Undersökning: Social- och hälsovården måste också leda återhämtningen från arbetet

Endast 35 procent av arbetstagarna inom social- och hälsovårdsbranschen återhämtar sig effektivt från sitt arbete. Detta är en risk för deras arbetsförmåga och för social- och hälsovårdsbranschen som redan nu lider av brist på arbetskraft. Vid återhämtningen ska man utöver individuella metoder också använda metoder inom arbetsgemenskapen, som är förknippade med organiseringen av arbetet, arbetsgemenskapens funktion och pauser i arbetet.
Sote-ammattilaiset rentoutuvat tauolla.
Jaana Laitinen
Jaana Laitinen

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 15.8.2024

En färsk undersökning visar att det finns brister i social- och hälsovårdspersonalens återhämtning från arbetet, vilket leder till dålig arbetsprestation, hälsoproblem eller till och med försämrad arbetsförmåga.
 
Av social- och hälsovårdspersonalen återhämtade sig effektivt endast 29 procent av de som var under 30 år och 39 procent av de som var över 60 år. För social- och hälsovårdspersonal i alla åldrar var motsvarande procentandel 35 hösten 2023. 40 procent av cheferna och 41 procent av förmännen återhämtade sig effektivt från arbetet.

Individens egna återhämtningsmetoder är inte tillräckliga, utan utöver dem behövs arbetsgemenskapens återhämtningsmetoder. Undersökningen listade åtgärdsrekommendationer för ledning av återhämtning för social- och hälsovårdsbranschens ledning och chefer.

Återhämtning kräver stöd från kompetent ledarskap

Gemensamma metoder för återhämtning är frågor som är kopplade till ledarskap och som kräver tid och kompetens. Med hjälp av dem förbättras hanteringen av arbetsbelastningen, arbetets resurser ökas och användningen av olika återhämtningsmetoder i arbetet, såsom pauser, möjliggörs eller stöds.

– Ledningens och chefernas uppgift är att säkerställa fungerande strukturer för arbetets utförande, arbetsgemenskapens interaktion och användningen av arbetsgemenskapens återhämtningsmetoder, betonar forskningsprofessor Jaana Laitinen från Arbetshälsoinstitutet.

Med strukturer avses överenskommelse om arbetets mål, arbetsfördelning och spelregler, regelbundna gemensamma sammankomster, en trygg atmosfär och öppen interaktion, så att arbetstagarna har möjlighet att ta upp frågor som gäller arbetet och återhämtningen från arbetet. Genom sådana verksamhetsstrukturer kan man säkerställa att arbetet flyter på samt möjliggöra innovativ verksamhet i arbetsgemenskapen och användning av gemensamma metoder för återhämtning från arbetet.  

– Utöver det redan väl fungerande vägledande ledarskapet inom social- och hälsovårdsbranschen behövs också ledning av belastningshantering och återhämtning från arbetet. Det utgår från att man säkerställer tillräckliga chefsresurser, det vill säga tid och kompetens, och att man även sörjer för chefens återhämtning från sitt eget arbete, påminner Laitinen.

Åtgärdsrekommendationer för ledning av återhämtning för social- och hälsovårdsbranschens ledning och chefer 

1. Ledningens aktivitet och eget exempel 

Vid sidan av vägledande ledarskap behövs också ledning av belastningshantering och återhämtning från arbetet. Ledningens och chefernas aktivitet har en nyckelroll i detta. Satsa också på din egen återhämtning från arbetet, eftersom du är ett exempel och när du har återhämtat dig effektivt presterar du väl i ditt arbete.

2. Tid och kompetens 

Säkerställ tillräckliga chefsresurser och kompetens för ledarskap av arbetsplatsens verksamhet, arbetets smidighet och återhämtning från arbetet. Uppdatera chefernas uppgiftsbeskrivningar per verksamhetsområde. Se till att det finns utbildning som stärker kompetensen att stödja återhämtningen från arbetet med hjälp av återhämtningsmetoder. Utveckla metoder för återhämtning från arbetet.

3. Strukturer

Se till att strukturerna är i ordning för att säkerställa arbetsgemenskapens funktion, samarbete och innovation samt sociala stöd. Med strukturer avses överenskommelse om arbetets mål, arbetsfördelning och spelregler, regelbundna gemensamma sammankomster, en trygg atmosfär och öppen interaktion, så att arbetstagarna har möjlighet att ta upp frågor som gäller arbetet och återhämtningen från arbetet.

4. Hantering av arbetsbelastning 

Satsa på hantering av arbetsbelastning. Följ upp situationen med hjälp av enkäten om arbetshälsa och vidta åtgärder utifrån resultaten. Se till att riskbedömningen och uppgiftsbeskrivningarna uppdateras. Stöd arbetstagaren och arbetsgemenskapen i att avgränsa och prioritera arbetet. 

5. Använd alla metoder för återhämtning 

Satsa på att använda återhämtningsmetoder i arbetet och på fritiden. Kom tillsammans överens om arbetsgemenskapens återhämtningsmetoder och uppmuntra varandra att använda dem. Möjliggör användningen av arbetsgemenskapens återhämtningsmetoder. Det stödjer också användningen av individuella återhämtningsmetoder under arbetstid.  

6. Psykologisk säkerhet 

Skapa psykologisk säkerhet i din arbetsgemenskap. Det främjar socialt stöd och återhämtning från arbetet. 

7. Socialt stöd

Se till att du i ditt arbete har tid att småprata med arbetstagarna, diskutera hantering av arbetsbelastningen och stödja återhämtningen. Visa arbetstagarna och arbetsgemenskapen socialt stöd i arbetet och ge uppskattande respons och visa tacksamhet. Identifiera de arbetstagare som får lite socialt stöd och stärk det sociala stödet för dem. 

8. Behov av särskilt stöd 

Säkerställ att din arbetsenhet känner till verksamhetsmodellerna för tidigt stöd, eftersom stöd för arbetsförmågan tillhör alla, redan innan problem med arbetsförmågan uppstår. Stöd i synnerhet personer vars hälsa eller arbetsförmåga har försämrats, vars arbetsmängd ökar plötsligt och som bara har lite tidigare erfarenhet av förändring.

Ta del av undersökningsrapporten 

Undersökningsrapport om projektet (på finska): Johda palautumista kriisissä (julkari.fi)

Projektet finansierades av Työsuojelurahasto och involverade välfärdsområdena av Etelä-Karjala, Satakunta, Keski-Uusimaa, Pohjois-Savo, Keski-Suomi, Pohjois-Pohjanmaa och Päijät-Häme. 

Ytterligare information 

Forskningsprofessor Jaana Laitinen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 046 851 4426, jaana.laitinen [at] ttl.fi 

Dela innehåll på sociala medier!