Ett liknande men något svagare samband observerades när man frågade barnet själv om symtomen. När barnets förälder berättade att hen uppvisade symtom av inomhusluften, rapporterade också barnet själv i enkäten mer symtom i anslutning till inomhusluften i skolan. – Här visar man för första gången att de symtom och uppfattningar som föräldrarna rapporterar till och med återspeglas i de symtom som barnet själv rapporterar om och som förknippas med inomhusluften. Att observera föräldrarna är ett normalt sätt för barnet att lära sig. Vi behöver mer information om hur familjernas beteendemodeller påverkar symtomen och hur man berättar om dem, säger psykolog Sanna Selinheimo. Resultaten av undersökningen förändrades inte trots att man i analyserna beaktade kvaliteten på inomhusluften i skolbyggnaderna, föräldrarnas och barnens allergiska sjukdomar samt familjens socioekonomiska situation. Ett enhetligt resultat observerades i två separata material.
Uppfattningarna om en hälsorisk i inomhusluften kan återspeglas i beteendet
På basis av tidigare undersökningar vet man att uppfattningarna om att en viss faktor är skadlig för hälsan har ett samband med att man berättar mer om symtomen. Uppfattningarna påverkar bland annat tolkningarna av symtom och kroppsreaktioner. – Resultaten visar att ju allvarligare symtom föräldern själv upplevde, desto mer sannolikt var det att hen rapporterade om barnets symtom i anslutning till inomhusluften i skolan. Effekten på symtomen var kraftigare än man observerat till exempel i fråga om fuktskador eller föroreningar i inomhusluften. Det är viktigt att beakta att det finns många faktorer i rapporteringen av symptomen inte bara när man tolkar resultaten av enkäterna om inomhusluften, utan också när man främjar välbefinnandet hos barn med symtom , säger professor Juha Pekkanen. Som material för undersökningen användes två av varandra oberoende enkätundersökningsmaterial: HEKS - enkät om inomhusluft för elever i lågstadierna och deras föräldrar i Helsingfors 2017–2018 samt Nationell kartläggning av inomhusluften 2018. Det förstnämnda materialet bestod av 1617 barn-föräldrapar, av vilka både eleven i lågstadiet och föräldrarna fyllde i sin egen enkät. Den senare besvarades av 611 föräldrar med barn under 18 år.
Referens:
Undersökningen i vetenskapstidskriften Indoor Air på engelska (Selinheimo, Lampi, Pekkanen, 2021)
Mer information:
Sanna Selinheimo, psykolog, Arbetshälsoinstitutet, tfn 030 474 2760, sanna.selinheimo [at] ttl.fi (sanna[dot]selinheimo[at]ttl[dot]fi) Juha Pekkanen, professor, THL och Helsingfors universitet, tfn 040 508 1077, juha.pekkanen [at] helsinki.fi (juha[dot]pekkanen[at]helsinki[dot]fi)
