Arbetshälsoinstitutet och Helsingfors universitet meddelar, Får publiceras 18.1.2024 kl. 13
Ungdomar och psykisk hälsa – hur bygger vi en väg till ett bra arbetsliv?
Diskussionstillfälle på Tankehörnan i Helsingfors 18.1.2024
Att psykiska problem blivit allt vanligare hos ungdomar syns både i enkäten Hälsa i skolan och i arbetslivet. Närmare 100 000 personer var år 2022 borta från arbetet i över 10 dagar på grund av psykisk ohälsa. Av dem var 40 procent under 35 år.
– Deltagande i arbetslivet är allas rättighet och en viktig faktor som främjar psykisk hälsa, betonade överläkare Outi Linnaranta vid Institutet för hälsa och välfärd (THL).
– Även om man har utmaningar med den psykiska hälsan, kan kombinationen av rätt vård och stöd möjliggöra anställning. Det är viktigt att ungdomar utbildar sig och får anställning, både för deras egen och för samhällets skull.
– Enligt våra beräkningar kostar en ung person som blir utan en examen på andra stadiet samhället ca. 295 000 euro under sin livstid. För en hel årskull uppskattas kostnaderna för att inte ha en examen vara så mycket som 2,3 md euro, berättade forskningsprofessor Tiina Ristikari vid Självständighetsjubileets barnstiftelse (Itla).
Största delen av befolkningen upplever betungande händelser före vuxenåldern, en del upplever otaliga. Alla behöver inte professionell hjälp för sin psykiska hälsa, med en del kan bli allvarligt sjuka och då krävs snabb hjälp.
– Forskningen visar att ångest eller depression som diagnostiserats i ungdomen ökar risken för att hamna utanför studier och arbetslivet, berättade forskardoktor Joonas Pitkänen vid Helsingfors universitet.
Ungas psykiska hälsa och välbefinnande kan stärkas – metoder finns
Forskning visar också att ungdomars möjligheter att klara av utmaningar i studierna och arbetslivet blir bättre om man kan förhindra att skadliga erfarenheter tornar upp sig och stärka skyddsfaktorerna.
– Skyddsfaktorer är till exempel stöd av föräldraskap, ungdomarnas delaktighet och positiva mänskliga relationer samt tillräcklig inkomst, berättade ledande expert Taina Laajasalo vid THL.
Det är föräldrarnas, skolans samt barn- och ungdomstjänsternas gemensamma uppgift att stödja en fungerande vardag för barn och unga. Problemet är att det tidiga stöd som ungdomar och familjer behöver ofta fördröjs. Då äventyras även de viktiga faktorer som hör till när man blir vuxen, såsom mänskliga relationer och bildandet av en egen familj, studier och sysselsättning.
Verktygslådan för psykisk hälsa innehåller stödåtgärder för mentalt välbefinnande i arbetslivet
På arbetsplatserna måste arbetskarriärens start stödjas genom bra introduktion, inkludering i gemenskapen samt genom att se till att kompetensen och uppgifternas svårighetsgrad stämmer överens och att arbetet är meningsfullt. Unga arbetstagare uppskattar stödet från mer erfarna arbetstagare särskilt i utmanande interaktioner och kundsituationer.
– När en ung arbetstagare har erfarenheter av psykiska problem, hjälper ett fast stöd av chefen på arbetsplatsen, fungerande interaktioner, mentorskap och vid behov anpassning av arbetet, berättar ledande expert Pauliina Mattila-Holappa vid Arbetshälsoinstitutet.
– Verktygslådan för psykisk hälsa har kostnadsfria verktyg för att bygga en arbetskultur som stödjer psykiskt välbefinnande, såsom Hur mår du?-arbetsvälbefinnandetestet och Webbkursen i anpassning av arbetet.
Samhällets utveckling påverkar den psykiska hälsan
Det allmänna klimatet i samhället syns på arbetsplatserna och påverkar ungdomars förväntningar, mål och upplevda krav om arbetslivet. Ständig osäkerhet om grundläggande utkomst eller alltför stora förväntningar på arbetet ökar belastningen och har en negativ inverkan på ungdomarnas utveckling.
– Samtidigt som man funderar på individuella lösningar och förebyggande åtgärder, är det viktigt att identifiera utvecklingsgångar i samhället som gör utmaningar i vardagen och arbetet till individuella psykiska problem bland unga, påminde forskningsprofessor Ari Väänänen vid Arbetshälsoinstitutet.
– Exempel på sådana utvecklingsgångar är betoningen på psykisk självstyrning eller medikaliseringen av olika livsutmaningar, det vill säga att de görs till föremål för medicinsk vård.
Mer information
Barndom och ungdom
Taina Laajasalo, ledande expert, THL, (ACElife-projektet), tfn 029 524 7777, taina.laajasalo[at]thl.fi
Outi Linnaranta, överläkare, THL (Imagine-projektet), tfn 029 524 8784, outi.linnaranta[at]thl.fi
Joonas Pitkänen, forskardoktor, Helsingfors universitet (LIFECON- och ACElife-projektet), tfn 0503477874, joonas.pitkanen[at]helsinki.fi
Tiina Ristikari, forskningsprofessor, Itla, tfn 050 917 7396, tiina.ristikari[at]itla.fi
Arbetsliv
Pauliina Mattila-Holappa, ledande expert, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 824 4041, pauliina.mattila-holappa[at]ttl.fi
Ari Väänänen, forskningsprofessor, Arbetshälsoinstitutet (LIFECON-projektet), tfn 050 511 0530, ari.vaananen[at]ttl.fi
LIFECON-projektet är ett av de fem projekten i Rådet för strategisk forsknings DEMOGRAPHY-program. ACElife-projektet är däremot ett av Rådet för strategisk forsknings projekt inom YOUNG-programmet. Projekten får finansiering från Rådet för strategisk forskning (STN), som är verksamt inom Finlands Akademi.
Se också
Diskussionstillfällets program (inspelning och sammanfattning kommer senare)
Strategi för psykisk hälsa i Finland 2020–2030 (Social- och hälsovårdsministeriet)
Verktygslåda för psykisk hälsa (Arbetshälsoinstitutet)
