Arbete i värme

Söker du efter information om arbete i kyla? Läs anvisningarna för arbete i kyla (ttl.fi)

På sommaren utsätts arbetstagare utomhus för hög värme bland annat vid asfalt- och takarbeten. Skyddsutrustning och tungt arbete kan orsaka värmebelastning även i svala miljöer. I många arbeten där man använder ugnar eller andra effektiva värmegeneratorer är värmen som orsakas av arbetsprocessen betydande även på vintern.

Torr värme är ett problem bland annat vid smältning och gjutning, värmebehandling, smide och valsning inom metallindustrin samt inom vissa arbeten inom glas- och keramikindustrin. Arbetstagare i kök, tvättinrättningar och bagerier exponeras för fuktig värme. Även förarhytterna i fordon och maskiner kan bli varma om luftkonditioneringen inte är tillräcklig.

Värmebelastning orsakas av

• hög lufttemperatur och fuktighet
• fysiskt tungt arbete
• arbete i solen
• ett lågt vätskeintag
• skyddsutrustning eller kläder som är olämpliga för arbetet.

Tidiga varningssignaler på värmebelastning i kroppen är riklig svettning, huvudvärk, svaghet, trötthet, illamående och törstkänsla.

Hjärtat belastas och kroppen torkar ut

Belastningen på hjärtat ökar när man arbetar i värme eftersom mer blod leds till huden för att hålla kroppen sval när det blir varmt eller när den fysiska belastningen ökar. Samtidigt kan blodcirkulationen i musklerna minska och då tröttas musklerna ut snabbare. Om temperaturen i hjärnan också stiger uppstår trötthet i det centrala nervsystemet, vilket försämrar prestationsförmågan och kan leda till utmattning så att man behöver avbryta arbetet.

När det är riktigt varmt lyckas kroppen endast göra sig av med värmen genom svett som avdunstar. Riklig svettning gör det svårare att upprätthålla kroppens vätske- och saltbalans. En arbetstagare som är van vid att arbeta i heta förhållanden kan producera ungefär 600–1 000 gram svett per timme. Om man inte kompenserar vätskeförlusten genom att dricka blir kroppen uttorkad. När kroppen blir uttorkad ökar belastningen på blodcirkulationen och temperaturen i de inre organen stiger, vilket ökar risken för akuta värmerelaterade sjukdomar.

Ett bra sätt att upprätthålla vätskebalansen är att kontrollera kroppsvikten. En viktminskning på mer än tre procent medför en påtaglig nedsättning av muskelstyrkan. En viktminskning på över fyra procent ger effekter på uthålligheten. Om vikten sjunker med över sex procent är risken för värmeslag överhängande.

Andra negativa hälsoeffekter orsakade av värme

Riklig svettning i heta förhållanden irriterar huden och ökar risken för olika hudförändringar och hudsjukdomar. Hormonella förändringar som påverkar kroppens vätskebalans kan leda till svullnader i ben och fötter. Risken för svullnad i händer, ben och fötter ökar om man är överviktig och har högt blodtryck. Vid arbeten utomhus utsätts en oskyddad hud för solens UV-strålar och för brännskador. Värme kan försämra balansen och därmed öka risken för fallolyckor.

Värme kan öka risken för värmerelaterade sjukdomar

• Solsting orsakas av kraftig värmestrålning mot huvudet och nacken.
• Värmesvimning orsakas av en kraftig belastning på den ytliga och perifera blodcirkulationen, vilket tillfälligt begränsar blodtillförseln till hjärnan.
• Värmekramper, det vill säga smärtsamma kramper i arm-, ben- och magmusklerna, är vanliga hos arbetstagare som utför arbete i värme, dricker mycket vatten och äter saltfattig mat. Värmeutmattning föregås ofta av kramper.
• Värmeutmattning orsakas av flera timmars värmeexponering och svettning, vilket rubbar kroppens vätske- och saltbalans.
• Värmeslag leder till att kroppens temperaturreglering överbelastas eller upphör att fungera. Värmeslag är ett livshotande tillstånd.

• Vänj dig vid värmen stegvis. De första dagarna i en varm miljö är svårast, eftersom det tar ungefär en vecka för kroppen att anpassa sig till värmen.
• Drick tillräckligt. Om du utför fysiskt arbete i värme ska du dricka upp till 1–2 deciliter åt gången, 3–4 gånger i timmen. Även vid lättare arbete bör du dricka vätska, men undvik övervätskning. Vid kortare exponeringar för värme kan vätskeförlusten ersättas med enbart vatten. Vid långvarig kraftig värmebelastning rekommenderas sockrad saft eller sportdryck med balanserad sammansättning av energi och salter.
• Ta pauser enligt den fysiska belastningen när du arbetar i värme. Vid fysiskt arbete i värme ska du hålla fler pauser än normalt beroende på hur svår värmen är. Var i skuggan under pauserna och undvik solgass.
• Klä dig efter ditt arbete, med hänsyn till arbetssäkerhetskraven. Skydda huden från solens ultravioletta strålar. Skydda också huvudet.
• Använd lämpliga kylningsmetoder i arbetet. Till exempel fläktar, luftkonditionering, drag, en sval dusch, en luftkonditionerad bil och svala kläder minskar värmebelastningen.
• Ät mångsidigt. Även om du känner dig mindre hungrig i värme behöver kroppen ändå energi. Öka mängden frukt i din kost.
• Gör fysiskt tyngre arbete under de svalare timmarna på dagen.
• Beakta den extra belastningen av personlig skyddsutrustning i värme. Många skydd förhindrar att värmen avlägsnas från kroppen genom svettning, vilket snabbt kan leda till värmebelastning. Drick tillräckligt redan innan du börjar arbeta. Ta på dig endast nödvändiga kläder under skyddsutrustningen. Minska belastningen genom att bland annat minimera bördorna och rör dig lugnt. Ta tillräckligt många pauser och avlägsna den personliga skyddsutrustningen under pausen.
• Undvik att arbeta ensam i heta förhållanden.
• Lär dig att känna igen symptomen på värmebelastning i kroppen.
• Var extra försiktig med alkoholintaget. Alkohol avlägsnar vätska från kroppen och ökar pulsen redan i vila.
• Låt kroppen återhämta sig på natten. Se till att sovrummet är så svalt som möjligt och ta en sval dusch innan du lägger dig. Om du kyler ned kroppen på natten hjälper du den att återhämta sig från värmebelastningen.
• Känn ditt hälsotillstånd. Om du inte mår bra ska du sluta arbeta och söka vila eller, vid behov, företagshälsovård.
• Ta hand om din kondition.
• Kom ihåg att vissa sjukdomar och läkemedel kan minska värmetåligheten. Under infektioner och konvalescensen efter allvarligare inflammatoriska sjukdomar uppstår lätt störningar i kroppens temperaturreglering. Hudsjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar, sjukdomar i centrala nervsystemet samt metabola sjukdomar, såsom diabetes och sköldkörtelproblem, kan göra att temperaturregleringen inte fungerar som den ska vid värmebelastning.

Alla kan inte arbeta i värme. Det finns kroniska sjukdomar som minskar värmetåligheten eller som förvärras av värmebelastning samt individuella faktorer som ökar risken för värmeslag.

Värmetåligheten kan minska på grund av sjukdomar i andningsorganen och blodomloppet, sjukdomar i nervsystemet, metabola sjukdomar, utbredda hudsjukdomar och läkemedel som används mot dessa.

Hinder för att utföra arbete i heta förhållanden är ofta hjärtinfarkt, hjärtinsufficiens och svår njursjukdom.