4. Bedömning av arbetsförmåga och stöd inom företagshälsovården

Lagstiftningen förpliktar företagshälsovården att bedöma arbetsförmågan och samordna stödet för arbetsförmågan. Företagshälsovården är också skyldig att följa upp och bedöma genomförandet och effekterna av åtgärderna rörande arbetsförmågan och återgången till arbetet.

Fallstudien Lauri

Videons speltid 7:19

Främjande av arbetsförmågan med Arbetsförmågehuset som modell

Både vid bedömningen av arbetsförmågan och främjandet av arbetsförmågan används begreppet arbetsförmåga för att beskriva en persons förmåga att utföra sin egen arbetsuppgift eller att arbeta. I Arbetsförmågehuset betonas arbetets och arbetsförhållandenas betydelse. Modellen beaktar också sociala faktorer samt fokuserar på den arbetsförmåga som realiseras, arbetsprestationen och bedömningen av villkoren för detta. Individen betraktas som en aktiv aktör i modellen. I Arbetsförmågehuset beskrivs arbetsförmågan genom fyra våningar. Grunden för arbetsförmågan (husets första våning) är den fysiska, psykiska och sociala funktionsförmågan.

Bedömning av arbetsförmågan

En förutsättning för bedömningen av arbetsförmågan är kännedom om arbetets krav. En del av bedömningen av arbetsförmågan är patientens subjektiva bedömning av sin arbetsförmåga, och för att utreda den kan man använda sig av självskattningsmetoder, till exempel Arbetsförmågeindexet (AFI) och Förmågaren. Den subjektiva bedömningen kompletteras av en objektiv bedömning som görs av företagshälsovården i vilken man kan använda metoder för bedömning av den fysiska, psykiska och sociala funktionsförmågan.

Vid bedömningen av den psykiska funktionsförmågan kan man utöver intervjun även använda metoder som lämpar sig för kartläggning av psykiska och kognitiva symtom, till exempel Becks depressionsenkät (Lång depressionsenkät (BDI-21)) och Beredskap för återgång till arbetet, Känslan av att kunna återgå till arbetet (på finska) samt Upplevd stress (på finska), som finns i databasen TOIMIA.

Den fysiska funktionsförmågan bedöms noggrannare av företagsfysioterapeuten. Mätare som är avsedda för bedömning av den fysiska funktionsförmågan är till exempel submaximalt ergometercykeltest, test av huksittande, handgreppstyrka, funktionellt balanstest och dynamiskt lyfttest av de övre extremiteterna. Alla mätare av funktionsförmågan har inte ett direkt samband med arbetsförmågan, så det finns skäl att vara försiktig så att man inte drar direkta slutsatser om patientens arbetsförmåga enbart utifrån den fysiska funktionsförmågan eller patientens subjektiva bedömning. Vid bedömningen av arbetsförmågan kan man använda uppgifter som simulerar arbetsuppgifterna om det inte är möjligt att göra bedömningen på den anställdas arbetsplats.

Slutsatserna av bedömningarna av arbetsförmågan antecknas i patientjournalen, och de slutsatser som olika yrkespersoner dragit används i planeringen av återgången till arbetet och i upprättandet av utlåtandet.

Processen för bedömning av arbetsförmåga inom företagshälsovården

Inom specialsjukvården skrivs vid åtgärden eller vården en remiss till företagshälsovården för bedömning av arbetsförmåga och stödåtgärder för återgång till arbetet. Remissen anländer till företagshälsovården och skickas till case managern, som kontaktar patienten och hänvisar hen individuellt till de yrkespersoner som behövs för bedömningen av arbetsförmågan.

Stöd för arbetsförmågan

Arbetsförmågan bedöms av ett multiprofessionellt team

Arbetsförmågan bedöms multiprofessionellt inom företagshälsovården. Inom företagshälsovården planeras från fall till fall vilka yrkesgrupper som deltar i bedömningen av arbetsförmågan och vem som håller kontakt med patienten och hens arbetsplats. I praktiken bokas mottagningstider till olika yrkespersoner med beaktande av patientens individuella återhämtning.

Bedömningen av patientens behov av stöd för arbetsförmågan och tidpunkten för återgången till arbetet förutsätter av olika yrkespersoner inte bara en bedömning av den individuella arbets- och funktionsförmågan och en uppfattning om återhämtningsprognosen, utan också en förståelse för arbetets krav, kännedom om modellerna för stöd för arbetsförmågan som används på arbetsplatsen samt kunskap om de möjligheter som systemet för social trygghet har att stödja återgången till arbetet.

Till företagshälsovårdens multiprofessionella team hör i allmänhet

Företagshälsovårdaren följer den anställdas hälsotillstånd och funktionsförmåga självständigt och i samarbete med den övriga personalen inom företagshälsovården. Hen koordinerar företagshälsovårdens verksamhet och utvecklar företagshälsovårdens samarbete tillsammans med arbetsplatsen och den övriga personalen inom företagshälsovården.

Återgång i arbetet

Utgående från bedömningen av arbetsförmågan planeras återgången till arbetet i rätt tid med hjälp av till exempel möjligheterna till anpassning av arbetet eller modellen för ersättande arbete. Genom anpassning av arbetet anpassas arbetsuppgifterna så att de motsvarar personens arbetsförmåga i situationer där symtomen begränsar arbetet i någon mån. Ersättande arbete används i situationer där patientens symtom hindrar hen från att utföra det egna arbetet.

Metoder för att stödja återgången till arbetet

Uppföljning av arbetsförmågan

Inom företagshälsovården kommer man överens om vem som följer upp klientens arbetsförmåga och behovet av stöd för arbetsförmågan både före och efter återgången till arbetet. Uppföljningen kan göras av olika yrkespersoner antingen genom distanskontakt eller mottagningsbesök.

Nätverksmöte

Ett nätverksmöte hålls när man gemensamt vill diskutera praktiska frågor som gäller arbetsförmågan och återgången till arbetet tillsammans med den anställda, chefen och företagshälsovården. Initiativet till mötet kan komma från vilken part som helst. I centrum för nätverksmötet står den anställdas arbets- och funktionsförmåga i förhållande till arbetets krav. Vid mötet behandlas inte detaljerade hälsouppgifter.

Vid nätverksmötet deltar åtminstone den anställda, chefen och företagshälsovårdens representant. Den anställda kan om hen vill begära att en stödperson deltar vid mötet. Arbetsplatsens representant ska ha beslutanderätt när det gäller att avtala om arrangemang för återgången till arbetet. Alla som deltar i nätverksmötet har tystnadsplikt i fråga om eventuella känsliga uppgifter.

Förberedelser inför nätverksmötet

Arbetsplatsens representant ska utreda vilka möjligheter det finns för anpassning av arbetet och arbetsarrangemangen på arbetsplatsen och vilka krav som ställs på arbetet i de olika arbetsuppgifterna och alternativen.

Den anställda ska se till att företagshälsovården har tillgång till information i patientjournalen som rör ärendet (Kanta-rättigheter). Det är bra om den anställda på förhand funderar över vad som skulle stödja hens arbets- och funktionsförmåga och återgång till arbetet, och förbereda sig på att diskutera frågor som påverkar möjligheterna att klara sig i arbetet. Den anställda och företagshälsovårdens representant ska före mötet diskutera frågor som det är bra att ta upp vid mötet och frågor som den anställda inte vill att man ska diskutera.

Företagshälsovården ska komma överens om vem som sammankallar parterna i nätverksmötet och se till att företagsläkaren som deltar i nätverksmötet rättidigt har tillgång till experternas anteckningar och annan nödvändig information för mötet, såsom

aktuell information om personens arbetsförmåga och återhämtningsprognos
information om faktorer och tidtabeller angående återgången till arbetet
information om modellen för tidigt stöd på arbetsplatsen som antecknats i företagshälsovårdens åtgärdsplan.

En promemoria över mötets slutsatser upprättas, i vilken man antecknar det som avtalats. Vid behov kan man också komma överens om att hålla ett uppföljningsmöte. I allmänhet samlas man till nätverksmötet gemensamt, men mötet kan också hållas på distans.