Frågor och svar om anvisningen Bedömning av betydelsen för hälsan i inomhusluftsituationer

Det är inte alltid nödvändigt att bedöma betydelsen för hälsan i inomhusluftsituationer.

Bedömningen av betydelsen för hälsan är en kontinuerlig verksamhet som anknyter till företagshälsovårdens grundläggande uppgifter och som alltid utförs vid behov. I inomhusluftsituationer sker detta mest naturligt i inomhusluftsgruppen så att en läkare deltar i utrednings- och lösningsprocessen för inomhusluftsituationen från början och för med sig perspektiv på och information om hälsa och välbefinnande till diskussionen. Då görs bedömningen i olika skeden av processen och det behövs inte alltid ett separat skriftligt utlåtande om den.

Samtidigt är det möjligt att bilda en övergripande uppfattning om de olika faktorer som påverkar hälsan och välbefinnandet hos dem som vistas i lokalerna och likaså om de faktorer som bidrar till en lösning av inomhusluftsproblemet. Det är bra att beakta att åtgärder som förbättrar inomhusluftens kvalitet och förhållandena kan vidtas för utveckling av arbetsmiljön och arbetshälsan även utan en bedömning av betydelsen för hälsan.

Arbetshälsoinstitutets anvisning om bedömning av betydelsen för hälsan i inomhusluftsituationer är inte förpliktande. I inomhusluftsituationer bör dock olika faktorer som påverkar upplevda symtom och inomhusluftsituationen generellt bedömas mångsidigt och utifrån forskningsevidens. Mot bakgrund av dagens kunskap är det inte tillräckligt att enbart bedöma byggnadsrelaterade faktorers betydelse för hälsan.

I inomhusluftsituationer är det känt att många faktorer är kopplade till de upplevda problemen med inomhusluften på arbetsplatsen och hur de löses, så en omfattande bedömning är nödvändig för att hitta lösningar. En sådan helhetsbedömning är inte främmande för företagshälsovården, eftersom man till exempel i arbetsplatsutredningar gör en omfattande bedömning av olika faktorer som påverkar medarbetarnas hälsa, välbefinnande och arbetsförmåga.

Företagshälsovårdens multiprofessionella arbetssätt, företagsläkarens aktiva deltagande i inomhusluftsgrupparbetet under hela processen samt möjligheten att diskutera resultaten av bedömningen av förhållandena med den som undersöker byggnaden stöder en omfattande bedömning och bildandet av en helhetssyn på inomhusluftsituationen. 

Anvisningarna för bedömning av betydelsen för hälsan baserar sig på aktuella forskningsrön om inomhusmiljön och upplevelsen av den, principerna för god företagshälsovårdspraxis och expertbedömningar. Eftersom man ville göra anvisningarna så praktiska som möjligt har man i källförteckningen sammanställt främst källor till tilläggsinformation som stödjer det praktiska arbetet. Forskningsrön har emellertid utnyttjats i stor utsträckning vid utformningen av anvisningen. 

Arbetsgivaren ansvarar alltid för beslut om användningen av lokalerna. Läkaren kan endast bedöma frågor som omfattas av företagshälsovårdens kompetens och som läkaren har kunskap om och reella förutsättningar att göra.

Beslut om användning av lokalerna kräver ofta att man tar hänsyn till många olika saker, och det kan finnas flera potentiella lösningsalternativ.

Det lönar sig att diskutera olika lösningsalternativ och faktorer som påverkar beslutsfattandet i inomhusluftsgruppen, där det vanligtvis finns många olika experter närvarande som ger olika perspektiv på situationen.

Företagsläkarens deltagande i dessa diskussioner och i de gemensamma reflektionerna över lösningarna är väsentligt. 

För en bedömning av betydelsen för hälsan behövs endast de inomhusluftmätningar som har motiverats i inomhusklimatundersökningen. När det gäller faktorer som anknyter till byggnaden baserar sig bedömningen av betydelsen för hälsan alltid på en bedömning av förhållandena som görs av en byggnadshälsoexpert. Bedömningen av förhållandena baserar sig däremot på en inomhusklimatundersökning, som utgör grunden för undersökningarna och inomhusluftmätningarna.