Den nya arbetstidslagen halverade antalet alltför korta skiftintervaller inom social- och hälsovårdsbranschen



Korta skiftintervaller som orsakar belastning minskade med mer än hälften inom social- och hälsovårdsbranschen i takt med den nya arbetstidslagen. Coronapandemin som inträffade samtidigt som arbetstidslagen förändrades orsakade däremot inga stora förändringar i social- och hälsovårdsbranschens arbetstider. Sjukfrånvaron särskilt i skiftarbete har emellertid ökat. Omfattande material om förändringar i social- och hälsovårdsbranschens arbetstider och sjukfrånvaro 2008–2022 finns nu tillgängligt i Arbetshälsoinstitutets tjänst Arbetslivskunskap.
kuvituskuva: kolme sote-alan työntekijää.
Henkilökuva Mikko Härmä
Mikko Härmä
Annina Ropponen
Annina Ropponen
Jarno Turunen
Jarno Turunen

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 19.12.2023

Den nya arbetstidslagen som trädde i kraft i början av 2020 förutsätter att bestämmelsen om dygnsvilan även ska följas i skiftarbete: en arbetstagare ska under de 24 timmar som närmast följer på arbetsskiftets början ges en oavbruten vilotid på minst 11 timmar, med undantag för arbete som utförts under beredskapstid. 

Enligt materialet Arbetstider inom social- och hälsovårdsbranschen som Arbetshälsoinstitutet har samlat in minskade andelen korta skiftintervaller under 11 timmar med mer än hälften till följd av den förnyade arbetstidslagen år 2020. 

– Alltför korta skiftintervaller ger inte arbetstagarna tillräckligt med tid för att återhämta sig. De ökar risken för både sjukfrånvaro och arbetsolycksfall, så den snabba minskningen i antalet korta skiftintervaller som inträffade år 2020 är betydande för arbetsförmågan och arbetshälsan, säger forskningsprofessor Mikko Härmä vid Arbetshälsoinstitutet. 

– Inom social- och hälsovårdsbranschen förekommer fortfarande korta skiftintervaller och bakom dem ligger bland annat lokala avtal. Nivån är emellertid avsevärt lägre än tidigare, vilket stödjer återhämtningen från arbetet. 

Skiftarbete ökar sjukfrånvaron

Skiftarbete innehåller många belastande arbetstidsegenskaper som kan öka risken för sjukfrånvaro. Materialet visar att skiftarbete hade mer sjukfrånvaro än dagarbete. 

I skiftarbete har både antalet sjukfrånvarodagar och korta sjukfrånvaroperioder ökat några procentenheter under de senaste 15 åren. Sjukfrånvaron ökade särskilt år 2022. 

– Den ökade mängden sjukfrånvaro är oroväckande. Man borde absolut utreda vilka faktorer inom social- och hälsovårdsbranschens organisationer som bidrar till den här utvecklingen, säger forskningsprofessor Annina Ropponen vid Arbetshälsoinstitutet.

Coronans inverkan på arbetstidernas belastning förblev liten

Beredskapslagen möjliggjorde övertidsarbete och avvikelse från bestämmelser om vilotid under åren 2020 och 2021. Arbetstidsegenskaperna uppvisar emellertid inga dramatiska förändringar i förhållande till coronapandemin.

– Coronan tycktes inte ha någon inverkan på arbetsskiftens genomsnittliga längd eller återhämtningstider. Antalet sjukfrånvarodagar var som högst just när coronapandemin hade börjat i början av mars 2020. Antalet sjönk emellertid snart när författningarna om coronakarantän och sjukfrånvaro utvecklades, säger äldre sakkunnig Jarno Turunen vid Arbetshälsoinstitutet.

– Sannolikt har arbetstidsbelastningen hanterats genom att överföra arbetstagare till andra arbetsuppgifter, rekrytera ny arbetskraft och i vissa situationer att begränsa semestrar och ledigheter. Genomsnittsvärdena kan dock dölja belastningstoppar som gäller enskilda arbetstagare, till exempel sådana vars huvudsakliga arbete var att vägleda eller vårda coronapatienter, fortsätter Jarno Turunen.

Läs mer

Mer information

  • Mikko Härmä, forskningsprofessor, Arbetshälsoinstitutet, mikko.harma [at] ttl.fi, tfn 040 544 2750
  • Annina Ropponen, forskningsprofessor, Arbetshälsoinstitutet, annina.ropponen [at] ttl.fi, tfn 043 825 1392
  • Jarno Turunen äldre sakkunnig, Arbetshälsoinstitutet, jarno.turunen [at] ttl.fi, tfn 043 825 2569
     

Dela innehåll på sociala medier!