Pressmeddelande 52/2019
Kostnaderna för psykisk ohälsa uppgår till 5,3 % av Finlands bruttonationalprodukt. Andelen har ökat under de senaste åren och hör till de högsta i EU. Psykisk ohälsa är den viktigaste prediktionsfaktorn för korta yrkeskarriärer.
– På grund av psykisk ohälsa går upp till 17 miljoner arbetsdagar förlorade per år. Då har vi inte ens räknat med de dolda förlusterna som kan yttra sig i korta sjukfrånvaroperioder på mindre än nio dagar, nedsatt arbetsförmåga, låg arbetseffektivitet, dåligt arbetsklimat och försämrad kompetens, säger generaldirektör Antti Koivula vid Arbetshälsoinstitutet.
Genom att främja välbefinnande i arbetet förebygger vi psykisk ohälsa och stöder sysselsättningsgraden.
– Främjande av arbetsvälbefinnande handlar om att ingripa mot missförhållanden och att identifiera, förstärka och utnyttja potentiella möjligheter och resurser, säger forskarprofessor Jari Hakanen vid Arbetshälsoinstitutet.
Arbetsengagemang har stor betydelse för den psykiska hälsan
Forskningen visar att arbetsengagemang – glädje och entusiasm i arbetet – verkar ha betydelse för anställningsbevarande, anställbarhet, utkomst, avancemangsmöjligheter och yrkeskarriärernas längd. Anställda som ofta känner sig engagerade i sitt arbete mår både fysiskt och psykiskt bättre än anställda som känner sig utmattade eller stressade.
–Arbetsplatser med engagerade anställda kännetecknas av hög produktivitet, låga arbetsolyckstal, innovativitet, proaktivitet, lojalitet och samhörighet, aktiv anpassning till förändringar och positiva förändringsförväntningar. Samma resursorienterade metoder främjar både arbetsvälbefinnande/psykisk hälsa och framgångsrik affärsverksamhet, säger Hakanen.
Chefens arbetssätt påverkar arbetstagarnas psykiska hälsa
Arbetstagarnas välbefinnande påverkas av chefernas agerande, attityder och uttryckssätt. För att kunna främja de anställdas psykiska hälsa behöver cheferna stöd från sina överordnade och riktlinjer för organisationens ledarskapspraxis.
– Psykisk hälsa främjas av ett ledarskap som premierar de anställdas i relation till deras bemödanden, främjar känslan av arbetsautonomi och behandlar de anställda rättvist och opartiskt, säger Pauliina Mattila-Holappa, specialexpert vid Arbetshälsoinstitutet.
Det är också viktigt att identifiera och åtgärda sådana riskfaktorer som kan påverka de anställdas hälsa och arbetsförmåga.
– Arbetshälsoinstitutets webbtjänst ”Mitä kuuluu” (Hur går det) är exempel på en högklassig, forskningsbaserad arbetshälsoenkät och feedbackportal som riktar sig till vårdsektorn. Enkäten kartlägger framför allt den psykosociala arbetsbelastningen. Feedbackportalen ger arbetsenheterna hjälp med att identifiera sina viktigaste utvecklingsområden och att anpassa sin verksamhet, säger ledande expert Jaana Laitinen vid Arbetshälsoinstitutet.
I början av nästa år lanserar Arbetshälsoinstitutet webbsajten Trivselarbetsplatsen – en verktygsback för chefer. Sajten har utvecklats i samarbete med chefer och brukarexperter med erfarenhet av psykisk ohälsa. Webbsajten ger svar på chefernas vanligaste frågor om hur man främjar psykisk hälsa i arbetet, bland annat om hur man kan främja de anställdas resurser, hur man identifierar riskfaktorer för psykisk ohälsa, hur man löser arbetsplatskonflikter som kan påverka den psykiska hälsan, hur man tar upp problem med arbetsförmågan och hur man stöttar dem som redan har problem.
Mer information:
Generaldirektör Antti Koivula, Arbetshälsoinstitutet, tfn 030 474 2340, antti.koivula [at] ttl.fi (antti[dot]koivula[at]ttl[dot]fi)
Forskarprofessor Jari Hakanen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 040 562 5433, jari.hakanen [at] ttl.fi (jari[dot]hakanen[at]ttl[dot]fi)
Specialexpert Pauliina Mattila-Holappa, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 824 4041, pauliina.mattila-holappa [at] ttl.fi (pauliina[dot]mattila-holappa[at]ttl[dot]fi)
Ledande expert Jaana Laitinen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 046 851 4426, jaana.laitinen [at] ttl.fi (jaana[dot]laitinen[at]ttl[dot]fi)
