Pressmeddelande 27.11.2024
Under de senaste åren har användningen av generativ artificiell intelligens blivit allt vanligare både i arbetslivet och på andra områden i livet. Utvecklingen av mer allmänt användbar artificiell intelligens som genererar text, bild och ljud har bland annat erbjudit nya sätt att hantera data, underlätta kreativt arbete och betjäna kunder. Många organisationer är fortfarande i experimentfasen, medan andra redan har integrerat artificiell intelligens som en fast del av sin verksamhet.
Utvecklingen har också väckt frågor om arbetets betydelse och etik.
– Vid införandet av artificiell intelligens uppstår särskilt oro för ansvarsfördelningen mellan människan och artificiell intelligens, dvs. i vilken utsträckning artificiell intelligens har makt att fatta beslut och hur människans eget omdöme beaktas. Artificiell intelligens kan också ha en betydande inverkan på arbetets innehåll och därmed dess meningsfullhet, säger forskare Jere Immonen vid Arbetshälsoinstitutet.
– Det är också värt att notera att utbildning i stora språkmodeller ofta har genomförts i länder i den globala södern med låga löner och tveksamma arbetsförhållanden, fortsätter Immonen.
Enligt utredningen kommer generativ artificiell intelligens att mest påverka expertarbetet. Det kan ersätta rutinuppgifter som ingår i expertarbetet, men också komplettera och utveckla arbetet och skapa nya yrken och kompetenskrav.
– Tills vidare verkar det som att den förändring av expertarbetet som skapas av generativ artificiell intelligens i större utsträckning formar arbetets karaktär och innehåll än helt ersätter det, säger Immonen.
Den artificiella intelligensens potential har inte utnyttjats tillräckligt i klimat- och miljöfrågor
Den artificiella intelligensens förmåga att analysera stora mängder data och identifiera nya lösningsmodeller öppnar också möjligheter att främja den gröna omställningen i arbetsorganisationer. Trots detta har dess potential att lösa miljöfrågor i stort sett inte alls utnyttjats.
Den gröna omställningen innebär en övergång till en ekologiskt hållbar ekonomi som inte bygger på överkonsumtion av naturresurser och fossila bränslen. När man strävar efter att främja den gröna omställningen med hjälp av digitala innovationer, såsom artificiell intelligens, kan man tala om en digital grön omställning.
Artificiell intelligens och AI-baserad teknik erbjuder möjligheter att främja energieffektivitet, förnybar produktion och cirkulär ekonomi samt minska utsläppen inom till exempel energiproduktion, industri och jordbruk.
Organisationer kan optimera den ekologiska hållbarheten i arbetsprocesser, simulera verksamhetens miljökonsekvenser, övervaka lokalernas energieffektivitet och resurseffektivitet samt förutse efterfrågan på produkter och tjänster.
– För generativ artificiell intelligens identifieras dock fortfarande relativt få användningssätt som främjar den gröna omställningen. Den kanske mest konkreta av dem är den påverkan som styr människans verksamhet. Artificiell intelligens kan producera information för användarna som styr deras verksamhet i en mer ekologiskt hållbar riktning. Till exempel inom finansbranschen kan generativ artificiell intelligens hjälpa till att styra investeringar till objekt som främjar den gröna omställningen, berättar Immonen.
– Risken är att användningen av artificiell intelligens ökar avsevärt i andra syften än för att främja klimat- och miljöhållbarhet, fortsätter Immonen.
Faktorer som begränsar användningen av artificiell intelligens i främjandet av den gröna omställningen, är till exempel tillgång till data, dess användbarhet, teknisk kapacitet och förtroende för artificiell intelligens och dess resultat. En verksam faktor är i vilken utsträckning attityder, motivation och organisationskultur styr verksamhet som främjar ekologisk hållbarhet.
Att främja den digitala gröna omställningen i arbetslivet förutsätter också att olika kompetenser utnyttjas. Kompetens kan vara både AI-kompetens, hållbarhetskompetens, AI-läskunnighet och yrkeskompetens.
Den artificiella intelligensens egen energiförbrukning och råvarubehov utmanar användningen av den på ett ekologiskt hållbart sätt
Att använda artificiell intelligens som stöd för den gröna omställningen är en tveeggad utmaning.
– Även om målet är att främja ekologisk hållbarhet har användningen av artificiell intelligens också negativa miljökonsekvenser. Artificiell intelligens kan användas utan ekologiska mål, vilket kan leda till oavsiktliga miljöskador. Särskilt kraven på AI-system för lagring och behandling av data ökar energiförbrukningen, säger Immonen.
Förutom energiförbrukningen är kylningen av processorerna och det vatten som krävs en viktig miljöutmaning. Andra utmaningar som ska lösas är material som teknikerna kräver och energiavfall som produceras av AI-servrar.
Framtidsutsikter för den artificiella intelligensens roll i den gröna omställningen
Artificiell intelligens har getts stor betydelse i den digitala gröna omställningen, men det finns ännu begränsat med konkret information om hur den lyckas med att främja grönare miljöer. Som en enskild innovation kan artificiell intelligens ha en begränsad inverkan på klimat- och miljöutmaningar, men som en del av en större systemisk förändring kan dess inverkan vara mer betydande.
– Det kommer att behövas mer forskning om den artificiella intelligensens ekologiska, sociala och arbetslivskonsekvenser, och vi startar för närvarande enkäter om den digitala gröna omställningen för både arbetstagare och arbetsgivare. Vi tror att dessa enkäter kommer att ge intressant information om organisationers klimatåtgärder och kopplingarna till den digitala och gröna omställningen, konstaterar Immonen.
Ytterligare information
- Jere Immonen, forskare, Arbetshälsoinstitutet, +358304743175, jere.immonen [at] ttl.fi
- Arja Ala-Laurinaho, äldre sakkunnig, Arbetshälsoinstitutet, tfn +358304742516, arja.ala-laurinaho [at] ttl.fi
Läs mer
- Läs hela utredningen på finska i Julkari: Tekoäly työelämän ja vihreän siirtymän muutosvoimana
- Utredningen är en del av Arbetshälsoinstitutets projekt Att förstå och stödja den digitala och gröna omställningen som en del av välbefinnandet i arbetet.
- Syftet med projektet är att öka förståelsen för den digitala och gröna omställningens möjligheter, utmaningar och effekter på arbetslivet så att förståelsen kan utnyttjas i politiskt beslutsfattande, omfattande utvecklingsprogram och arbetsorganisationernas eget utvecklingsarbete.
Se också
- Läs projektets första utredning: Digital och grön omställning som förändring i arbetet och möjlighet till utveckling
