Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 16.2.2022
Det omfattande projektet utredde lärarnas arbetshälsa och förändringar av den i takt med att den nya läroplanen togs i bruk. I undersökningen granskade man också hur kvaliteten på ledarskapet och skoldistriktets socioekonomiska faktorer är kopplade till förändringar i arbetshälsan. Därtill samlade man in lärarnas erfarenheter kring läroplansreformen och förändringarna den medfört samt utredde vilken praxis för främjande av arbetshälsan man identifierat i skolorna. Coronapandemin inföll delvis samtidigt med projektet och dess inverkan på lärarnas arbete och arbetshälsa valdes också ut som ett av de teman man granskade.
Arbetsrelaterad stress och sömnstörningar ökade
Klasslärarnas arbetsstress, oro över ökad arbetsmängd, försämrad upplevd hälsa och sömnstörningar ökade i takt med att den nya läroplanen infördes (år 2016–2018 vs. år 2014) mer än hos övriga specialsakkunniga inom kommunsektorn under samma tid. Även speciallärare och lektorer upplevde mer oro över ökad arbetsmängd och därtill upplevde lektorerna mer arbetsstress än kontrollgruppens arbetstagare. Belastningen upplevdes i genomsnitt mer i skolor i socioekonomiskt svagare distrikt, men förändringen av arbetshälsans riskfaktorer skilde sig inte mellan lärare som arbetade i skolor i socioekonomiskt olika distrikt.
– Samtidigt upplevde lärare resursfaktorer i sitt arbete och de bedömde att samarbetsförmågan var på god nivå i deras arbetsgemenskap. Dessa bedömningar var i genomsnitt högre hos lärare än hos kontrollgruppen under alla granskningsår, kommenterar specialforskare Maarit Kauppi vid Arbetshälsoinstitutet.
Förändringarna som läroplansreformen medförde i arbetet och lärarrollen var bland annat ett ökat behov av att stödja elevernas självstyrning, ökat samarbete mellan lärarna, varierande studiehelheter samt förändringar i antalet lektioner i olika ämnen. Förändringarnas konsekvenser för arbetshälsan var många.
Coronan utmanade skolvardagen
Coronapandemins inverkan på skolarbetets vardag varierade. En del lärare upplevde att den hade förändrat undervisningsarbetet betydligt, påverkat införandet av praxis ur den nya läroplanen och utmanat arbetshälsan. Belastningen ökade till exempel på grund av tidskrävande coronaförebyggande åtgärder, samtidigt anordnande av när- och distansundervisning, rädsla för att insjukna samt oro för barnens välbefinnande och inlärning.
Enligt många lärare minskade coronarestriktionerna också gemenskapskänslan. Enligt andra hade pandemin emellertid en mindre betydelse för undervisningsarbetet och en del hade även upplevt positiva aspekter med coronatiden, såsom förbättrad digital kompetens.
Gemenskap och samarbete betonades som resurser
Lärarna upplevde gemenskapen som en viktig resurs i sitt arbete. På basis av resultaten från projektet upplevdes rektorns och arbetsgemenskapens stöd, gemensam utveckling av arbetet samt olika modeller av kamratstöd vara metoder som stödjer en lyckad förändring och lärarnas arbetshälsa.
I vissa skolor hade man tagit i bruk en så kallad tutorlärarmodell, där tutorlärare som utbildats för uppgiften ambulerar mellan olika skolor och stödjer andra lärare i undervisningen, utmanande situationer och delande av nya idéer.
– Tutorlärare är sparringpartner, som hjälper lärare att förnya sitt arbete och göra sitt eget och skolgemenskapens arbete smidigare. Sparrningen är också givande för tutorlärarna. När man hjälper andra får man utmana sitt eget tankesätt och får även idéer för att utveckla undervisningsarbetet i den egna klassen. När arbetet fungerar stärks även lärarnas arbetshälsa, påminner Kauppi.
Undersökningens målgrupp var klasslärare som svarat på Kommun10-undersökningen åren 2014, 2016 och 2018, speciallärare och lektorer (n=4804–7028) samt lärare (n=20) som intervjuats vid årsskiftet 2020–2021. Projektet finansierades av Arbetarskyddsfonden.
Bekanta dig med slutrapporten (på finska)
Ytterligare uppgifter
Specialforskare, Maarit Kauppi, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 825 9460, maarit.kauppi [at] ttl.fi (maarit[dot]kauppi[at]ttl[dot]fi)
