– I stället för ett förhastande bör man hela tiden överväga hur vi ska fortsätta det smarta arbetssäkerhets- och arbetshälsoarbetet. Kontinuiteten i de kritiska funktionerna måste säkerställas under alla omständigheter, betonar Arbetshälsoinstitutets generaldirektör Antti Koivula.
– Pandemin avtar småningom, men vid sidan av den bör näringslivets aktörer följa de megatrender som förändrar världen, klimatförändringen och förändringarna i arbetet. De fortsätter att påverka efter pandemin, fortsätter han.
Enligt generaldirektör Koivula återvänder Finland efter semestrarna till en helt ny situation, där arbetslivets kortlek så att säga har blandats på nytt. Väsentliga åtgärder för företag och andra arbetsgemenskaper är att
- uppdatera sin riskbedömning enligt situationen och med framförhållning
- granska verkningarna av distansarbete, hybridarbete och närarbete på arbetshälsa
- delaktiggöra personalen i ärenden som gäller dem själva, såsom i utveckling av nya verksamhetssätt
- ta de digitala språng som uppnåtts under pandemin i aktivt nyttobruk.
Ovan nämnda åtgärder ska grunda sig på forskning. Arbetshälsoinstitutet paketerar kunskap, åsikter och samtalsinledningar på temat Tillbaka till framtiden.
– Vi talar om temat Tillbaka till framtiden, eftersom det finländska samhället behöver aktuell information, lösningsmodeller och en stark dialog i en alldeles ny typ av situation. Vi har flera forskningsprojekt på gång, och de experter som arbetar med dessa har vägda perspektiv på detta ämnesområde. Värdet av information som erhållits genom forskning framhävs just i en sådan förändringssituation, säger Antti Koivula.
En rekordartad övergång till distansarbete återspeglas i hela arbetslivet
Till följd av coronapandemin övergick över en miljon finländare snabbt till distansarbete våren 2020. Detta säkerställde en fungerande ekonomi som helhet och bidrog till att Finland klarade av pandemin med relativt små blessyrer. Samtidigt har det uppkommit en ny slags polarisering och problem som får arbetshälsan att vackla, och dessa måste snabbt lösas.
– Distansarbete har förbättrat otaliga finländares erfarenheter av arbetslivet, men samtidigt har det skapat nya typer av belastningar och konflikter. Ur organisationens synvinkel har det uppkommit produktivitet, effektivitet och engagemang. Följderna har dock inte varit enbart positiva: det finns tydliga tecken på en ökad belastning. Först gnagar belastningen på personalen, och snart även på organisationen, uppskattar äldre forskare Virpi Ruohomäki.
– Den goda praxis och de lärdomar som distansarbetet medfört bör snabbt tas i användning. Samtidigt måste man aktivt stödja personalens välbefinnande, uppmanar Ruohomäki.
- På arbetsplatserna bör man fundera på vilket som är det mest ändamålsenliga sättet att arbeta för respektive arbetsgemenskap, arbetstagare, arbetsuppgift och tidpunkt: på distans, på arbetsplatsen eller en kombination av dessa.
- Efter coronapandemin kan arbetet som utförs hemma utvidgas till multilokalt arbete, där arbetet kan utföras flexibelt där det finns.
Enligt undersökningen Miten Suomi voi? (Hur mår Finland?), som erbjuder värdefull information om finländarnas arbetshälsa under coronatiden, blev finländarnas arbetshälsa först bättre framför allt för dem som arbetade på distans, men återgick huvudsakligen till nivån före coronatiden då undantagsförhållandena drog ut på tiden i slutet av 2020.
Av dem som arbetat på distans upplevde ungefär hälften av dem som svarade att det självständiga beslutsfattandet hade ökat och att man hade lärt sig nya, bättre arbetsmetoder i distansarbete. Samtidigt berättade ungefär var fjärde att stödet från den närmaste chefen hade minskat och nästan var femte hade upplevt att de hade varit uttråkade nästan dagligen. Samma dimensioner av arbetshälsa mäts i det färska arbetshälsotestet (enkäten Hur mår du? maj 2021, 35 000 svar).
Preliminärt verkar det som om de som utför hybridarbete mår bättre än de som enbart utför när- eller distansarbete.
Enkät till personalen styr organisationer till fungerande lösningar och ökar motivationen
När organisationer överväger mer ändamålsenliga sätt att arbeta på arbetsplatsen bör man höra personalen av två orsaker: arbetstagaren är vanligtvis den bästa experten på sin egen arbetsbeskrivning, och påverkningsmöjligheter i det egna arbetet ökar motivationen.
– När vi utredde vår personals önskemål på Arbetshälsoinstitutet, framhävdes det i svaren hur mångahanda behov en individ och olika team har. För arbetsgivaren är det fint att i expertarbete löper nästan alla arbetsuppgifter effektivare än tidigare i samarbete oberoende av plats. säger Salla Toppinen-Tanner, som leder enheten Arbetsförmåga och arbetskarriär.
Arbetshälsoinstitutet har publicerat en modellenkät som arbetsplatser kan utnyttja. Den finns på finska, svenska och engelska.
Den nytta för det digitala språnget som uppstått som en biprodukt av pandemin bör snabbt göras permanent och utvecklas
Övergången till distansarbete var på global toppnivå i Finland. Pandemin startade en förändring, men samtidigt hade företagen de verktyg som krävdes för det digitala språnget, och majoriteten av en miljon distansarbetande hade tillräcklig kompetens och hem som var lämpliga för kontorsarbete i en internationell jämförelse.
– Finland har nu goda förutsättningar att utvecklas till ett pionjärland, där distans- och hybridarbete utförs på ett sätt som samtidigt främjar arbetshälsa och produktivitet, säger Päivi Husman, direktör för enheten Hyppäys digiin.
– I den nya situationen behövs dock nya verksamhetsmetoder, utbildning och spelregler. I distansarbete finns det liknande drag som upplevs negativa som i plattformsarbete: isolering och försvagat välbefinnande som uppkommer av flexibilitetskraven, fortsätter Husman.
Ytterligare information
Bekanta dig med mediainformationens material.
- Antti Koivula, generaldirektör, Arbetshälsoinstitutet, 030 474 2340, fornamn.efternamn [at] ttl.fi (fornamn[dot]efternamn[at]ttl[dot]fi)
- Virpi Ruohomäki, äldre forskare, arbetsförmåga och arbetskarriär, Arbetshälsoinstitutet, 030 474 2941, fornamn.efternamn [at] ttl.fi (fornamn[dot]efternamn[at]ttl[dot]fi)
- Salla Toppinen-Tanner, direktör, arbetsförmåga och arbetskarriär, Arbetshälsoinstitutet, tfn 046 851 2517, fornamn.efternamn [at] ttl.fi (fornamn[dot]efternamn[at]ttl[dot]fi)
- Päivi Husman, direktör, Hyppäys digiin, Arbetshälsoinstitutet, 040 576 1314, fornamn.efternamn [at] ttl.fi (fornamn[dot]efternamn[at]ttl[dot]fi)
Se också
Hos Arbetshälsoinstitutet pågår projekt och forskningsprojekt som tangerar temat Tillbaka till framtiden:
- Arbetshälsoinstitutet samlar multiprofessionella experter att visionera hur välbefinnande ska beaktas i framtidens lokalplanering. Observationer av workshoppen som genomförs som en tillställning för inbjudna utlovas i slutet av juni. Mer information: Specialforskare Annu Haapakangas, tfn 050 535 2984.
- I projektet Fast Expert Teams löser arbetslivets experter utmaningar i anknytning till corona-exiten som en del av programmet ARBETE2030. Rapporten publiceras i slutet av juni. Mer information: Programdirektör för ARBETE2030 Sanna Kulmala, tfn 040 411 6379 TYÖ2030 - Uutinen - Yli 70 asiantuntijaa korona-exitin kehittäjinä (ttl.fi) (på finska)
- Projektet Distansarbete och arbetsförmåga producerar information om verkningarna av distansarbete och multilokalt arbete på arbetsförmågan och hälsobeteendet. Forskningslanseringar på kommande i höst. Mer information: Äldre forskare Virpi Ruohomäki, tfn 046 8513770. Työn uudet muodot ja työkyvystä huolehtiminen – terveyskäyttäytyminen etätyössä (2020-2023) - Arbetshälsoinstitutet (ttl.fi) (på finska)
- Forskningsprojektet Miten Suomi voi? (Hur mår Finland?) har rett ut den finländska befolkningens och dess olika arbetstagargruppers arbetshälsa under coronapandemin. Följande lancering sker i augusti-september. Mer information: Forskningsprofessor Jari Hakanen, tfn 040 562 5433. Miten Suomi voi? - Arbetshälsoinstitutet (ttl.fi) (på finska)
