Bättre arbetsförmågeledarskap genom samarbete med företagshälsovården
Det här läromedlet är en del av Modell för företagshälsovårdssamarbete - läromedel. Verkningsfullhet genom utveckling av företagshälsovårdssamarbetet bidrar med information om fungerande och verkningsfullt företagshälsovårdssamarbete. Det här läromedlet bidrar med information om hur man med hjälp av företagshälsovårdssamarbete når ett bättre ledarskap som främjar arbetsförmågan. Webbsidan är avsedd för den som gör företagshälsovårdssamarbete, både för arbetsplatsens och företagshälsovårdens representanter.
Företagshälsovårdssamarbete handlar således om samarbetet mellan arbetsplatsen och företagshälsovården. Beroende på sammanhanget kan endera parten ha en större roll än den andra.
Arbetsförmåga avser balansen mellan en persons fysiska och mentala resurser och de krav som personens arbete ställer. Det finns ingen entydig definition av arbetsförmåga och den påverkas av flera olika faktorer. I husmodellen för arbetsförmåga är grunden människans fysiska, psykiska och sociala funktionsförmåga samt hälsa. Andra faktorer som påverkar arbetsförmågan är kompetens, värderingar, attityder och motivation. Även miljön där man arbetar har en betydande inverkan på arbetsförmågan. Arbetsmiljön omfattar själva arbetet och arbetsförhållandena, samt arbetsgemenskapen och organisationen. Inom det här delområdet har chef- och ledarskap en betydande roll.
Arbetsförmågan kan och bör ledas. När det gäller samarbete med företagshälsovården avser ledarskap som främjar arbetsförmågan en gemensamt övervägd, planmässig verksamhet för att förebygga arbetsoförmåga och sjukfrånvaro samt för att förbättra arbetshälsan. Arbetsförmågeledarskap handlar således om dagliga beslut och val.
För att arbetsförmågeledarskapet ska ha effekt behövs aktuell och tillförlitlig information, som också måste nyttiggöras för att man ska kunna uppnå de överenskomna målen. Arbetet utgår från information om personalens situation, om sådant som påverkar arbetsförmågan och hälsan samt om risker, arbetsbelastning och kostnader för arbetsoförmåga.
Med information avses i detta sammanhang data som uppstår i olika funktioner både på arbetsplatsen och inom företagshälsovården. På arbetsplatsen produceras data i olika funktioner och på olika nivåer, till exempel genom anställda, chefer, personaladministrationen, arbetarskyddet och ledningen. Företagshälsovården producerar data i sina egna processer, såsom t ex hälsoundersökningar och arbetsplatsutredningar, samt om sjukmottagningsverksamhet utifall sjukvårdstjänster ingår i avtalet om företagshälsovårdstjänster.
Det räcker dock inte med enbart information och insamling av den, utan man måste också kunna nyttja den . Med nyttiggörande av information i samarbetet med företagshälsovården avses tillgodogörande och analys av information som samlas in från olika funktioner för att rikta och utveckla verksamheten, samt för att följa upp verksamhetens verkningsfullhet.
Nyttiggörande av information innefattar informationshantering, det vill säga att ta fram, lagra och dela information. Det är också en medveten verksamhetsmodell med vilken analyserad information blir en del av beslutsprocessen. Med informationshantering inom samarbetet med företagshälsovården strävar man efter att den nödvändiga informationen ska vara tillgänglig, tillförlitlig och av hög kvalitet samt kunna användas i rätt tid. En central del av informationshanteringen är användningen av informationssystem.