter att ha återfått en del av sin arbetsförmåga kan arbetstagaren återgå antingen till sitt eget arbete eller till ett av chefen anvisat, annat arbete. Man bör komma överens om förfarandet på förhand i samråd mellan arbetsgivaren, representanter för arbetstagarna samt företagshälsovården.

Man har man haft mycket goda erfarenheter av att utse stödpersoner på arbetsplatsen och i företagshälsovården som hjälper arbetstagare med återgången till arbetet.

Åtgärder som främjar återgången till arbetet:

• partiell sjukdagpenning, som gör det möjligt att arbeta deltid i det egna arbetet
• arbetsprövning i det egna arbetet

Långvariga och återkommande sjukskrivningar ökar risken för bestående arbetsoförmåga, vilket innebär att det bör utföras en bedömning av arbetsförmågan. Utgångspunkten är att bedömningen av arbetsförmågan görs med avseende på en återgång till arbetstagarens ordinarie arbete. Om en sådan återgång inte är möjlig inom en rimlig tidsram, gör man en bedömning av arbetstagarens arbetsförmåga med avseende på andra arbetsuppgifter. 

Stöd för arbetsförmågan kan förutom medicinsk behandling och rehabilitering omfatta även:

• arbetsprövning
• yrkesinriktad rehabilitering
• partiell sjukpension.