Utvecklingsobjekt i arbetslivet

Säkerställande av arbetshälsa och produktivitet i arbetslivet

Kriser och megatrender har påverkat arbetslivets riktning i hög grad. För att förbättra arbetshälsan och produktiviteten är insatsområden i utvecklingen av arbetslivet till exempel:

• Säkerställande av tillräcklig interaktion och gemenskap i distans- och hybridarbete.
• Säkerställande av resiliens och strategisk förnyelse i en tid av olika sorters kriser.
• Förtroende mellan ledningen och personalen är en viktig konkurrensfaktor för organisationen.
• Det är viktigt att vidta åtgärder för utveckling i enlighet med program såväl på samhällelig nivå som på arbetsplatserna.

Se också lägesbilden för arbetslivet: Nu pågår den största förändringen av arbetslivet på årtionden | Arbetshälsoinstitutet (ttl.fi)

Kortare sjukfrånvaro med hjälp av samarbete mellan aktörer inom social- och hälsovården

Med hjälp av TYÖOTE-verksamhetsmodellen är det möjligt att effektivera samarbetet mellan företagshälsovården och den offentliga hälso- och sjukvården samt stödåtgärderna för arbetsförmågan. Förankring av verksamhetsmodellen som en del av social- och hälsovårdstjänsterna för personer i arbetsför ålder är ett sätt att öka produktiviteten och underlätta bristen på arbetskraft. 

• Social- och hälsovårdens servicehelhet för personer i arbetsför ålder måste samordnas inom välfärdsområdena.
• Arbetsförmåga och anställbarhet bör ligga i fokus för social- och hälsovårdstjänsterna för personer i arbetsför ålder.
• Företagshälsovårdens roll i stödet av arbetsförmågan måste klargöras.
• Samarbetet mellan företagshälsovården och den offentliga hälso- och sjukvården bör fördjupas med genom TYÖOTE-verksamhetsmodellen.

Bekanta dig med verksamhetsmodellen: Policyrekommendation: Arbetsförmåga och produktivitet i välfärdsområdena genom samarbete mellan aktörerna inom social- och hälsovården | Arbetshälsoinstitutet (ttl.fi)

TYÖOTE-verksamhetsmodellen gynnar en mängd olika patientgrupper. Det vore ett viktigt framsteg att få med primärhälsovården och rehabiliteringen eftersom det kunde bringa avsevärd nytta såväl för medarbetarna som för samhället. – överläkare Pauliina Kangas

Stärkande av resurser som stödjer psykisk hälsa

Arbetsgivaren och företagshälsovården bör ha bättre förutsättningar än vad som är möjligt i dag att stödja den mentala arbetsförmågan så att vi ska kunna bygga upp hållbara yrkeskarriärer. Många samhällets strukturella förändringar avspeglas på de anställdas psykiska hälsa, i synnerhet på arbetsmotivationen bland unga vuxna.

Centrala utvecklingsobjekt för att främja arbetshälsan:

• Goda arbetsförhållanden, såsom rättvist chefsarbete och välorganiserade arbetsprocesser, har ett samband med bättre psykisk hälsa på arbetsplatsen. 
• Distansarbetet har lyft fram gemenskapens centrala betydelse för arbetshälsan.
• Arbete är en viktig faktor som skapar välbefinnande för individen, och arbetet borde kunna göras flexibelt i enlighet med arbetsförmågan.  

Läs mer om ämnet: Arbetsliv och psykisk hälsa | Arbetshälsoinstitutet (ttl.fi)

Förebyggande företagshälsovård som svar på förändringar i arbetet

I ett föränderligt arbetsliv är det viktigt att stödja arbetstagarnas arbetsförmåga på ett genomgripande sätt för att så många i arbetsför ålder som möjligt ska kunna delta i arbetslivet. Att stödja arbetsförmågan är en central uppgift för företagshälsovården.

• För att stödja arbetsförmågan krävs både effektiva förebyggande åtgärder och sjukvårdstjänster i rätt tid som syftar till att återställa arbetsförmågan utan onödiga dröjsmål.
• Den förebyggande företagshälsovården behöver verktyg för nya utmaningar med arbetsförmågan: i arbetet som stärker den psykiska hälsan, för att hantera den kognitiva belastningen och för att förbättra arbetsförhållanden vid hybridarbete.
• Ur välfärdssamhällets perspektiv är det viktigt att utveckla företagshälsovården baserat på forskning och i samarbete med arbetslivet.

Lindra bristen på kunniga personer med hjälp av hälsofrämjande ledarskap

Under de kommande åren måste metoder hittas för att säkerställa tillgången på arbetskraft. Bristen på arbetskraft orsakar belastning i arbetet och bromsar upp investeringar. Det mest kritiska är att lösa bristen på kompetent personal inom social- och hälsovården.

• Stödjande av kompetensen och arbetsförmågan hos dagens arbetskraft genom insatser i hälsofrämjande ledarskap och lärande i arbetet.
• Genom ledarskap som stödjer en mångskiftande arbetsgemenskap är det möjligt att sysselsätta arbetsföra för en specifik arbetsuppgift, partiellt arbetsföra och invandrare.
• Stärkande av arbetsrelaterade attraktions- och hållkraftsfaktorer på arbetsplatser inom social- och hälsovården. Dessa omfattar bland annat gemensam utveckling av arbetet, möjliggörande av återhämtning och minskning av etisk belastning.

Det är viktigt att inkludera välbefinnande i arbetet som ett perspektiv när man går på djupet med de praktiska arbetsarrangemangen eller med vårdarbetets ledning och dess utveckling. – forskningsprofessor Jaana Laitinen

Hanteringen av inverkan av klimat- och miljökrisen på arbetsplatserna

Arbetsplatserna har en central roll i bekämpningen av klimatförändringen. För att den gröna omställningen på arbetsplatserna ska kunna genomföras krävs kompetensutveckling. Vi bör minnas att vi inte ännu känner till hur alla åtgärder inom cirkulär ekonomi påverkar anställdas hälsa. Vi behöver forskning och nya handlingsmodeller:

• Främjande av ett smidigt förebyggande av risker som äventyrar arbetshälsan och av en smidig grön omställning. Samtidigt tryggas även försörjnings- och funktionssäkerheten i arbetslivet.
• Förfaranden som gör det möjligt att i företagen tryggt använda nya material och processer med låga utsläpp.
• Anvisningar för arbetsgemenskaper om trygga arbetsmetoder under föränderliga förhållanden och extrema klimatfenomen.

Läs mer om ämnet: Klimatförändringen och arbete | Arbetshälsoinstitutet (ttl.fi)