Press meddelande 05/2021
I översikten granskades de vanligaste utsläppskällorna, halterna, hälsokonsekvenserna och mätmetoderna för lättflyktiga organiska föreningar på kontor, skolor, daghem och kontorsliknande utrymmen inom social- och hälsovårdssektorn.
Översiktens huvudvikt låg på VOC-föreningarna (volatile organic compounds), men behandlade även kortfattat väldigt lättflyktiga organiska föreningar VVOC-föreningar (very volatile organic compounds) och mindre flyktiga organiska SVOC-föreningar (semi volatile organic compounds). Föreningarnas förekomster och halter granskades utifrån det mätmaterial som Arbetshälsoinstitutet samlat in 2010–2019. Proverna kommer i huvudsak från byggnader där man misstänkt inomhusluftproblem.
VOC-halterna är små och under de hälsobaserade gränsvärdena
De sedvanliga halterna för alla föreningar i inomhusluften visade sig vara rätt små. De låg betydligt lägre än de europeiska och tyska hälsogränsvärdena och under Finlands åtgärdsgränser enligt förordningen om sanitära förhållanden i bostäder. Vid fastställandet av de hälsobaserade gränsvärdena har man beaktat olika skadliga hälsokonsekvenser, som bl.a. irritation i ögon och andningsvägar.
– Utifrån de låga halterna av VOC-föreningar och osannolikheten hos hälsorisker är det vår bedömning att det endast sällan är skäl att misstänka VOC som orsak till inomhusluftproblemen på arbetsplatserna av kontorstyp, säger äldre sakkunnig Kaisa Wallenius vid Arbetshälsoinstitutet. – Nyttan av att mäta VOC i inomhusluften ska övervägas noga från fall till fall och utifrån situationens helhetsbedömning.
VOC-halterna kan minskas
VOC-föreningar kan orsaka luktor men på grund av luktor kan man inte säga att materialerna skulle orsaka några hälsoolägenheter. Källan till obehagliga luktor måste alltid dock tas räda på.
Luktolägenheterna kan minskas genom att sörja för tillräcklig ventilation. Även i valet av bl.a. byggnads- och inredningsmaterial lönar det sig att beakta eventuella lukter. Många instanser i Europa och Rakennustietosäätiö i Finland ger utsläppsklasser för material som uppmuntrar tillverkare och utvecklare till material med låga utsläpp. Rakennustietosäätiös M1-materialutsläppsklass krävs oftast i offentliga upphandlingar.
Organisationen och konsumenterna kan alltid med egna val inverka på inomhusluftens utsläpp och på så sätt till produktutvecklingen och produkterna som finns på marknaden.
För första gången en 10-årig omfattande undersökning
En så här omfattande undersökning om förekomsten av VOC-föreningar och deras halter har aldrig tidigare utförts i Finland. Det syns både stigande och sjunkande trender i förekomsten av föreningarna under tio års tid. De genomsnittliga halterna i de prover som överskrider bestämningsgränsen har för alla föreningars del förblivit på rätt låg nivå under hela den tioåriga granskningsperioden.
Att förekomsten av aromatiska och alifatiska kolväten har minskat beror sannolikt på att bl.a. utsläppen från byggnadsmaterial har minskat, städmetoderna och de använda städmedlen har utvecklats och att bränslen med låga utsläpp blivit vanligare.
Å andra sidan visar materialet även att en del grupper av föreningar har ökat vilket kan bero på ändringar i byggnads- och inredningsmaterial, hygienprodukter och städmedel samt noggrannare analyser.
Översikten är en del av det nationella programmet för inomhusluft och hälsa
VOC-översikten är en del av det nationella programmet för inomhusluft och hälsa och tanken är att senare även granska VOC-halterna i bostäder. Översiktens resultat utnyttjas bl.a. i uppdateringen av förordningen om sanitära förhållanden i bostäder samt i uppdateringen av Arbetshälsoinstitutets anvisningar för inomhusluften (bl.a. utvärderingen av den hälsomässiga innebörden av förhållanden i byggnader).
Målet med det nationella programmet för inomhusluft och hälsa är att minska på hälso- och välbefinnandeolägenheterna kopplade till inomhusmiljön i Finland. Om det förekommer problem i inomhusluften ska orsakerna till problemen alltid redas ut och eventuella skador åtgärdas. Problemen i inomhusluftens kvalitet går ofta att förebygga och lösa.
Mer information
Kaisa Wallenius, äldre sakkunnig, Arbetshälsoinstitutet, tfn 0304742430, kaisa.wallenius[at]ttl.fi
Hanna Hovi, sakkunnig (analysmetoderna), Arbetshälsoinstitutet, tfn 0304742950, hanna.hovi[at]ttl.fi, Selma Mahiout, specialsakkunnig (hälsorisker), Arbetshälsoinstitutet, tfn 0304742304, selma.mahiout[at]ttl.fi
Översikt (www.julkari.fi)
