Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 5.1.2022
I Arbetshälsoinstitutets undersökning analyserades både kvantitativt (Helsinki Health Study) och kvalitativt material. Det kvalitativa forskningsmaterialet samlades in genom att intervjua personal inom företagshälsovården.
Organisationen ansåg att interventionen som startades år 2016 var lyckad. Läkarna uppgav att de uppskattar rekommendationerna och tycker att dessa är pålitliga. Inledandet av rekommendationerna stöddes av den information om rekommendationerna och deras användningsändamål som läkarna hade fått samt uppskattningarna om nyttorna med rekommendationerna. Läkarna behövde också få möjligheter att agera enligt rekommendationerna. Bristen på mottagningstider kan ha lett till onödigt långa sjukledigheter. Bristen på mottagningstider kan ha lett till onödigt långa sjukledigheter.
Enligt studien hade inledandet av rekommendationer för behandlingen av smärttillstånd och för utskrivandet av sjukledigheter inom Helsingfors stads företagshälsovård en anknytning till de anställdas sjukfrånvaro. Antalet sjukledigheter sjönk betydligt när åren efter interventionen jämfördes med den föregående tidsperioden, men nedgången blev lite mindre i en längre jämförelse.
I registerundersökningens urval plockades alla anställda som arbetat hos Helsingfors stad under åren 2013–2018 (86 970 anställda med totalt över 3 miljoner sjukfrånvarodagar). I registeranalysen utnyttjades information både från arbetsgivaren och från nationella register. Det kvalitativa forskningsmaterialet samlades in åren 2019–2020 genom att intervjua personal inom företagshälsovården.
– Resultaten från vår undersökning bekräftar tidigare observationer om interventionens effekter i den forskade organisationen. Den avbrutna tidsserieanalysen av registermaterialet visade en nedåtgående utveckling i antalet sjukfrånvarodagar och -perioder utskrivna av företagshälsovården efter interventionen, säger forskarna.
Enligt forskningsintervjuerna fanns det utöver läkarnas agerande även många andra faktorer som påverkade sjukfrånvaron. Centrala faktorer för att hantera sjukfrånvaro var bland andra företagshälsovårdens inre struktur, multiprofessionella handlingsmönster och utvecklingspositiva kultur samt direktmottagningspraxisen hos företagsfysioterapeuterna. Även samarbetet med arbetsgivarorganisationen och de anställdas positiva ställning till alternativ till sjukledighet hade en inverkan på antalet sjukledigheter.
Forskningsprojektets resultat framhäver att inledandet av interventioner ska uppföljas aktivt och de goda handlingsmönstren ska etableras i organisationen för att resultaten inte ska förbli kortvariga. Den nya praxisen borde införas som en del av organisationens redan befintliga handlingsmönster. FPA och Arbetarskyddsfonden bidrog till finansieringen av undersökningen.
Läs
Rapport (på finska):
Kausto J, Horppu R, Rosenström T, Väänänen A. Lääkäreiden ohjeistaminen työterveyshuollossa: monimenetelmätutkimus kunta-alalla (julkari.fi)
Vetenskaplig artikel (på engelska):
Kausto J, Rosenström T, Ervasti J, Pietiläinen O, Kaila-Kangas L, Rahkonen O, Harkko J, Väänänen A, Kouvonen A, Lallukka T. Intervention targeted at physicians’ treatment of musculoskeletal disorders and sickness certification: an interrupted time series analysis | BMJ Open
Mer information:
Johanna Kausto, specialforskare, Arbetshälsoinstitutet (registerundersökning)
tfn: +358 30 474 2509, e-post: johanna.kausto [at] ttl.fi (johanna[dot]kausto[at]ttl[dot]fi)
Ritva Horppu, specialsakkunnig, Arbetshälsoinstitutet (intervjuundersökning)
tfn: +358 30 474 277, e-post: ritva.horppu [at] ttl.fi (ritva[dot]horppu[at]ttl[dot]fi)
Ari Väänänen, forskningsprofessor, Arbetshälsoinstitutet
tfn: +358 30 474 2435, e-post: ari.vaananen [at] ttl.fi (ari[dot]vaananen[at]ttl[dot]fi)
