Anpassning av arbetet kan förebygga hälsorisker till följd av arbetsbelastning

Att förbättra de egna arbetsförhållandena genom job crafting kan ge en buffert mot fysiologiska nackdelar som orsakas av arbetsbelastning. Forskningsresultat gav upphov till ett behov av att förnya uppfattningarna om förhållandet mellan välbefinnande i arbetet och hälsa. Samtidigt bekräftades att deltagarnas arbetsengagemang ökade på arbetsanpassande nätcoachning.
-
Piia Seppälä.
Piia Seppälä
Jari Hakanen
Jari Hakanen
Telma Rivinoja
Telma Rivinoja

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 7.8.2024

Enligt Arbetshälsoinstitutets undersökning kan man med hjälp av anpassning av arbetet lära sig arbetssätt och metoder som kan buffra de skadliga fysiologiska effekter som orsakas av belastningsfaktorer i arbetet. Detta undersöktes genom att följa upp hjärtfrekvensvariabiliteten (HRV) under natten. Arbetsanpassning är arbetstagarorienterad utveckling av arbete och arbetsförhållanden.

Bland de kommunalt anställda i testgruppen som hade anpassat sitt arbete efter nätcoachningen förblev hjärtfrekvensvariabiliteten på samma nivå trots den arbetsbelastning som förändringar i organisationen orsakade. I kontrollgruppen konstaterades däremot sänkt hjärtfrekvensvariabilitet, vilket är en indikation på kroppens belastningstillstånd.

Resultaten publicerades i den prestigefyllda tidskriften Journal of Occupational Health Psychology.

Nätcoachningen ökade arbetsengagemanget

Undersökningen utredde också om arbetsengagemanget kan öka med hjälp av arbetsanpassande nätcoachning.  

Från tidigare forskning visste man att man genom arbetsanpassande workshops som genomförs ansikte mot ansikte kan man lära sig att anpassa sitt eget arbete, vilket i sin tur främjar upplevelsen av välbefinnande i arbetet.  

Forskningsresultatet visar att nätcoachning kan ge liknande effekter.

– Genom att studera via nätet kan man lära sig att anpassa sitt eget arbete. Att anpassa arbetet kan öka känslan av arbetsengagemang och även skydda hälsan från arbetets belastande effekter, säger specialsakkunnig Telma Rivinoja från Arbetshälsoinstitutet.

– Arbetsorganisationerna utnyttjar i allt högre grad webbutbildning för att utveckla välbefinnande i arbetet. Hittills har många utbildningar fokuserat på utveckling av andra områden än arbetsrelaterade faktorer. Utbildningen som nu har undersökts bygger på teorier om välbefinnande i arbetet, berättar specialforskare, docent i arbetspsykologi Piia Seppälä vid Arbetshälsoinstitutet.

Förhållandet mellan hälsa och välbefinnande i arbetet förtydligas

Undersökningen testade antagandet om huruvida förbättrade arbetsförhållanden kan bidra till arbetstagarens välbefinnande i arbetet på ett sätt som förbättrar hälsan.  

– Teorierna om välbefinnande i arbetet och arbetshälsa har varit negativa och sjukdomscentrerade. Även om det har visat sig att det psykiska välbefinnandet i arbetet har ett samband med bättre hälsa, har det hittills inte föreslagits någon möjlighet i bakgrundsteorierna om välbefinnande i arbetet och arbetshälsa att välbefinnandet i arbetet även kan ha ett hälsofrämjande och inte bara ett försvagande samband, förklarar Piia Seppälä.  

Resultaten visar emellertid också att det finns ett samband som upprätthåller hälsan.  

– Man har sett att ombesörjandet av arbetsförmåga och hälsa på arbetsplatserna oftast innebär att ingripa i överdriven stress och belastande missförhållanden i arbetet. Vår forskning stödjer uppfattningen om att det är möjligt att främja hälsan och arbetsförmågan även genom att stärka de positiva resurser som finns i arbetet och känslan av arbetsengagemang, säger forskningsprofessor Jari Hakanen

Undersökning

Ytterligare information

  • Piia Seppälä, docent i arbetspsykologi, specialforskare, Arbetshälsoinstitutet, piia.seppala [at] ttl.fi, +358 43 824 4216  
  • Jari Hakanen, forskningsprofessor, Arbetshälsoinstitutet, jari.hakanen [at] ttl.fi, +358 40 562 5433
  • Telma Rivinoja, specialsakkunnig, Arbetshälsoinstitutet, telma.rivinoja [at] ttl.fi, +35850 338 6308 

Dela innehåll på sociala medier!